Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zetterberg, Herman - Zetterberg, Janne - Zetterberg, Nisse - Zetterberg, Åke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Zetterberg
469
Zetterberg
Z. efter samlingsregeringens avgång
inträdde som justitieminister i P. A.
Hanssons rent socialdemokratiska
ministär, var han en politiskt
oprövad kraft. Han var dock väl
införstådd med den reformsträvan som
redan vunnit hävd inom sv. rättsvård.
Under hans statsrådstid ha stora
rättsområden blivit föremål för
genomgripande omdaning. En väsentlig
del av den allm. strafflagen,
omfattande brott mot staten och
allmänheten, samt hela den militära
strafflagstiftningen omskapades 1948 efter
moderna och humana principer.
Samtidigt ändrades den militära
processrätten genom avskaffande av
krigs-domstolarna (utom under krig och
beredskapstillstånd) och omreglering
av den disciplinära
bestraffningsrätten. År 1949 genomfördes en ny
tryckfrihetsförordning, innebärande
skydd för pressen bl. a. mot sådana
administrativa ingripanden, som
till-lämpades under andra världskriget.
Den sedan länge pågående
kodifie-ringen av lagboken fortsattes s. å.
genom antagande av en föräldrabalk,
i vilken den nya tidens anda bl. a.
framträder i bestämmelsen, att
föräldrar gemensamt, icke fadern ensam,
skola vara sina barns förmyndare. En
lag om vidgad expropriationsrätt för
Herman Zetterberg.
kommunerna antogs 1949, en
religionsfrihetslag medgivande fritt
utträde ur statskyrkan 1951 och en
strandlag avsedd att åt allmänheten
bevara badplatser och fritidsområden
1952. På fångvårdens område hade
med 1945 års lag om verkställighet
av frihetsstraff det reformverk
avslutats, som inleddes på 1930-talet av
Karl Sehlyter. År 1950 fick Z.
riksdagens godkännande av en plan för
dessa reformers omsättande i
praktiken; det första ledet utgjorde
anordnandet av den nya
ungdomsanstal-ten Roxtuna för medicinsk och
pedagogisk behandling av det svårast
belastade yngre klientelet. — I sin
reformpolitik har Z. lagt stor vikt vid
det medborgerliga frihetsintresset; på
åtskilliga områden har han bragt
gamla demokratiska krav till
uppfyllelse. Hans stora nit för
rättsväsendets humanisering har också vunnit
uppskattning inom alla läger. Endast
i fråga om strand- och
expropriationslagarna samt i några
författningspoli-tiska spörsmål har han mött en
partipolitisk opposition. Först vid
riksdagarna 1953 och 1954 blev Z:s
ämbetsförvaltning ett tvisteämne mellan
regerings- och oppositionspartierna.
”Fångvårdens kris”, kännetecknad av
överbeläggning av vårdanstalterna,
har bl. a. lagts Z. till last; den
viktigaste orsaken har dock här utgjorts
av en plötslig och väsentlig stegring
av fångantalet. Ett antal
uppseendeväckande rättsaffärer ha också gett
ökat stoff till polemiken mellan Z.
och oppositionen. —■ Z. har sedan
1945 varit ordf, i Fören. för sv.
kulturhistoria. Han har medarbetat med
fackartiklar i Sv. juristtidn. och
andra juridiska publikationer. — Gift
1931 med fil. lic. Kitty Margot
Rippe. S. Sw.
Zetterberg, Johan (Janne)
August, lantbrukare, politiker, f. 24
okt. 1810 i Stockholm, f 4 april 1878
på Hersby i Lidingö. Föräldrar:
lärftskramhandlaren Lars Erik
Enblom och Maria Margareta
Lindström. — Z., som uppväxte hos sin
styvfader, godsägaren Berndt Z.,
antog sitt namn efter denne. Efter
studier för informatorer i hemmet blev
han 1825 student i Uppsala, där han
vistades till 1829, varefter han
ägnade sig åt lantbruk och
affärsverksamhet. Till Ekholmsnäs, som han
inköpt 1832, lade han genom arv och
gifte ett flertal egendomar på
Li-dingön, bl. a. Hersby, där han från
1852 var bosatt. Z. var led. av
bondeståndet 1840—41, 1844—45 och 1850
—51 och v. talman den sistn.
