Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
persons vägnar, för att utkräva räkenskap, utan endast att
föreslå dig överlämna mig det uppdrag du själv åsidosatt.
Jag hoppas då snart få reda på dem. Nå, går du in
härpå?»
»Men mitt givna löfte att göra det själv?»
»Bah, du tycks icke hålla mycket på dina löften eljest,
varför just mera i detta fall? För övrigt blir det ju sak
samma, blott man kommer till målet. Jag önskar det må
ske snart.»
»Vi kunna ju gemensamt anställa efterforskningar, ehuru
på olika håll.»
»Åhja, varför icke, ditt fält blir denna fläck, mitt långt
härifrån, överallt. Jag går in därpå.» Generalen fattade
sin hatt.
»Går onkel redan?» yttrade Axel med en suck av
lättnad.
»Varför skulle jag dröja? Giv mig blott de där
anteckningarna.»
»De tillhöra mig ensamt.»
»Pojke, jag vill bliva åtlydd», utropade generalen
häftigt. »Du vet mer än väl, att deras innehåll är mig
bekant; men jag måste hava dem för att möjligen kunna
lyckas.»
Axel öppnade ett schatull och räckte honom en bunt
papper, vilken han tagit därur.
»Farväl, du får snart höra av mig.» Generalen gick
emot dörren, och Axel följde honom stillatigande ned till
vagnen.
Sedan generalen satt sig upp i densamma, yttrade han:
»Man börjar bliva otålig där hemma.» Och härmed
rullade vagnen bort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
