Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Lim och limningsmetoder, av J. E. Marian - B. Olika limtyper och deras handhavande - I. Limtyper - 2. Övriga proteinlim: Kasein-, soya-, blodlim etc. - Albumin- eller blodlim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olika limtyper och deras handhavande
lukten och benägenheten att skumma i spridaren utgöra mindre
nackdelar. Limmet är emellertid billigt och drygt och tillverkas
ur inhemska råvaror. I Sverige användes knappast något rent
blodalbuminlim. Av de kombinationer, som förekomma i
marknaden, kunna t. ex. Lauxein 0450 och Lauxein 0430 nämnas; de
äro avsedda för limning i varmpress.
Limningsbetingelserna.
Virket bör vara torkat ner till en fukthalt, som icke överskrider
4—10 %. Spridningen bör ligga mellan 45—65 g/m2 limmad yta,
räknat som torrt limpulver. Beträffande spridare och lämpliga
valsar hänvisas till sid. 388—391.
Limningstiden bör i allmänhet icke överskrida 15 min., men kan
i vissa fall variera mellan 15—20 min., beroende på virkets
tillstånd, verkstadstemperatur etc. Man bör minnas regeln, att
man vid låg spridning bör ha korta limningstider, men att dessa
kunna förlängas något vid större spridning. För lång limningstid
förorsakar att limmet torkar ut för mycket, d. v. s. att det blir
för tjockflytande och får för låg flytbarhet; svaga fogar blir
resultatet. Presstemperaturen bör ligga mellan 80—110° C, helst
95—105° C. Lämpligaste presstrycket är 8—15 kg/cm2. Vid 100° C
är en presstid på 1 min/mm plywood tillräcklig. Exempelvis
fordrar 3 st. 5 mm:s skivor en presstid av c:a 15 min., men det
är lämpligt, att ett liknande tidtemperaturschema, som återgivits
på sid. 361, fastställes för varje limtyp.
Stärkelselim.
Lim på stärkelsebasis användes såvitt bekant sällan för
trälimningar här i landet. I Amerika däremot använder man i stor
utsträckning diverse stärkelsetyper, såsom cassava, tapioka och
majsstärkelse för limningar, där man icke ställer allt för stora
fordringar på limfogens kvalitet och hållbarhet.
Olika stärkelseprodukter, preparerade och opreparerade, ha
fått stor användning som tillsats till de olika konstharts- (plast)
limtyperna. I stor omfattning tillsättes vetemjöl, rågmjöl,
potatismjöl eller renad stärkelse när man vill uppnå särskilda effekter:
reglering av viskositeten och inträngningen, förhindrande eller
minskning av faran för genomslag, samt utdrygning (se närmare
avsnitt B I 3 sid. 349).
339
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
