Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öberg, Ernst - Öberg, Hugo - Öberg, Josef - Öberg, Per - Öberg, Thure - Ödberg, Fridolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öberg
524
ödberg
elbrekt i Blanclies ”Engelbrekt och
hans dalkarlar” och Sten Sture i F.
Hedbergs ”Sten Stures löfte”. På
senare år var ö. knuten till Oscar
Winges teaterföretag, men mot slutet
av 1920-talet lämnade han scenen. —■
Gift 1908 med Lilly Elsa Birgitta
Eriksson. A. L.
Öberg, Ludvig Hugo, författare,
f. 16 juli 1872 i Hyltinge skn,
Södermani. län, f 29 juni 1934 i Stockholm.
Föräldrar: lokföraren Rudolf Ö. och
Augusta Charlotta Berg. — Efter
avlagd mogenhetsex. i Stockholm 1890
innehade Ö. 1894—1924 anställning
som tjänsteman vid Statens järnvä-
Hugo Öberg.
gars kontrollkontor men ägnade sig
samtidigt ivrigt åt skönlitterärt
författarskap. Hans produktion, som var
både stor och mångsidig, omfattar
romaner, noveller, kåserier och
dramatik. Hans tidigare böcker äro helt
präglade av den sv. åttiotalsandan
och kunna närmast räknas till den
s. k. indignationslitteraturen. Deras
starkt tendentiösa karaktär har
kommit dem att åldras fort. Hit kunna
räknas debutarbetet ”Makter” (1905)
och ”Sonen” (s. å.). Av större intresse
för nutida läsare är romanen ”Det
stora kontoret” (1909), en fängslande
om också dyster skildring från
Stockholms ämbetsmannakretsar.
Huvudstaden är miljön även för de
händelser, som utspelas i ”Doktor Mattsons
vår” (1918) och ”Av Bellmans folk”
(1920). I dramat ”Nils” (1910), ett
sorgespel i fyra akter, varieras temat
från Ibsens ”Gengangere” med
uppbådande av hela rekvisitan från det
klassiska naturalistiska skådespelet.
■—■ Gift 1900—28 med Svea Alvida
Hertz. —• Litt.: C. A. Bolander, ”Sv.
diktare just nu” (del 2, 1916); C. D.
Marcus, ”Den nya litteraturen”
(1911); E. Norling, ”Skisser och
skuggspel” (1919). W. F.
Öberg, Josef Reinholdt, målare,
f. 29 jan. 1890 i Stockholm. Föräldrar:
inspektören Reinhold Emanuel Ö. och
Ida Charlotta Bergqvist. — ö. är
autodidakt. Han debuterade i
Stockholm 1927 och har utställt separat
där 1935, 1938, 1942,1948 oeh 1955. —
Ö. har främst målat landskap från
Stockholm med omgivningar oeh den
karga norrländska kusten samt från
Härjedalen och Öland. Utom i olja
arbetar han med förkärlek i akvarell,
vilken han kombinerar med
tusch-teckning. Hans arbeten i denna senare
teknik kunna med sin svala,
klassice-rande karaktär påminna om Elias
Martin o. a. sv. 1700-talsmålares
lave-rade teckningar. — Gift 1) 1922—34
med Elsa Elvira Larsson; 2) 1934
med Astrid Isacsson Isvold. R. S.
Öberg, Per Erik Waldemar,
geolog, bergsman, f. 3 juni 1842 i Arboga,
f 3 febr. 1934 i Filipstad. Föräldrar:
kopparslagaren Per Erik Ö. och Brita
Kristina Lundqvist. •—■ ö. blev
student 1861, fil. kand. 1871 och fil. dr
1872, allt vid Uppsala univ., och var
docent i mineralogi oeh geologi där
1872—73 samt extra elev vid
Bergshögskolan 1873. Han var
bergsingenjör vid Fagersta bruks gruvor 1873
—74 och vid Persbergs ab:s gruvor i
Värmland 1875—88, andre lärare vid
Bergsskolan i Filipstad 1888—90 och
föreståndare där 1890—1901.
Samtidigt tjänstgjorde han 1893—1901 som
gruvingenjör (tf. från 1887) i Västra
bergmästaredistriktet, där han 1901
—10 var bergmästare, och 1914—26
var han tf. stadsingenjör i Filipstad.
—- ö. tillhörde A. E. Nordenskiölds
expedition till Grönlands v. kust 1870
och fann där fossila mollusker och
fiskar m. m. År 1872 deltog han i ab.
