Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Wrede, Fabian Jacob - Vretblad, Patrik - Wrete, Martin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vretblad
441
Wrete
län, f 22 maj 1893 i Stockholm. Son
till W. 5 i hans andra gifte. — W.
blev underlöjtnant vid Wendes
ar-tillerireg. 1817, artilleristabsofficer
1826, major i artilleriet och vid Göta
artillerireg. 1838 samt överste i
artilleriet 1851. Han blev generalmajor
och inspektör för artilleriet 1854,
gene-ralfälttygmästare och chef för
artilleriet 1857, generallöjtnant 1867 och
erhöll avsked
frängeneralfälttygmästar-ämbetet s. å. Är 1875 avgick han ur
krigstjänst. Han blev
ordonnansoffi-cer hos Karl XIV Johan 1823, adjutant
1834, kammarherre hos kronprins
Oscar 1836, kabinettskammarherre 1S44,
chef för kronprinsen-regentens stab
1858 och förste adjutant hos Karl XV
och chef för adjutants- och
ordon-nansofficerskåren 1859. — W. blev
lärare i mekanik vid Högre
artilleriläroverket på Marieberg 1S34 och i
fysik 1835, utnämndes till chef för
artilleriläroverket s. å. och till chef
för artilleristaben 1848. — W. visade
tidigt intresse och utpräglad
fallenhet för mekanik. Ät allvarliga
vetenskapliga studier ägnade han sig från
sina tidigaste officersår. Han följde
Berzelius’ föreläsningar i Stockholm
på 1820-talet och knöt med denne
varma vänskapsband. Åren 1825—26
företog han en längre utlandsresa i
studiesyfte. Han uppgjorde, ännu ej
30-årig, förslag till 1831 års
fält-artillerimateriel, som i flera
hänseenden var före sin tid. Omkring trettio
år senare konstruerade han den första
sv. räfflade fältkanonen, modell 63,
och projektiler till denna. Även 1860
års gevärsmodell var hans verk.
Dessutom konstruerade han nya eldrör och
elektroballistiska pendlar för
uppmätande av projektilers
utgångshas-tighet oeh gjorde andra uppfinningar
och förbättringar på
artilleriteknikens område. Han uppgjorde även
teorier om krutets inverkan på
eldvapnen, om projektilers avvikning och
träffsannolikhet m. m. samt
konstruerade samtidigt med John Ericsson en
varmluftsmaskin och
experimenterade med undervattensminor. En insats
av största framtida betydelse gjorde
han som förkämpe för
decimalsystemets införande i vårt land. Han
uppgjorde nya beräkningsgrunder för
allmänna änke- och pupillkassan och
arbetade för upprättande av de första
ränte- och
kapitalförsäkringsanstal-terna. I Vet. akad. invaldes han 1835,
sedan han utarbetat en
uppmärksammad, med Letterstedtska priset
belönad avh. rörande ljusets absorption,
oeh han fick i uppdrag att uppgöra
akad:s årsberättelser inom fysikens
område. Han var 1846—47 akad:s
preses. W. utförde ett stort antal
teoretiska undersökningar inom fysiken
och den fysikaliska kemin samt
konstruerade flera instrument ss.
gal-vanometer och spektroskop. Från 1870
deltog han under nio år i
internationella permanenta meterkommissionen
i Paris. Litterärt intresserad var han
under många år en kritisk granskare
av sin kusin Fredrika Bremers
skrifter. — W. blev medl. av Royal
Astro-nomical Society 1843, fil. hedersdr i
Greifswald 1856 och vid Uppsala univ.
1874. I Krigsvet. akad. invaldes han
redan 1829 och i Mus. akad. 1837
(preses 1861—63). Han blev
serafi-merriddare 1872. — Gift 1846 med
friherrinnan Aurore Elisabeth De
Geer af Finspång. — Litt.: biografi
av S. Arrhenius i Vet. akad:s
levnads-teckn. (5, 1915—20). F. M., S. L.
Patrik Vretblad.
Vretblad, Viktor P a t r i k,
musikskriftställare, tonsättare, organist, f.
5 april 1876 i Svartnäs kapellförs.,
Svärdsjö skn, Kopparb. län, j- 15 jan.
1953 i Stockholm. Föräldrar:
organisten Per V. och Elisabeth Rahm. —
Efter mogenhetsex. i Falun 1895 blev V.
elev vid Musikkonservatoriet i
Stockholm, där han 1896 avlade organist-,
kyrkosångare- och musiklärareex. Han
fortsatte därefter studierna i piano
(för Hilda Thegerström) och
kontra-punktik (för J. Dente) till 1900. Följ,
år erhöll han statens
tonsättarstipen-dium; han studerade i Tyskland 1901
och 1915. V. var 1900—06 organist i
Franska reformerta kyrkan i
Stockholm och 1907—43 i Oscarskyrkan i
samma stad, där han tills, med kantor
Oscar T. Sandberg under åren 1909—
45 anordnade ett hundratal s. k.
mo-tettaftnar, varvid olika äldre
musikverk framfördes. Som konserterande
organist och pianist framträdde han
ofta såväl i Sverige som i utlandet.
V. var 1900—41 anställd som
posttjänsteman, från 1933 som
kontrollör i Generalpoststyrelsen. — Som
tonsättare framträdde V. med
orgel-och pianostycken, solosånger för piano
oeh orgel samt körverk (såsom
Davids 117:e psalm för kör och orgel,
kantat vid W6:s 50-årsjubileum för
soli, kör och orkester); bland hans
orkesterkompositioner märks en
fest-polonäs för stor orkester. V:s
musikstil är ofta influerad av sv. folkton
och harmoniskt rikt utvecklad. — En
musikvetenskaplig pionjärgärning av
bestående värde gjorde V. genom sina
forskningar i sv. 1700-talsmusik, som
resulterade dels i ett flertal
värdefulla utgåvor av tidigare verk av J.
H. Roman (bl. a. tolv kammarsonator
samt talrika bearbetningar av andra
kompositioner), dels i en stor
Romanbiografi (2 bd, 1914) och en
minnesteckning över samme mästare (1944)
samt avh. ”Konsertlivet i Stockholm
under 1700-talet” (1918). Av V:s
övriga produktion som
musikskriftställare kunna utom ett flertal
uppsatser i sv. och utländska tidskr. och
lexika nämnas ”Andreas Ilallén”
(1918), ”Den tjeckiska tonkonsten”
(1930), ”Uppslagsbok för organister”
(1932) oeh ”Polen i musikhistorien”
(1938). V. var även från 1902
verksam som musikkritiker i olika
Stockholmstidningar, under tiden 1920—
43 i Social-Demokraten. — Också på
det musikorganisatoriska området
gjorde V. en vägande insats; han
fungerade sålunda från 1915 till sin
död som kamrer och sekr. i
Dramatiska och musikaliska artisternas
pensionsfören. och 1918—45 som sekr.
i fören. Sv. tonsättare. — V. blev led.
av Mus. akad. 1921 och erhöll 1951
prof:s namn. Han fick Litteris et
ar-tibus 1916. — Gift 1) 1901 med Anna
Sofia Davidsson, f 1902; 2) 1908 med
violinisten Ingrid Katarina (Karin)
Bodman. U. B.
Wrete, Carl Martin Anshelm,
läkare, f. 21 april 1896 i Wreta,
Martin Wrete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
