Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Wachtmeister, Hans - 4. Wachtmeister, Axel - 5. Wachtmeister, Bleckert - 6. Wachtmeister, Fritz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wachtmeister
118
Wachtmeister
nesbörd om W: s nitiska sätt att sköta
en annan av sina många uppgifter:
guvernörskapet i det nyupprättade
guvernementet Blekinge oeh Kalmar
län. Hela detta arbete, alltigenom
W:s eget, är ett storverk, som den,
låt vara ingalunda alltid oberättigade,
faekkritiken blott föga kan reducera.
— Som ledare av flottans förvaltning
gjorde W. däremot en mindre lycklig
insats, vilket berodde dels på hans
nästan omänskliga arbetsbörda oeh
på de provisoriska
arbetsförhållandena, dels på hans bristande förståelse
för arbetets kamerala sida; W: s
organisatoriska begåvning var utan tvivel
begränsad. Hans svårighet att skapa
ordning i förvaltningen berodde bl. a.
på att han även på detta område lade
det mesta arbetet på egna axlar. Efter
ingripande från Karl XI reducerades
emellertid hans befogenheter i detta
avseende ganska märkbart. — W: s
insats i det stora nordiska kriget blev
knappast lysande. Efter tre
decenniers oavbrutet arbete hade den vid
krigsutbrottet nära 60-årige
överbefälhavaren ej längre samma
gåpåar-anda som i ungdomen. Initiativet och
den egentliga ledningen gledo honom
mer och mer ur händerna, men hans
pliktkänsla oeh kanske också en viss
senil oförmåga att inse sin egen
begränsning hindrade honom att
frivilligt dra sig tillbaka. Hans höga ålder
och en undergrävd hälsa gjorde
honom direkt olämplig som ledare av
flottans operationer. Först 1713
begärde han avsked, vilket beviljades
följ. år. — W. upphöjdes 1687 i
grev-ligt stånd med rätt att skriva sig
greve till Johannishus (W:s egendom
i Blekinge, uppkallad efter honom
själv, tidigare benämnd
Skunken-berg). — Gift 1685 med Sophia
Lovisa von Ascheberg. — Litt.: se
släktartikeln. S. S—s
4. Wachtmeister, Axel, greve,
militär, ämbetsman, f. 13 jan. 1643 i
Stockholm, f 24 juli 1699 därstädes.
Bror till W. 3. — Efter en längre
utländsk resa, företagen delvis i
sällskap med brodern Hans, och kortare
tjänstgöring i den franska armén
under kriget mellan Spanien och
Frankrike, blev W. 1672 ryttmästare vid
Östgöta kavallerireg. och avancerade
till överstelöjtnant. Vid
krigsutbrottet 1675 placerades han på den
nordtyska krigsskådeplatsen och deltog
med tapperhet i försvaret av
Bremen-Verden. År 1676 utnämnd till överste
och chef för ett värvat reg. begav sig
W. följ, år till Skåne, där han åter
visade prov på sin tapperhet och
genom sina personliga insatser bl. a.
bidrog till att rädda Blekinge oeh
fördriva danskarna från Kristianstad. I
hög gunst hos Karl XI utnämndes W.
Axel Wachtmeister. Målning (detalj) av D.
K. Ehrenstrahl.
1679 till generalmajor av kavalleriet
och sändes s. å. till London för att
söka avvärja engelska ingripanden
vid en planerad fransk flottexpedition
till Sveriges hjälp. På riksdagen 1680
framträdde W. jämte brodern som en
av den kungliga politikens mest
burdusa och högröstade förespråkare och
kom sedan — efter en övergående
misstämning på grund av vissa
reduktionsbeslut — att bli en av Karl
XI :s mest förtrogna vänner. Under
17 år kom han så gott som dagligen
att vistas i konungens närhet och var
hans trogne följeslagare på resor,
mönstringar och jakter. Konungens
ynnestbevis voro många men
knappast av ekonomisk betydelse; 1693
blev han k. råd och greve med rätt att
skriva sig greve till Mälsåker. Karl
XII:s förmyndare utsågo honom 1697
till fältmarskalk oeh interimistisk
president i Krigskollegium; på den
senare posten kom han endast att
verka några år. Brodern Hans
underlägsen som begåvning och
organisatorisk kraft var W. en lojal
kungatjä-nare med stort personligt mod,
häftigt temperament och ett väl
utvecklat ekonomiskt sinne. Fastän brysk
och klumpig var han gladlynt oeh
sällskaplig samt därtill utrustad med
ansenliga kroppskrafter. Några
djupare politiska intressen torde han ej
ha hyst, ej heller utövat något
inflytande på de mer väsentliga
avgörandena; dock synes han vid olika
tillfällen ha anlitats av brodern Hans
oeh svågern Bengt Oxenstierna som
deras förespråkare hos konungen.
Han kom genom sitt giftermål att
disponera över mycket betydande
tillgångar i jord och kapital och förde
under en stor del av sin levnad en
privatmans oberoende liv. — Gift 1682
med Anna Maria Soop af Limingo. —
Litt.: se släktartikeln. S. S—s
5. Wachtmeister, Bleichard
(B l e c k er t), militär, ämbetsman,
f. 26 april 1644 i Stockholm, t 30
april 1701 i Reval. Bror till W. 3
och W. 4. — Efter en längre utrikes
resa gick W. i krigstjänst, först vid
infanteriet, sedan vid kavalleriet, oeh
avancerade småningom till chef för
östgöta kavallerireg. 1677. Som
sådan deltog han med stor utmärkelse i
Königsmarcks lysande försvar av
Pommern; segern vid Warksow var
till stor del hans förtjänst. Från
fredsslutet 1679 till 1695 ledde han
sitt reg., en post för vilken han visade
sig äga de allra bästa förutsättningar.
Under hans ledning genomfördes inte
bara reg: tets övergång till
indelningsverket. Han utförde också en del
förbättringar i beväpningen,
utrustningen och sjukvården. År 1695 utnämndes
W. till generalmajor samt till
landshövding i Kalmar län, på vilken post
han endast kom att verka kort tid. År
1700 blev han nämligen plötsligt
kallad till Karl XII, utnämndes till
generallöjtnant av kavalleriet och del-
Bleckert Wachtmeister. Målning (detalj) av
Mijtens d.ä.
tog sedan med tapperhet och
framgång både på Själland och vid Narva.
Hans krafter räckte dock inte till för
fältlivets strapatser, utan han
drabbades av blodstörtning och dog 1701,
ivrigt sysselsatt med inspektioner och
mönstringar för arméns räkning. —
Gift 1679 med Barbara Christina
Wolffrath. — Litt.: se släktartikeln.
S. S—s
6. Wachtmeister, Fredricus
(Fritz), militär, döpt 2 juli 1646 i
Stockholm, t i aug. 1723 i Reval. Bror
till W. 3—W. 5. — W. blev 1667
löjtnant vid Österbottens reg. men
övergick 1671 till kavalleriet, blev 1674
ryttmästare och 1676 överstelöjtnant
vid Änkedrottningens livreg. till häst.
Åren 1676—78 deltog han som reg:tets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
