- Project Runeberg -  Positivspelarens son /
133

(1879) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det? När alit kommer omkring, är Conny närmare bekant
med Berta, än man tror* Hur har den bekantskapen
blifvit gjord? Det vore roligt att veta.

Julianas min var sådan, att den skulle upplyst den
enfaldigaste varelse i verklen om alla de slutsatser, hon
i en hastig vändning gjorde. Jag insåg, att jag begått
en obetänksamhet, ocli gaf också genast det svaret, att
jag hade gått vilse i skogen och dervid sammanträffat
med ett ungt fruntimmer, som visat tilig rätta vägen.

Långt ifrån att, såsom jag trodde, ha hjelpt upp
saken, tycktes jag endast ha förvärrat den.

Juliana fann det besynnerligt, att Berta var i skogen
förmodligen hade hon gått för att möta någon. Vidare
kunde Juliana ej begripa, huru jag efter ett dylikt
sammanträffande kunde veta, om det var sanning eller icke,
att Berta tyckte om den der förnäme herrn.

Nog af, jag blef helt hufvudyr och kände en
obe-skriflig lust att taga till reträtten, men hölls fången af
Juliana, som anade oråd, och hvars knotiga hand allt
hårdare omslöt min arm.

Den gamla damen fick sällan tillfälle att utgjuta sig,
emedan prosten, prostinuan och flickorna voro afgjorda
fiender till allt sqvaller, och så fort hon började berätta,
täppte de munnen på gumman. När hon derfor på egen
hand fick tag i någon främmande, som hon kunde få
bibringa sina iakttagelser eller uppvakta med biografiska
notiser om nästan, släppte hon ej så lätt sitt ref.

Sedan hon med ett helt ordsvall utgjutit sig öfver
det besynnerliga i Bertas och mitt sammanträffande och
alldeles förbryllat min hjerna dermed, så att jag icke
viste, . huru jag skulle reda mig, fortfor hon, utan att
bry sig om, hvilket int^ck hennes ord gjorde:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:34:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smspositiv/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free