Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mekanik och hållfasthetslära, av Nils Evermark - Hållfasthetslära - Skjuvning eller skärning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skjuvning eller skäT~ning
jämnt fördelad men väljer i stället något mindre värde för den
tillåtna påkänningen, som beräknas med spänningslagen
F
T, eller k. = —
A
Vid skjuvning uppkommer dessutom en formförändring på så
vis att de tvärsnitt som ligga mellan de skjuvande krafterna glida
förbi varandra något. Totala glidningen g kan beräknas enligt
formförändringslagen
1 F • 1
g -X-— = -
G A • G
där F = kraften i kp; 1 = avståndet mellan två tvärsnitt i cm.
A = arean i cm2; G = skjuvningsmodulen i kp/cm2.
3 2
Som värde på G brukar man räkna med — à — av E.
8 5
Emedan avståndet 1 vid skjuvning i allmänhet är mycket litet
har beräkning av formförändringen mycket ringa betydelse.
-A
Fig. 77.
Ex. Vad blir diametern för en rundjärnsbult av St 48 om den
utsättes för skärning med kraften F = 4500 kp och 5-faldig
säkerhet begäres.
Materialet St 48 har draghållfastheten Kd = 4800 kp/cm2.
På grund av påkänningens ojämna fördelning över
snittytan kan man räkna med Ks = 0,75 av Kd alltså Ks =
0,75-4800= 3600 kp/cm2. Med 5-faldig säkerhet fås ks =
3600 , „ , F 4500 . 4500
- =720 kp/cm2 ks = — ; 720 = —
A =
A
720
= 6,25 cm2
7T d2
4
d = 1
= 6,25; d
= V25 =
" TT
— = 2,82 cm vilket ungefär motsvarar
Trä 8
113
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
