- Project Runeberg -  Träindustrins handbok : Snickeriarbete /
64

(1950) [MARC] - Tema: Teknografiska institutet, Woodworking
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mekanik och hållfasthetslära, av Nils Evermark - Statik - Krafter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mekanik och hållfasthetslära

ekvatorn än vid polerna, något mindre på toppen av ett högt berg
än vid havsytan osv.

1 kp = 1000 p och 1 Mp = 1000 kp (Mp = megapond).

Tidigare har massenheten kg också använts som kraftenhet,
vilket alltjämt är ganska vanligt, men för att ånge att det är fråga
om kraft har bokstaven f (av force = kraft) brukat tilläggas. Man
skriver sålunda 150 kgf, 4 tonf, 25 gf osv. eller helt enkelt 150 kg,
4 ton, 25 g osv. även då man avser krafter. För att undvika
förväxling mellan kraft- och massenheter bör dock kraftenheten
markeras på något sätt t. ex. kgf (kilogramkraft) eller ännu bättre
användes den enhet som kallas kilopond. Denna kraftenhet har
dock ej blivit allmänt införd och möjligt är att en annan enhet
benämnd newton (ln) kommer att införas. Enheten newton
skulle betyda enklare förvandlingar mellan mekaniska och
elektriska enheter. I den efterföljande framställningen inom kapitlen
mekanik, hållfasthetslära och fysik användes kraftenheten
kilo-pond, då densamma här har vissa fördelar och åtskilliga
missförstånd undvikas.

Fig. 35.

Skala: lcmA 100 kp.

Fig. 36.

Krafters mätning sker med hjälp av dynamometrar
(fjädervågar). Vanligen betecknas krafter med F eller G (av gravitation =
tyngd). För att en kraft skall vara fullt bestämd fordras att man
känner: storleken, riktningen och läget (angreppspunkten).

I problem bruka krafter avbildas som pilar av viss längd och
riktning. Pilens längd anger kraftens storlek, pilens syftning
anger kraftens riktning och pilens början kraftens angreppspunkt.
I fig. 35 är sålunda F = kraftens storlek ritad i viss skala, den

64

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:39:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snickarb/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free