Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wifstrand, Albert - Wifstrand, Naima - Wigardh, Thora - Wigelius, Thorsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wifstrand
358
Wigelius
en god kännare av den hellenistiska
tidens poesi. Hans arbete ”Von
Kalli-maehos zu Nonnos” (1933) innehåller
viktiga metrisk-stilistiska
undersökningar till den senare grekiska
epiken oeh därmed besläktade diktarter.
En värdefull handbok är ”Grekisk
metrik” (1935). Med grundliga
insikter i den grekiska litteraturen förenar
W. god kännedom om den svenska,
varför han varit väl skickad att i den
märkliga essäsamlingen ”Tider och
stilar” (1944) göra fyndiga och
insiktsfulla jämförelser mellan
klassiskt och modernt uttryckssätt. En
undersökning av samma slag av
Odysseusmotivet i klassisk och
modern litteratur har han företagit i
uppsatsen ”Slika som män äro nu”
(Nordisk tidskr. 1947). Populära
översiktsverk äro ”Den grekiska
kulturhistoriens faser” (1950) oeh
”Ho-meros” (1951). Ett svenskt litterärt
ämne, den sv. predikostilens historia,
behandlas i det betydande arbetet
”Andlig talekonst” (1943), som
också är ett uttryck för W: s starka
kyrkliga intresse. W. har i tidskr. och
årsböcker publicerat ett stort antal
uppsatser inom grekisk
kulturhistoria, papyrologi, textkritik,
grammatik, metrik och stilistik. Han blev
led. av Vitt. akad. 1940 och teol.
he-dersdr i Lund 1950. ■— Gift 1945 med
fil. kand. Mailice Lundberg. S. B—n
Wifstrand, Siri N a im a Matilda,
operettsångerska, skådespelerska,
regissör, f. 4 sept. 1890 i Stockholm.
Föräldrar: grosshandlaren Ludvig
W. och Hilda Kristina Lundström.
—• W. debuterade 1905 hos Anna
Lundberg på Uppsalateatern som
Lotta i F. A. Dahlgrens
”Värmlänningarna”. Som hennes egentliga
debut räknas emellertid O Mimosa San
i ”Geishan”, som hon spelade hos
August Bodén på Brunnshusteatern
i Helsingfors. Hon visade med den
rollen så goda sceniska anlag att Albert
Ranft knöt henne till sitt
ambulerande operettsällskap. Med avbrott för
några tillfälliga engagemang vid
Oscarsteatern (där hon bl. a. deltog i
teaterns invigningsprogram
”Frihets-bröderna” 1906) och för studier åren
1912—13 i London, var W. anställd
vid Ranfts operettsällskap till 1914.
Under denna period utförde hon med
samma konstnärliga ambition
huvudroller i klassiska och moderna
Wien-och anglosachsiska operetter, ss.
Fra-goletto i ”Frihetsbröderna”, Denise
de Flavigny i ”Lilla helgonet”, Mimi
i ”Musette”, Angèle Lamiral i
”Flickorna Jackson”, Franzi Steingruber
i ”En valsdröm”, Juliette i ”Greven
av Luxemburg” samt titelpartierna i
”Boccaccio”, ”Lille hertigen” och
”Susi”. När W. 1914 återvände till
Naima Wifstrand.
Oscarsteatern kom hon som
primadonna, och att uppräkna alla de
roller hon fram till 1918 spelade på
Oscarsteatern vore detsamma som att
gå igenom hela repertoaren under
dessa år. I detta sammanhang bör
dock erinras om hennes framgångar
i titelrollerna i ”Csårdäsfurstinnan”,
”Madame Szibill” och ”Kejsarinnan
Maria Theresia”. Helt säkert kunde
åtskilliga av dessa operetter hålla sig
kvar på spellistan mycket tack vare
W. Åren 1918—33 gästspelade W. vid
olika scener i Stockholm, på Scala i
Köpenhamn och vid Centralteatret i
Oslo. Hennes repertoar utökades
därunder med bl. a. titelrollerna i ”Den
glada änkan”, ”Dollarprinsessan”,
”Niniche”, ”Katja”, ”Madame
Pom-padour”, ”Frasquita”, Vera Lisaweta
i ”Sista valsen” och Odette Darimond
i ”Bajadären”. — W. var under dessa
år i besittning av allt det som
konstituerar en förnämlig operettartist:
stämma, apparition, grace, plastisk
smidighet, mimisk uttrycksfullhet.
