Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zetterstedt, Johan Wilhelm - Zetterstéen, Karl - Zetterstrand, Seth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Zetterstéen
472
Zetterstrand
mätaren Erik Petrus Z. och Hedvig
Treutiger. — Z. blev student 1805
och magister 1808, avlade juridisk
ex. 1810, blev docent i botanik s. å.
samt botanices demonstrator och
adjunkt i naturalhistoria 1812, allt
vid Lunds univ. År 1822 erhöll han
prof:s namn. Han var akad.-sekr. i
Lund 1828—-36 och prof, i botanik
och praktisk ekonomi där 1839—53.
Han invaldes i flera lärda samfund,
bl. a. i Vet. akad. 1831, och var
en av de tio utländska
hedersledamöterna i Entomological Society i
London. År 1868 promoverades han
till med. hedersdr i Lund. — Som
botanist utgav Z. flera arbeten ss. ”De
plantis cibariis Romanorum” (1808,
magisteravh.), ”De fæcundatione
plantarum” (1—3,1810—12), ”Conspectus
plantarum horti botanici Lundensis”
(1838) och ”Underrättelse om den
fordna mullbärsplantagen och
silkesodlingen i Lund” (1840). I stort sett
är hans omfattande vetenskapliga
produktion emellertid ägnad
entomologin. Hans huvudarbete är ”Diptera
Scandinaviæ disposita et descripta”
(1—14, 1842—60), ett verk om
nordiska flugor och myggor, utgivet med
statsanslag. För detta arbete, som
blev grundläggande för dessa
insektgruppers systematik, erhöll han Vet.
akad:s Linnémedalj i guld. Bland
hans andra arbeten på detta område
märkas ”Orthoptera Sueciæ” (1821),
som behandlar gräshoppor och andra
rätvingar, samt ”Insecta lapponica”
(1840), huvudsaki. grundat på
material från hans egna resor. Z:s övriga
skrifter äro främst
resebeskrivningar från hans mycket omfattande
in-samlingsresor: till Öland 1811 och
1817, Gotland 1819 och 1841,
Lappland och norska Finnmarken upp till
Nordkap 1821, mell. lappmarkerna
1832 och Jämtland 1840. Om dessa
färder utgav han ”Resa genom
Swe-riges och Norriges lappmarker” (1—■
2, 1822), för vilket arbete han av Sv.
akad. belönades med Lundbladska
priset, ”Resa genom Umeå lappmarker”
(1833) samt ”Berättelse om en
naturhistorisk resa genom några
provin-cer af nordligare Skandinavien, oeh
särdeles Jemtland” (1840; även på
tyska). Såväl i uppläggningen av
resorna som i de ofta i poetisk stil
hållna skildringarna av dem framträder
Z. som en Linnés efterföljare. Av hans
hand finns även en diktsamling
”Poetiska utflygter” (1866)’. — Z:s
vetenskapliga gärning var främst
systematikerns och samlarens, och han
ansågs vara en av sin tids främsta
insektsystematiker. Han var den förste,
som efter Linné ägnade Lappland ett
närmare zoologiskt studium, och han
räknas som lappmarkernas
entomo
logiska upptäckare. Z. har
nybeskrivit ett stort antal insektarter. Hans
mycket betydande insektsamlingar
finnas i Lunds univ:s entomologiska
mus., där de tillhöra dyrgriparna
genom sin rikedom på originaltyper.
Hans stora boksamling och hans
korrespondens tillföllo Lunds univ.-bibl.
■—• Ogift. — Litt.: biografi av A. W.
Malm i Göteborgs Handels- och
Sjö-farts-Tidn. 26 jan. 1875. — Z:s
brorson Johan (Janne) Emanuel Z. (f.
1828, f 1880), docent i Uppsala 1855
och lektor i Jönköping från 1863,
utgav talrika växtgeografiska och
flo-ristiska skrifter (Kinnekulle,
Småland, Pyrenéerna m. m.); särskilt var
han känd som framstående
mossfors-kare. B. T—d, S. L.
Karl Zetterstéen.
Zetterstéen, Karl Vilhelm,
orientalist, f. 18 aug. 1866 i Orsa skn,
Kop-parb. län, f 1 juni 1953 i Uppsala.