riksdagen. Åren 1845—56 var han
fullmäktig i Riksgäldskontoret. — Z. var en
inflytelserik medl. av det liberala
bondeståndspartiet och stod
partiledaren Hans Jansson i Bräcketorp
nära. Under riksdagarna var
Ekholmsnäs en omtyckt samlingspunkt
för frisinnade politiker och repr. för
den litterära och artistiska världen,
som den förmögne och gästfrie Z.,
gemenligen kallad ”Lidingökungen”,
älskade att se omkring sig. En av
hans trägnaste gäster var skalden
Wilhelm von Braun. Z. ivrade för en
förbättrad skolundervisning och en
representationsreform men lät sig i
motsats till partiflertalet nöja med
1848 års kungliga kompromissförslag,
varigenom han i viss mån kom att
räknas till ”de grå”. Hjälpsam och
frikostig med egna medel sökte han
även ofta motionsledes utverka
understöd åt olika behövande personer,
bl. a. ät Thorilds efterlämnade änka.
— Z:s icke minst ur partihistorisk
synpunkt värdefulla brevsamling
finnes bevarad i K. bibi. — Gift 1832
med Maria Kristina Lindbom. ■—
Litt.: B. Wedberg, ”Lidingöliv i
gamla dar” (1924); N. Helger,
”Lidingökungen som riksdagsman”
(Lidingö-boken 1941). S. Sw.
Zetterberg, Nils (Nisse)
Harald, målare, f. 21 nov. 1910 i
Stockholm. Föräldrar: konstnären Albert
Simon Z. och Ruth Lydia
Lagerström. ■—■ Z. studerade vid
Konst-akad. 1929—33 och har företagit
resor till Frankrike, Holland och
Belgien 1932, Norge 1936 samt
Frankrike, England, Holland och
Belgien 1937—39. Han har utställt
separat bl. a. i Stockholm 1927, 1941,
1944, 1948, 1951 och 1953 samt i Oslo
1952. — Z. har en facetterad
produktion av landskap, aktstudier,
still-leben, porträtt och interiörer med
figur. Han har lärt mycket av fransk
konst, spee. ”belle matière”-måleriet
och löser med teknisk skicklighet
även svåra kompositionsproblem
(”Framför spegeln” 1938). Han
eftersträvar plastisk genomarbetning och
känslig ljusskildring och färgen har
en frisk lyster. Z. har bl. a. utfört en
väggmosaik i marmor i Säffle
folkskola (1949). — Z. är repr. i Nat.
mus. — Gift 1) 1939—55 med
konst-närinnan Eva Fredina Matilda
Lindqvist; 2) 1955 med Gunvor Selma
Schumacher. R. S.
Zetterberg, Karl Åke Herman,
präst, f. 30 aug. 1908 i Lund.
Föräldrar: tryckerifaktorn Herman
Gottfrid Z. och Gunhild Ingeborg
Wol-gast. — Z. blev student i Skara 1928,
avlade teol. fil. ex. 1929, blev teol.
kand. 1934 och teol. lic. 1940, allt i
Lund. Prästvigd 1934 för Skara stift
var han pastorsadjunkt i Hjälstad och
v. pastor i Götene, innan han 1938
kallades till Stockholm, där han efter
kortare tjänstgöringar i Jakobs och
Matteus’ förs: ar verkade ss.
kyrko-adjunkt i Johannes’ förs. 1940-—46,
samtidigt som han var ledare för
Ste-fansgården med dess kursverksamhet.
Han är kyrkoherde i Spånga förs,
sedan 1946. — Z. var ordf, i Stockholms
prästsällskap 1949—52, är ordf, i
Stockholmsdistr. av Sveriges kristna
socialdemokraters förb. sedan 1947
och ordf, i detta förb. sedan 1954.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
