Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Widegren, Hjalmar - 2. Widegren, Matilda - 3. Widegren, Gunnar - Widekindi, Johan - Widell, Gustav Adolf, ämbetsman, se s. 343 - Widell, Ludvig, ämbetsman, se s. 343 - Widell, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Widegren
342
Widell
rad1 fiskerilagstiftning och ordnandet
av fiskeriadministrationen. Han
vinnläde sig även mycket om att Sverige
skulle på ett värdigt sätt vara
representerat vid internationella
utställningar. W. var en flitig förf, av
uppsatser och berättelser om fisk,
fiskodling, fiske, fiskerier m. m. i
Landt-bruksakad:s handl. och tidskr. samt
utgav därjämte skrifter bl. a. om
fiskerilagstiftning och fiskberedning.
—-Gift 1865 med Elin Andrietta Lovisa
Hardin. S. L.
Matilda Widegren.
2. Widegren, Maria Matilda
Aurora, pedagog, f. 7 aug. 1863 i
Söderköping, f 2 febr. 1938 i Stockholm.
Föräldrar: rektorn vid läroverket i
Söderköping Per Mauritz August W.
och Aurora Fredrica Steinnordh.
Syssling till W. 1. — Efter avslutad
skolgång vid Normalskolan för
flickor i Stockholm genomgick W. 1882
—85 Högre lärarinneseminariet, där
hon 1898—1905 var bibliotekarie.
Åren 1904—23 tjänstgjorde hon som
ämneslärarinna vid
lärarinneseminariet oeh vid den med seminariet
förbundna Normalskolan för flickor, för
vilken hon samtidigt också var bitr,
föreståndarinna. W., som var en
uppskattad pedagog, var led. av
under-visningsjuryn vid världsutställningen
i S:t Louis 1904 och gjorde i
samband därmed en lång studieresa i
Förenta staterna. Hon har utgivit bl. a.
”Svenska språkets allmänna satslära”
(1896; 15:e uppl. 1928) och
”Svenska språkets formlära” (1902; 10:e
uppl. 1928; tills, med D. Lauritzen).
—■ Efter avslutad lärargärning
ägnade W. helt sina krafter åt
fredsarbete. Redan 1915 hade hon
deltagit i den internationella
kvinnokon-gressen i Haag, då Internationella
kvinnoförb. för fred och frihet
bilda
des; hon var bland stiftarna av förb:s
sv. avd., vars ordf, hon var 1919—•
34. W. var vidare led. av styr, för
Nordiska lärares fredsförb., v. ordf, i
Svenska skolornas fredsförb. samt
medl. av rådet för Nordiska fören.
Mellanfolkligt samarbete för fred.
Under sina sista år gjorde W. stora
humana insatser i hjälpen åt
flyktingarna från det nazistiska Tyskland.
W. erhöll Illis quorum 1923. — Ogift.
U.B.
3. Widegren, Gunnar,
författare, tidningsman, f. 6 febr. 1886 i
Stockholm. Föräldrar: kassören Ernst
August W. och Anna Hilda Karolina
Elmqvist. Kusins son till W. 1. —
Efter skolstudier i hemstaden 1895—•
1903 ägnade sig W. frän 1905 åt
journalistyrket, var efter olika
anställningar i huvudstads- oeh
landsortspressen redaktionssekr. i
Sörm-landsposten 1919—28, red. där 1928
—31 och red. av Westmanlands
Allehanda i Västerås 1931—35. W. har
sedan dess uteslutande ägnat sig åt
skönlitterärt författarskap. — Redan
i sitt debutarbete ”Raggen, det är jag
det” (1934) anslog W. den ton av
ungdomligt raljant jargong, som sedan
präglat hans med sprudlande
berät-targlädje och outtömlig
uppfinningsrikedom skrivna småstadsskildringar.
I de senare av dem spåras dock en
strävan att nå utöver den trivsamma
underhållningen genom att spetsa
satiren till samhällskritik och vidga
perspektivet till krönikor över släkter
och yrkesgrupper, t. ex. ”Släkten är
värst” (1940) och ”Braxenbröderna”
(1950), samt fördjupa
människoskildringen, särskilt i psykologiskt
nyanserade kvinnoporträtt, t, ex.
