Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Ritning, av Einar Larsson - Projektionsritning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ritning
Metoderna för placering av figurerna variera något inom olika
fack. Således användes inom mekanisk ritning den europeiska
metoden, ett namn, som kommer av dennas utbredda användning
i Europa. Vid sådan ritning, som det här gäller, användes som
regel amerikansk metod. Skillnaden mellan de två systemen
åskådliggöres genom fig. 203 och 204. Projektionerna ha här
uppstått på så sätt, att modellen först visas i ett utgångsläge
(mittfiguren i perspektivbilderna), varefter den vändes åt olika håll så
att de andra sidorna bliva synliga.
Fig. 203. Figurplacering.
Europeisk metod.
Fig. 204. Figurplacering.
Amerikansk metod.
Antalet projektioner varierar efter arbetets art. Som regel
avbildas en möbel eller inredning i tre projektioner: horisontalplan,
»plan» eller föremålets översida, två vertikalplan, »fasader»,
d. v. s. framifrån och från ena sidan. I vissa fall kunna två
projektioner vara tillräckliga.
Fig. 205 visar ritning till en byrå utförd som projektionsritning.
Framsidan (fasad) har ritats först och därefter högra
sidoprojektionen, varvid alla höjdmått erhållits genom att draga med
golvlinjen parallella linjer (projektionsstrålar) från första projektionen
åt höger. I skärningspunkten mellan linje a och den linje, som
markerar horisontalplanets framkant (b), är en linje c dragen i 45
422
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
