Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkesson, Helge - Åkesson, Sven - Ållon, Gustaf - Ålund, se även Åhlund - Ålund, Otto - Åman, se även Åhman - Åman, Valter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åkesson
510
Åman
dopuppfattning. Under fortsatta
pre-dikoresor mötte Å. mycket motstånd
samt blev ådömd fängelsestraff för
brott mot konventikelplakatet. Från
1858 var han föreståndare för Västra
Broby baptistförs. men kom snart
i motsättning till Baptistsamfundet
genom att förkunna en
försonings-lära, påminnande om Waldenströms,
samt en uppfattning om helgelsen,
som fordrade ett asketiskt
levnadssätt i fråga om mat och dryck och
klädedräkt. Till och med att låta
fotografera sig ansåg han som ett bevis
på världslig ytlighet. Krig och
krigstjänst förklarade han oförenliga med
Kristi lära. Dessutom ansåg han att
de eviga straffen voro ändliga. Sina
uppfattningar grundade han på
studier av Bibeln på dess grundspråk,
och han utgav en originell
bibelöversättning. År 1872 skildes han från
Baptistsamfundet och organiserade
ett brödraskap, fribaptisterna, vars
ledare han var till sin död. — Ogift.
— Litt.: N. P. Truedson, ”H. Å. En
minnesteckning” (1904, omarb. 1947).
J. J.
Åkesson, Sven Oskar Göran,
läkare, f. 19 febr. 1902 i Kolbäck,
Väst-manl. län. Föräldrar: förste
provinsialläkaren Nils Å. oeh Ellen Agnes
Nicoline Holmlund. — Efter
studentex. i Visby 1920 blev Å. i Uppsala
med. kand. 1924, med. lic. 1929 och
med. dr 1936. Han blev 1938 docent
och bitr, lärare i medicin vid Uppsala
univ., 1940 docent i medicin vid
Karol. inst. och laborator vid
medi-cinsk-fysiologiska laboratoriet på
Karol. sjukhuset, 1941 bitr,
överläkare vid Serafimerlasarettets
medicinska klinik, 1949 bitr, läkare vid
dess medicinska poliklinik och 1950
överläkare vid Sabbatsbergs sjukhus.
Han var vidare 1951 läkare vid Sv.
Röda korsets fältsjukhus i Korea och
1952 dess chef. Hans tryckta skrifter
behandla främst ämnen inom
elektro-cardiografin. — Gift 1) 1930—37 med
bibliotekarien fil. kand. Anna
Margareta Larsson; 2) 1937 med Selma
Lin-néa Hedman. P. H. T.
Ållon, Gustaf, ämbetsman,
psalmdiktare, f. 1646 på Vikbolandet,
troligen i Eggeby, östra Husby skn,
östergötl. län, f 20 juni 1704 i
Stockholm. Föräldrar: frälsebonden Olof
Månsson och Maria Botvedsdotter. —
Efter skolgång i Linköping kom Å. i
tjänst hos riksrådet Gustaf Kurck,
som ägde det på Vikbolandet belägna
slottet Ållonö. Han flyttade sedan till
Stockholm, där en farbror var
borgare, och antogs 1682 till
kammarskrivare vid
Likvidationskommissio-nen. År 1686 erhöll han k. fullmakt
som bokhållare över de tyska
provinserna vid Stora sjötullens kontor i
Stockholm, och 1702 utnämndes han
till kamrerare därstädes. •— Å. var
varmt religiös och har dels författat,
dels översatt ett antal psalmer, som
ännu i dag ingå i vår psalmbok. Till
originaldikterna höra nr 5 ”Lova vill
jag Herran, Herran”, nr 397 ”Vad
gott kan jag dock göra Av egen kraft
och råd” samt nr 400 ”Vad kan dock
min själ förnöja”. Bland
översättningarna märkas nr 112 ”Denna är
den stora dagen”, nr 337 ”Mitt hjärta
fröjda dig, må själ och sinne röras”
samt nr 369 ”Min själ och sinne, låt
Gud råda”. — Gift 1) 1683 med Brita
Jilterbock, t 1697; 2) 1703 med Elsa
Wulf. T. M.
Ålund, se även Åhlund.
