Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ahlgren och jag blefvo tillsagda att följande dag infinna
oss lios rektor.
Hemkommen, var jag fast besluten att omtala hvad
som händt för professorn, men till min ledsnad hade han
rest bort och skulle ieke återkomma förr än om ett par
dagar. Huru jag skulle reda mig, föreföll litet qvistigt,
ty jag fruktade ingenting mer eller mindre än att blifva
körd från gymnasium.
Den följande dagen infann jag mig hos rektor, och
der aflade så väl jag som Ahlgren en sanningsenlig
förklaring öfver tumultet.
Ahlgren erkände, att han börjat grälet, dertill
föranledd af en historia, som Lodstein berättat, och hvari
det påstods, att jag tillika med min bror varit insatt
såsom misstänkt för att hafva stulit en större summa
penningar från hans farbror och att vi blifvit frikända
endast derför, att hans farbror icke ville fullfölja saken.
Ahlgren hade, såsom han helt öppet förklarade,
begagnat sig af denna berättelse för att “stuka “ mitt
öf-vermod.
Med tystnad åhörde rektorn oss. Då vi slutat gaf
han först Ahlgren en allvarsam tillrättavisning för det
dåliga i att begagna vanärande rykten för att anfalla
en kamrat, och sedan vände han sig till mig och gaf
mig en skrapa för det sätt, hvarpå jag sökt vederlägga
sådana beskyllningar. Han slöt med de orden:
— Knytnäfven är en dålig sakförare, då det gäller
vår heder, och den får orätt, som anlitar en sådan
försvarare.
Ahlgren och jag åtvarnades att icke vidare
tillställa något gräl eller några strider, så framt vi ville
qvar-stanna vid gymnasium. Efter att hafva erhållit dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
