Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det bättre, att vi öfver sommaren vistades till sammans
på hans landtgård.
Paul antog tillbudet och kom till professorns hem
m halftimme efter det jag begifvit mig till examen.
Professorn hade talat vid honom, berömt mig mycket
)ch bedt Paul af vakta min återkomst inne i mitt rum,
ivarefter gubben gått upp till skolan för att höra, huru
examen gick.
En timme efter det han varit inne hos oss foro vi
. i
;ill Torparbo, som låg två mil från staden.
Der framlefde Paul och jag sommaren helt alleua.
Den tillgifvenhet, som fäste mig vid min bror, blef
mder denna sammanvaro ännu fastare och starkare.
Ehuru våra lefnadsbanor, vår smak och våra
sträf-vanden för framtiden voro fullkomligt skilda, fans det
ikväl emellan oss hjertats sympati, och den är alltid
itarkare än all annan. Det var också omöjligt att
dag-igen lefva till sammans med Paul och icke fästa sig vid
letta rikt begåfvade naturbarn.
Såsom liten hade jag älskat honom af instinkt,
der-ör att han älskade mig; men nu, sedan åren mognat
nitt förstånd och skilsmessan stegrat min ömhet, blef
nin vänskap något, som skulle trotsa tiden och likt en
•;uldåder gå igenom min själ, huru uppfyld af slagg den
n för öfrigt blefve.
Under denna vår sammanvaro sökte jag åtskilliga
;ånger öfvertala Paul att afstå från sitt kringirrande
if och med mig dela den förmögenhet, som så utan all
uin förskyllan tillfallit mig.
Hans svar på alla mina föreställningar blef alltid
tt afslag på att dela något med mig, men tillika en
ippmaning åt mig att vara tacksam för att jag genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
