Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Wrede, Fabian - 3. Wrede, Henrik Jakob - 4. Wrede, Fabian Casimir - 5. Wrede, Fabian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wrede
439
Wrede
överstelöjtnant 1732 och generalmajor
1738. W., som tidigare tillhört
holsteinska partiet, anslöt sig med iver
till det under 1730-talet
framväxande hattpartiet och utövade på
Riddarhuset ett icke oväsentligt inflytande
på sina finska ståndsbröder. Vid
ryska krigets utbrott 1741 blev W.
överste i sv. tjänst och
generalkrigskommissarie, och det föll också på
hans lott att underteckna
kapitulationen i Helsingfors 1742. På 1742
—43 års riksdag var W. en av de
ivrigaste motståndarna till den danske
kronprinsens val till tronföljare och
förutspådde hotfullt, att finnarna i
så fall hellre skulle underkasta sig
Rysslands välde. W: s inflytande inom
hattpartiet ökades alltmer, icke minst
beroende på att en stor del av de
pengar, som franske ministern lät
utdela, gick genom W:s händer. W.
bidrog även till närmandet mellan den
nye kronprinsen Adolf Fredrik och
hattarna. Hattpartiet belönade hans
tjänster med att 1746 göra honom
till riksråd. Divergenserna mellan det
unga hovet och hattledarna blevo
dock i längden alltför stora för att
W:s förmedlingsförsök skulle kunna
leda till något resultat, och han
avgick i samband med den politiska
krisen 1756. Ännu på riksdagen 1760—
62 var W. en av hattarnas främsta
på Riddarhuset, och hans namn
diskuterades i samband med
lantmar-skalksvalet. W. blev serafimerriddare
1748. — Gift 1715 med friherrinnan
Catharina Charlotta Sparre. H. E—a
3. Wrede, Henrik Jakob,
friherre, arméofficer, politiker, f. 1696
på Edeby i Salems skn, Stockholms
län, f 20 aug. 1758 på Runstorp i
Kimstads skn, östergötl. län. Bror
till W. 2. — W. antogs 1711 som
volontär vid Livgardet, där han blev
sergeant 1714. Han erhöll s. å. en
fän-riksbeställning vid Sparres värvade
reg. och utnämndes till löjtnant vid
Närkes och Värmlands
tremännings-infanterireg. 1716 och vid Älvsborgs
reg. s. å. W. blev kapten vid östgöta
tremänningsinfanterireg. 1719,
kaptenlöjtnant 1720 och var 1723—43
ryttmästare på exspektans vid östgöta
kavallerireg. I holsteinsk tjänst
befordrades W. till major. W. var en
framstående talare och tillika en av
hattpartiets mest fanatiska
anhängare. Han tillhörde vid 1738—39 års
riksdag stora sekreta deputationen
och yrkade där på radikala åtgärder
mot Arvid Horn och dennes kolleger
i rådet. Efter det ryska krigets
olyckliga utgång försvarade W. modigt och
inte helt utan framgång den förda
politiken. Det var W-, som på
riksdagen 1742 väckte frågan om
tronföljden till liv på Riddarhuset, och i lik-
Henrik Jakob Wrede.
Målning av L. Pasch d.ä.
het med brodern bekämpade han
häftigt den danske kronprinsens
kandidatur. W. var också initiativtagare
till den valkupp genom vilken
hattarna i dec. 1746 lyckades fylla
rådskammaren med sina anhängare. Följ,
år utsågs W. till landshövding över
Savolaks, Karelen och en del av
Kym-menegårds län, vilken syssla han
innehade till 1753. I den kommission, som
ständerna med anledning av
hovpartiets revolutionsförsök tillsatte vid
riksdagen 1755—56, var W. ordf., en
post, som han beklätt redan i
förräderikommissionen över G. J.
Gyllen-stierna 1741. W. hyste ett starkt
intresse för näringslivets förkovran och
tillhörde sekreta handels- och
manu-fakturdeputationen vid riksdagarna
1740—41 och 1746—47. W. har med
orätt uppgivits vara förf, till den
kända skriften ”Facta till
revolu-tionshistorien under konung Carl
XII:s regering” etc. (utg. i
Handlingar rörande Skandinaviens Historia,
7, 1819), vilken härrör från den
kände urkundsförfalskaren
överkammarherren A. L. Stierneld. W. blev led. av
Vet. akad. 1741 (preses 1742). — Gift
1721 med Elisabet Charlotta Skytte.