Isfjordens expedition till Spetsbergen
för brytning av fosforit. Han
påträffade där fossila blad av
gymnosperm-släktet Ginkgo på Kap Boheman och
fossila ammoniter m. m. på Kap
Thordsen, där han även gjorde det
paleontologiskt viktiga fyndet av en
stegocefal, ett utdött groddjur, det
första i något polarområde; dessa
fynd beskrev han i ”Om
trias-förste-ningar från Spetsbergen” (Vet. akad:s
handl. 1877). Därjämte publicerade
han bl. a. studier över bergarten
eukrit från Rådmansö (drsavh., 1872)
och specifika värmet hos några
mineral (1886) samt, efter en resa,
iakttagelser över gruvväsendet i Förenta
staterna (1877). — ö. var 1890—1907
brandchef i Filipstad och 1891—1906
stadsfullmäktig där (ordf, från 1903).
•—• Gift 1877 med Augusta Charlotta
Almqvist. —■ Litt.: C. Wiman,
”Bergmästare P. ö. i Filipstad”
(Meddelanden från Värmlands naturhist. fören.,
10, 1937). S. L.
Öberg, T h u r e Ferdinand,
ingenjör, industriman, f. 30 mars 1893 i
Vännäs, Västerb. län. Föräldrar:
kyrkoherden teol. dr Lars Ulrik
Ferdinand Ö. och Aurora Emilia Axberg.
—• Efter studentex. 1914 i Umeå
inskrevs Ö. 1915 vid Tekn. högskolan
och utexaminerades 1919 från dess
fackavd. för elektroteknik. S. ä.
anställdes han som laboratorieingenjör
vid ASEA:s verkstäder i Ludvika, och
1924—34 tjänstgjorde han som
verk-stadsingenjör och assistent åt
verk-stadschefen där. Han var därefter
1934—42 överingenjör och driftchef
vid konfektions ab. Junex i
Huskvarna och 1942—46 tekn. dir. vid
Norrahammars bruk. Sedan 1946 är ö.
verkst. dir. för det sistn. bolagets
moderföretag, Husqvarna vapenfabriks
ab. i Huskvarna. — ö. tillhör styr, för
många av detta företags dotterbolag
samt är styr.-led. i Fagersta bruks ab.
och i ett flertal textilföretag, ss. ab.
Gunnar Collijn, ab. Elis Fischer och
ab. Ivan Öhlin, alla i Stockholm, samt
Säters väveri ab. i Säter. ■— Under
sin verksamhet vid ASEA i Ludvika
fungerade ö. i fjorton år som lärare
vid stadens lärlings- och yrkesskola.
Ö:s sakkunskap har tagits i anspråk
för ett stort antal utredningar,
statliga kommittéer och nämnder. Bl. a.
var han sakkunnig i 1938 års
uni-formskommitté, överingenjör i
För-svarsväsendets verkstadsnämnd 1940
—41, chef för Industrikommissionens
textilsektions konfektionsbyrå 1941—
42 och led. av 1942 års militära
reparationst jänsteutredning. Han blev
1948 styr.-ordf. i Jönköp. läns
centrala yrkesskola och ordf, i Sv.
me-kanförb. ö. hai- publicerat ett antal
artiklar i tidn. och tidskr. ■— Gift
1920 med Helfrid Krook. G. M—e
Ödberg, Jonas Fridolf,
skolman, historiker, f. 14 febr. 1845 i
Arnäs skn, Ångermanland, t 20 april
1916 i Lidköping. Föräldrar:
såg-verksägaren Johan Ö. och Elisabet
Christina Lundqvist. — ö. gick i skola
i Härnösand och blev student i
Uppsala 1866, fil. kand, där 1873 och fil.
dr 1875. Han var 1874—76 e. o.
lärare vid Maria läroverk i
Stockholm samt e. o. amanuens i
Riksarkivet. Åren 1876—1911 var han lektor
i historia och svenska vid
läroverket i Skara, där han även var
rektor 1878—93. Där kom han snart
att bli en av de ledande männen
inom Västergötlands fornminnesfören.
Han var från 1893 red. för fören:s
tidskr. och från 1908 även intendent
för samlingarna. — ö. har skrivit en
rad betydande historiska arbeten,
mycket sakrika men ibland
svåröverskådliga och okritiska. Han vai’
en grundlig kännare av särskilt 1500-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