Älund, Otto Wilhelm,
tidningsman, författare, f. 21 sept. 1822 i
Örebro, f 23 mars 1901 i Uppsala.
Föräldrar: borgmästaren Lars Gustaf Å.
och Anna Palmgren. ■— Å. blev
student i Uppsala 1839, fil. kand. 1847
och fil. dr 1851. Från 1853 tillhörde
han Aftonbladets red., där han
arbetade på utrikesavd. till 1867. Detta år
gjorde han för tidningens räkning en
resa till Danmark för att studera
folkhögskolorna. I sina resebrev
skildrade han med stor entusiasm det
danska folkbildningsarbetet bland
bönderna, och hans artiklar väckte
mycket uppseende här hemma.
Säkerligen voro de en mycket viktig orsak
till de första sv. folkhögskolornas
tillkomst redan följ. år. Å. blev själv
rektor för Östergötlands folkhögskola
i Herrestad, senare flyttad till
Lunne-vad, men återvände 1869 till
Aftonbladet, där han var utrikesred. till
1880. År 1883 var han utrikesred. i
Göteborgs Handelstidning och 1885—■
88 i Dagens Nyheter men bosatte sig
därefter nära Uppsala samtidigt med
att han ägnade sig åt den fria
skriftställarens yrke. -— Å. utgav ett
flertal värdefulla arbeten i historia och
geografi ss. ”Amerika, dess upptäckt,
eröfring och fyrahundraåriga
utveckling” (1892) samt levnadsteckningar
över bl. a. Gladstone (1893), Gustaf
II Adolf (1894) och Gustaf Vasa
(1896). Men en ännu mer betydande
insats gjorde han som översättare och
bearbetare. Å. redigerade första uppl.
av ”Uppfinningarnas bok” (1872—
75) samt var under många år en
flitig medarbetare i Ny Illustrerad
Tidning. — Ogift. T. M.
Åman, se även Åhman.
Åman, Oskar Valter,
organisa-tionsman, politiker, f. 2 mars 1905 i
Stockholm. — Efter genomgången
folkskola var Å. 1919—29
kontorsan-ställd, bl. a. hos en exportfören., och
bedrev samtidigt språkstudier vid
Stockholms borgarskola. Han var
medarb. i Social-Demokraten 1929—
33 och tillhörde Socialdemokratiska
ungdomsförb:s styr. 1931—34. Åren
1933—40 var han ombudsman, 1941—■
45 andre sekr. i Landsorganisationen
(LO). Å. var stadsfullmäktig 1933—
35 och är sedan 1946 led. av Första
K. Han var arbetarnas repr. i
Försäk-ringsrådet 1941—45 och blev 1946
ordf, i 1945 års försäkringsutredning.
Sedan 1945 är han dir. hos Tjänste-
Valter Äman.
männens centralorganisation (TCO).
—• Å. har varit livligt verksam på
det internationella området och
tillhörde ett flertal gånger LO:s
delegation vid Internationella
arbetsorganisationens konferenser i Geneve,
Paris och Montreal. Vidare är han
led. av den Fria
fackföreningsinter-nationalens i Bryssel
tjänstemannakommitté. — Å. vann tidigt en
inflytelserik ställning inom
Stockholms socialdemokratiska
arbetarvärld och framträdde i
stadsfullmäktige som målsman för en fraktion med
stark förankring i
fackföreningsrörelsen; 1941—45 vai’ han ordf, i den
socialdemokratiska arbetarekommunen.
Under sin LO-tid företog han
vidsträckta föredragsturnéer för att
motverka kommunismen inom den
fackliga rörelsen. Han vände sig också
mot syndikalismen och framhöll i
broschyren ”Svensk syndikalism”
(1938) denna riktnings oförenlighet
med sv. folkets kynne. Inför
anställningen av Å. som TCO-dir. yppades en
viss tvekan om lämpligheten att ha
en aktiv partiman i spetsen för den
politiskt neutrala
tjänstemannarörelsen. Det ansågs dock fördelaktigt, att
medl. även med partilivet som
plattform verkade för tj änstemännens sak.
Å:s erfarenheter från LO ha också
kommit TCO till godo. Under hans
ledning hai- den förut ganska
outvecklade tjänstemannarörelsen nått ett
snabbt genombrott som respekterad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