H. É—a
4. Wrede, Fabian Casimir,
friherre, arméofficer, f. 28 jan. 1724
på Spånga i Mjölby, östergötl. län,
f 27 aug. 1795 på Penningby i Länna
skn, Stockholms län. Son till W. 2.
— W. inträdde som volontär vid
fortifikationen 1738 och var underofficer
vid Livgardet. Han deltog i 1741—43
års ryska krig, var adjutant hos
general Buddenbrock, blev löjtnant vid
Kymmenegårds bataljon 1742 och
tjänstgjorde som adjutant hos
general Zander. W. gick 1742 i fransk
tjänst och bevistade flera
drabbningar under österrikiska
tronföljdskri-get. Han utnämndes därunder till
grenadierkapten vid Fersens reg. i
Frankrike och avancerade till
överstelöjtnant. Efter återkomsten till
hemlandet blev W. överadjutant hos
kronprins Adolf Fredrik 1748 och
generalkvartermästarelöjtnant följ,
år. Han deltog 1749—54 i
befästningsarbetena på Sveaborg, blev överste
vid fortifikationen 1754 och erhöll
tills, med Cronstedt högsta uppsikten
över rikets befästningsverk 1757. Han
begav sig s. å. ånyo i utländsk tjänst,
denna gång i österrikisk, och
kämpade mot preussarna i slaget vid
Kolin. Då Sverige vid samma tid
inträdde i sjuåriga kriget,
hemkalla-des W. och tjänstgjorde till en början
i Pommern, 1760—62 i
fortifikations-kontoret och Krigskollegium. W.
utnämndes till överste för Skaraborgs
reg. 1762 och blev generalmajor 1764.
Efter att ha förflyttats till Upplands
reg. 1772 blev han generallöjtnant
1773, general 1782 och erhöll avsked
1788. — I det politiska livet deltog
W. föga. Hans sympatier lågo på
hattarnas sida, och han uppsattes på
rådsförslag 1769. Vid riksdagen 1789
tillhörde W. oppositionen och
författade det utkast, som lades till grund
för adelns justifikationsskrift. — W.
var en driftig lanthushållare och
verkade ivrigt för reformer på
jordbrukets område. Han blev led. av Vet.
akad. 1786 (preses 1789). — Gift 1)
1760 med friherrinnan Catharina
Charlotta Fleming af Liebelitz, f
1764; 2) 1765 med friherrinnan
Otti-liana Charlotta Fleming af Liebelitz.
H. E—a
5. Wrede, Fabian, greve,
arméofficer, politiker, f. 24 nov. 1760 i
Stockholm, f 16 jan. 1824 därstädes.
Son till W. 4 i hans första gifte. —
W. blev 1775 kornett och 1777, efter
studier i Uppsala, löjtnant vid
Livregementet till häst. Åren 1778—80
var han i fransk krigstjänst. Efter
en kortare tids tjänstgöring vid sv.
ambassaden i Paris blev W. 1781
kammarherre hos drottningen och
1782 överadjutant hos konungen samt
1786 överstekammarjunkare. Vid
ännu ej fyllda 28 år efterträdde han
1788 sin far som chef för Upplands
reg. W. deltog i alla fälttågen under
kriget med Ryssland åren 1788—90
och blev 1789 konungens
generaladjutant samt 1791 chef för
Nylandsbri-gaden. S. å. följde han kungen på
resan till Aachen. — Ehuru W. stått
högt i Gustav III:s gunst alltsedan
sin uppvaktning i Spa 1780 och ännu
mot slutet av sitt liv i varma
ordalag uttryckte sin beundran för denne,
åtnjöt han hertig Karls, sedermera
Karl XIII:s, bevågenhet och blev 1795
generalmajor och chef för Björneborgs
reg. Sedan Gustav IV Adolf själv
till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