Men hon ägde dessutom förmågan
att skänka något mänskligt och
meningsfullt åt de oftast ytliga och
schablonmässiga figurerna i den
moderna operetten. Och samtidigt
förbjöd henne den goda smaken att
förfalla till publikfriande effekter.
■—-År 1932 försökte W. sig som egen
teaterledare i Stockholm, och hon
tillbragte därefter flera år i London,
där hon medi sin starkt personliga
konst och sin dramatiska talang
gjorde sig ett namn som vissångerska
och recitatris. Efter återkomsten till
Sverige 1936 medverkade hon i
åtskilliga av Riksteaterns turnéer och
gjorde därvid en rad ypperliga
prestationer, bl. a. Tilda i V. Mobergs ”De
knutna händerna”, vilken hon också
regisserade, Mor Åse i Ibsens ”Per
Gynt” och Sigbrit i Kaj Munks ”Fru
diktatorn”. W. har också medverkat i
en hel del filmer. År 1950 gjorde hon
en uppmärksammad insats i Kar de
Mummas revy på Södra teatern,
varvid hon visade sig vara en
revyskådespelerska med starkt gehör hos
publiken. Sedan 1951 har W. framträtt i en
rad roller på Malmö stadsteater, bl. a.
Alexandra i Anouilhs ”Colombe”, Fru
Alving i ”Gengångare”, Jordemodern
i ”Kronbruden”, Bernarda i Garcia
Lorcas ”Bernardas hus” och Mumien
i ”Spöksonaten”. — W. har också
framträtt i radio samt har utgivit
”Mitt liv — min koffert” (1930). År
1951 erhöll hon det av Sv. teaterförb.
utdelade Gösta Ekmanstipendiet. •—
Gift 1921—28 med kaptenen Erling
Nielsen. —■ Litt.: Sven d’Ailly, ”N.
W. som konstnärinna och människa”
(1918). A.L.
Wigardh, Thor a Alfhilda
Evelina, läkare, f. 7 juni 1860 i Göteborg,
t 13 okt. 1933 därstädes. Föräldrar:
tullförvaltaren Johan Otto
Granström och Maria Elisabeth
William-son. — W. genomgick 1873—78
Kjell-bergska flickskolan i Göteborg, avlade
mogenhetsex. som privatist 1886 i
Lund, studerade sedan i Uppsala samt
blev med. kand. 1892 i Stockholm oeh
med. lic. där 1897. Hon var från 1898
praktiserande läkare i Göteborg. W.
gjorde sig känd dels som föreläsare
i hygieniska och sociala ämnen runt
om i landet, dels som politiskt
verksam. Hon var styr.-led. i Fören. för
kvinnans politiska rösträtt från
1902. —• Gift 1897 med med. lic.
Pontus Erland Wigardh. P. H. T.
Wigelius, Nils T hor st en,
ingenjör, industriman, f. 12 okt. 1879 i
Åmål. Föräldrar: borgmästaren Sven
W. och Selma Kristina Sandström. ■—
W. genomgick Chalmers tekn.
läroanstalt 1895—1900 och var därefter
anställd först vid Göteborgs och sedan
vid Norrköpings spårvägar och
elektricitetsverk. Han kom 1905 till J. G.
Swartz i Norrköping, där han var
verksam till 1916, då han utsågs till
verkst. dir. och disponent för
Helle-fors bruks ab., vilken befattning han
innehade till 1947. År 1927 blev han
dessutom verkst. dir. för ab. Sv.
stållinor och för
Hällefors—Fredriks-bergs järnvägs ab. Han var
fullmäktig i jernkontoret 1928—48. W.
tillhör styr:na för flera bolag, bl. a.
Wargöns ab. sedan 1914, Hellefors
bruks ab., ab. Svetsmekano, ab.
Osram-Elektraverken, Lamp ab. och
Riddar-hytte ab. Han var led. av styr, för
Sveriges industriförb. 1928—47. W.
blev led. av Ing. vet. akad. 1927. —
Gift 1912 med Alma Dagmar
Carolina Janse. •—- W:s broder,
jägmästaren Mats Alfred W. (f. 1882, f
1955), var 1917—47 verkst. dir. i
Skogssällskapet, Göteborg. H. U.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
