Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Bildhuggeri, av Ernst Sundbeck och Nils Boiardt - Träslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bildhuggeri
blivit flitigt använd till möbler. Detta på grund av sin hållfasthet och
sin stora förmåga att stå emot trämask. Bildhuggaren är dock inte
glad åt att arbeta i bok, enär den är mycket hård och tungarbetad.
I motsats till ek och bok är lind ett mjukt och behagligt trä att
arbeta med. Det lämpar sig också särskilt bra för förgyllning och
har därför kommit till stor användning vid pendyltillverkning.
En annan fördel med linden är, att den inte är begärlig för trä-
masken. Till möbler kan däremot inte lind användas, dels är den
inte stark nog, och dels lämpar den sig inte alls för boning eller
polering.
Bland svenska träslag, som lämpa sig för skulptur, komma
slutligen lönn- och päronträ, som båda ha utmärkta egenskaper. De
äro visserligen hårda men lämna en härlig yta efter järnsnitten
och hålla för utformning av de minsta detaljer. Träet är jämnt
och vackert till sin struktur, varför naturfärgen kan bibehållas
Fig. 389. Ar betssam fåtölj.
Louis XVI.
Fig. 390. Bordsdetalj. Praktpjäs
i Louis XIV.
602
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
