Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Arbetsgivare och arbetare - 1) Organisations- och avtalsväsen - Kollektivavtal och arbetskonflikter - 2) Arbetsmarknad och arbetslöshet - Allmän översikt av arbetsmarknaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetsgivare och arbetare
ordinarie domarna i olika delar av landet. De kunna, allt efter
parternas önskan, antingen ensamma avgöra dem underställda
tvistefrågor eller inträda som opartiska ordförande i av parterna konstituerade
skiljenämnder. De ha liksom förlikningsmännen att för varje år till
socialstyrelsen avgiva redogörelse för sin verksamhet.
För den händelse en tvist rörde tillämpningen eller tolkningen av
ett kollektivavtal, kunde densamma enligt den åren 1920—1928 gällande
lagstiftningen också hänskjutas till centrala skiljenämnden; speciellt
anlitades denna skiljenämnd för rättstvister av större principiell eller
praktisk betydelse. Från år 1929 övertages denna uppgift som nämnt
av arbetsdomstolen.
2. ARBETSMARKNAD OCH ARBETSLÖSHET.
Allmän översikt av arbetsmarknaden. I trots av industriens snabba
utveckling under de senare decennierna bereder jordbruket
alltjämt försörjning åt inemot hälften av landets befolkning. Av
jordbruksbefolkningen i vuxen ålder utgöras ungefär två tredjedelar av
självägande jordbrukare och deras hemmavarande barn, och bland
de självägande dominera småbönder och lägenhetsinnehavare. Det
svenska jordbruket äger sålunda till alldeles övervägande del
småbrukets karaktär, vilket giver en särskild stadga åt dess
arbetsmarknadsförhållanden. Härtill kommer att jordbrukets arbetsavtal, som
e nligt hävd och tidigare lagstiftning i allmänhet gäller för helt
produktionsår (med utlöpningstid i slutet av oktober), knyter ett
jämförelsevis fast band mellan parterna och förlänar viss trygghet åt
anställnings-och sysselsättningsförhållandena. Den säsongarbetslöshet, som på grund
av de långa och kalla vintrarna eljest kunde befaras, gör sig till följd
härav mindre kännbar inom det svenska jordbruket. Jordbrukarna,
som i allmänhet äga skog, kunna under vintrarna använda sina. arbetare
för dennas skötsel och avverkning.
Beträffande näringslivet i övrigt har den ökade industrialiseringen
upplöst det tidigare patriarkaliska förhållandet mellan företagare och
arbetare, vilket givetvis ökat. rörligheten å arbetsmarknaden.
Härutinnan består emellertid en betvdande skillnad mellan de större
industrisamhällena och de speciella industriföretagen å landsbygden. Mer än
hälften av de svenska industriarbetarna äro nämligen anställda vid
företag, som äro belägna på landsbygden i omedelbar anknytning till
den tillgång å råvara (timmer, malm, sten o. s. v.) eller vattenkraft,
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
