Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gamla bekanta, jungfru Lova, — har ni hört, hvilket
förnämt främmande jag haft?
o
— Ah ja, jag hört hvart enda ord, och det säger
jag dig, Hanna, vill du nu ieke göra karl af din
kringstrykande man, så blifva vi då aldrig vänner. Tänk
bara, att blifva en hederlig klockare på landet med
boställe och anseende! Skulle tro, att det icke går af för
hackor! Det vore något bättre, det, än att stryka
gatorna omkring och skråla vid positivet. Om du ej säger ifrån
åt Paul, så gör jag det, för det skall bli slut med det
här lifvet, det lofvar jag.
— Men. moster, Paul är ju en så ordentlig och bra
karl, att .. .
— Att han ändå bara är en fattig positivspelare.
Ja ha, alldeles det, ja; men se, nu är saken afgjord: han
skall blifva klockare, och det så sant jag heter Lova.
Hanna log och bad, att moster icke skulle blanda
sig i saken, utan låta henne tala med Paul.
Sent på aftonen besökte Conny sin brors hem och
fick då veta, att Paul var bortrest. Hanna sade, att
hon icke viste, när Paul skulle återkomma.
Conny talade länge och enskildt med jungfru Lova
om ett årligt anslag, som Conny gjort för sin brorson,
på det gossen skulle kunna få en ordentlig uppfostran.
Conny anförtrodde gåfvobrefvet åt Lova, tillika med en
summa penningar för oförutsedda behof, som hon skulle
lemna Hanna, när han rest från Stockholm.
När Conny beredde sig att gå, yttrade Hanna;
— Du ser sorgsen ut, Conny; har något ledsamt
händt dig?
Hon tänkte på grefvens ord om förlofningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