Föräldrar: kaptenen Alexander Maurits
Z. och Maria Augusta Thalén. — Z.
avlade studentex. i Falun 1884, blev
fil. kand. 1889, fil. lic. 1894,
disputerade och promoverades till fil. dr samt
blev docent i semitiska språk 1895,
allt i Uppsala. På hösten sistn. år
blev Z. docent i Lund och uppehöll
därstädes professuren i österländska
språk under tiden 1895—1904. Han
återvände då till Uppsala som tf. prof,
i semitiska språk, en professur som
han sedan innehade till dess han som
emeritus avgick 1931. — Z. företog
talrika studieresor till olika
europeiska länder i oeh för handskriftsstudier
och vistades upprepade gånger i
Orienten. Hans erkända sakkunskap som
orientalist medförde att han flera
gånger tjänstgjorde som sakkunnig
vid prof: stillsättningar både i in- oeh
utlandet. Han blev led. av flera lärda
sällskap oeh akademier, bl. a.
hedersled. av den arabiska akad. i
Damaskus. Motsvarande erkännande från sv.
håll dröjde länge, i det han först 1933
blev led. av Vitt. akad. ■—■ Z. var
en outtröttlig vetenskaplig arbetare,
ända till sin död oavbrutet verksam
med undersökningar och
texteditioner. Bland hans utgåvor förtjäna
nämnas ”Beiträge zur Kenntnis der
religiösen Dichtung Balais” (Leipzig
1902), ”Ibn Sa’d, Biograph
Muhammeds, seiner Gefährten” (bd 5,
Lei-den 1906), ”Beiträge zur Geschichte
der Mamlukensultane” (Leiden 1919),
”Tiirkische, tatarische und persische
Urkunden im schwedischen
Reichs-archiv” (Uppsala 1943), ”Naswan bin
Sa’id al-Himjari, Sams al-’ulum”
(I: 1, Leiden 1951). Z. har vidare
gjort en värdefull insats som
kata-logisator av de orientaliska
manuskripten i Uppsala univ.-bibl.
Sålunda utgav han handskriftskataloger
över de hebreiska och arameiska
manuskripten 1900 och över de arabiska,
persiska och turkiska 1930—35. Han
författade en rad uppsatser i
orientaliska ämnen och publicerade ett
flertal av dessa i den av honom 1906
—28 på ett förnämligt sätt
redigerade tidskr. Le monde oriental, som
under hans red.-tid tillvann sig ett
mycket gott anseende i fackkretsar.
En utomordentlig insats för sin tid är
även hans övers, av Koranen till sv.
(1917). Närmast avsedd för de
studerande vid univ. är hans översikt
”De semitiska språken” (1914). — Z.
var icke historiker och saknade
uppenbarligen håg för sådana uppgifter.
Däremot drogs han med starkt
intresse till uppgiften att utge och
översätta de turkiska urkunderna i sv.
arkiv, och som utgivare av dessa
synnerligen svårlästa och svårtolkade
stats-skrivelser uppnådde han verkligt
mästerskap. Turkiska var också det
språk som han mest av allt älskade,
ännu mer än arabiskan. Som filolog
var han framför allt textutgivare och
översättare, och hans akribi och
skicklighet som sådan äro välkända. —
Personligen var Z. en rakryggad
karaktär, omutligt sanningskär och
förebildligt objektiv. Z:s stora
hjälpsamhet mot lärjungar är omvittnad.
Hans trofasthet mot äldre vänner
bevisas av det självuppoffrande arbete
han nedlade på utgivande av arbeten
ur Herman Almkvists (bd 1 s. 59) och
Carlo Landbergs (bd 4 s. 451)
kvar-låtenskap. I sitt personliga
uppträdande rätt reserverad kunde Z.
emellertid utveckla stor förbindlighet och
ge prov på en torr humor av god
effekt. — Ogift. G. Wn
Zetterstrand, Seth Johan
Henrik, arméofficer, kartograf, f. 22 febr.
1861 i Malmköping, Södermani, län,
t 24 aug. 1948 i Stockholm.
Föräldrar: regementsläkaren Fredrik
Au
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