”Johanssons” (1939). —• Utom med en
samling tillfällighetsvers ”Året om”
(1923) har W. framträtt med en
hä-radsbeskrivning, ”Strövtåg i
Rekarne-bygden” (1925, publicerad i
Sörm-lands-Posten). W. är v. ordf, i
Sveriges författarförening sedan 1950. —
Gift 1) 1909—34 med Olga Adèle
Eriksson; 2) 1935 med Aina Eulalia
Johansson. G. W.
Widekindi, Johan, historiker, f.
omkr. 1620 i Bro-Malma skn,
Väst-manl. län, f 24 dec. 1678 i Stockholm.
Föräldrar: kyrkoherden Widekindus
Laurentii och Sara Olofsdotter. — W.
inskrevs vid univ. i Uppsala 1640 och
var kvar där ännu 1651 men synes icke
ha avlagt någon ex. Uppgiften i de s. k.
Bondeska anekdoterna, att han varit
Johan Gyllenstiernas lärare, kan icke
verifieras. En utrikesresa förde W.
bl. a. till England, där han 1653 i
Oxford promoverades till magister.
W. utnämndes 1655 till lektor i
vältalighet vid gymnasiet i Stockholm.
S. å. ellei- 1656 blev han arkivarie
och bibliotekarie hos rikskanslern
Erik Oxenstierna och efter dennes
död hos hans bror Johan. W. sysslade
icke endast med lärda ting; han skötte
också delvis sina principalers
affärer. Efter giftermål med en förmögen
köpmansänka 1657 bedrev W. i
Stockholm handel, även på utlandet, med
bl. a. koppar och lantbruksprodukter.
Efter Johan Oxenstiernas död sökte
W. stöd hos Karl X Gustav och
anhöll vid ett besök hos konungen i
Danmark 1659 om medel för ett
arbete om förhållandet mellan Sverige
och Polen från Johan III:s tid. Karl
X Gustavs frånfälle omintetgjorde
planerna. I stället skaffade sig W.
en gynnare i M. G. De la Gardie, med
vars hjälp han 1665 blev
rikshistorio-graf. På rekommendation av De la
Gardie uppdrog adeln 1668 ät W. att
upplägga genealogier över ätterna på
Riddarhuset. Något resultat av sitt
arbete härmed kunde han dock aldrig
framvisa. Efter att ha publicerat ett
antal smärre skrifter utgav W. 1671
”Thet swenska i Ryssland tijo åhrs
krijgz-historie”, som i huvudsak
behandlar händelserna från 1607 till
freden i Stolbova 1617. Hans
huvudverk ”Gustaf Adolphs den andres och
stores lefwernebeskrifning” blev
färdigt 1673 men utkom ej förrän 1691.
Endast del I, omfattande tiden fram
till 1617, blev tryckt. Manuskriptet
till återstoden är försvunnet. W:s
historiska författarskap har sin
betydelse därigenom, att han bedrivit
omfattande forskningar i Riksarkivet och
i enlighet med tidens sed i sina
arbeten avtryckt ett stort antal
aktstycken. Dessa gingo i ej ringa
utsträckning förlorade genom slottsbranden
1697. W:s stil är tung och otymplig.
Han tränger mera sällan fram till det
väsentliga. I viss mån utförde W.
dock ett pionjärarbete. — W. är även
känd för den s. k.
”Widekindi-affä-ren” 1675. På ett värdshus i
Stockholm lockades han att vid bägaren
göra ofördelaktiga uttalanden om
regeringen, medan Pontus De la Gardie,
rikskanslerns bror, och några
officerare lyssnade i ett inre rum. W.
arresterades och ställdes inför Svea
hovrätt. Målet blev dock nedlagt och W.
frigavs efter mindre än två månader.
— Gift 1657 med Anna Andersdotter
Bergström. I. W—n
Widell, GustavAdolf,
ämbetsman, se s. 343.
Widell, L u dv i g, ämbetsman, se
s. 343.
Widell, släkt från Ystad,
härstammande från handlanden i Ystad,
ost-indiefararen Andreas W. (f. 1689, t
1739), far till postdirektören i
Kristianstad Christian Ludvig W. (f.
1724, f 1794). Bland dennes söner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
