- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 8. Toffteen-Ö /
106

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ungerth, Erik - Ungius, Johannes - 1. Unman, Arnold - 2. Unman, Johan - Unnerstad, Edith

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ungius

106

Unnerstad

och pupillkassa 1900 och i denna
pensionskassas vidare utveckling.
Från 1913 till sin död var han
kassans verkst. dir. Varmt intresserad
för sociala spörsmål, särskilt
nyk-terhetsfrågan, var U. ivrigt verksam
för att genom grundandet av
Neri-kes-Tidn. (1896) skapa ett organ,
som kunde företräda dessa intressen.
—■ Gift 1) 1879 med Wilhelmina
(Mina) Karolina Attoff, t 1885; 2)
1887 med Karolina (Karin)
Stefan-son. J. J.

Ungius, Jo hannes Petri,
superintendent, f. omkr. 1570 i Hultsjö
skn, Jönköp. län, t 1617 i Kalmar.
Son till kyrkoherden Petrus Petri
U. — Efter skolgång i Växjö erhöll
U. ett utlandsstipendium vid
Uppsala möte 1593. Han studerade
därpå i Greifswald och Wittenberg; vid
sistn. univ. blev han fil. mag. Han
knöts som rektor till Växjö skola
1597 för att 1603 övertaga
domproste-riet och den därmed förenade
kyrkoherdetjänsten där. Genom sin tjänst
kom han följaktligen att stå nära
stiftets framstående biskop, Petrus
Jonæ Angermannus. U. deltog i
dennes nydaningsarbete och fick
härigenom en värdefull skolning för sin
senare vanskliga uppgift. Sedan
hertig Karl 1602 upphöjt det sedan
Gustav Vasa bestående ordinariedömet i

Johannes Ungius. Mätning av okänd
konstnär.

Kalmar till superintendentia,
kallades U. 1607 ss. den andre till dess
superintendent och verkade där till
sin död. —- Under U:s Kalmartid
hemsöktes staden av danskarna. Han
deltog verksamt i stadens försvar
1611 men var därefter bosatt i
Rums-kulla i Sevede härad och återkom till
Kalmar först efter freden i Knäred
1613. De fyra sista åren upptogos av
ett ivrigt reorganisationsarbete. Hans
utkast till statuter för Kalmar
super

intendentia ge värdefull insyn i hans
försök att nyordna de kyrkliga
förhållandena, och hans brevväxling
med Axel Oxenstierna vittnar om
energiskt arbete att reparera
skadorna och avhjälpa nöden efter
krigets härjningar. — Gift 1) 1600 med
Helena Månsdotter; 2) med
Margareta Bringia. Lhm

1. Unman, Gustaf A r n o l d,
sjukgymnast, f. 22 jan. 1840 i Stockholm,
t 1 dec. 1917 därstädes. Föräldrar:
grosshandlaren Johan Erik U. och
Carolina Glimming. — Efter
stu-dentex. i Uppsala 1858 och
genomgången kurs vid Gymnastiska
centralinst. 1858—61 tjänstgjorde U.
som extra lärare vid inst. 1862—75
och under en stor del av denna tid
som assistent hos L. G. Branting i
hans privata praktik. Han var
gymnastiklärare vid Nya förberedande
elementarskolan 1862—66 och skrev
sistn. år stilprov för medicinska
graden i Uppsala. U. upprättade 1873
efter erhållen tjänstledighet från
centralinst. ett inst. för medicinsk
och pedagogisk gymnastik i Moskva,
övertog 1874 J. H. Kellgrens
gymnastiska inst. i Gotha och 1877
Bar-tels inst. i Hamburg samt öppnade
i början av 1880-talet gymnastisk
verksamhet i Berlin, 1886 fortsatt i
Stockholm, där han grundade ett
inst. för sjukgymnastisk behandling
och utbildning av sjukgymnaster.
Han tillhörde stiftarna av Sv.
gym-nastikfören. (1864). År 1890 erhöll
han prof: s titel. — Av U: s skrifter
må nämnas ”Om
elementarläroverkens vapenöfningar” (i Tidskr. för
Sv. gymnastikfören. 1864), ”Några
ord om kroppsöfningar i fria luften
och de dem tillkommande redskapen,
jemte modellritningar” (1872) samt
”Die Schwedische Heilgymnastik, ihre
physiologisch-patologische Grundlage
und therapeutische Bedeutung”
(1880) och ”Kort handledning i
sjukgymnastik” (1903). Han utarbetade
vidare en fullständig katalog över
Gymnastiska centralinst: s bibliotek
(tr. 1871). — U. var ansedd som en
mästare i rörelseteknik. Han var
vegetarian och deltog i stiftandet av
Samfundet för befrämjande af ett
naturenligt lefnadssätt (1894), vars
förste ordf, han var. Han var även
hedersled, av Nordiska samfundet
till bekämpande af det vetenskapliga
djurplågeriet. —■ Gift 1) 1873 med
Laura Clementina Rosalie Gehnert,
t 1902; 2) 1903—09 med Hilma
Kristina Bernhardina Carlsson-, 3)
1910 med Ida Herrlin. D. L—g

2. Unman, Johan August,
affärsman, samlare, donator, f. 12 mars
1843 i Stockholm, f 31 dec. 1913
därstädes. Bror till U. 1. — U.
genom

gick Klara skola samt bevistade
hovpredikanten J. Ullgrens privata skola.
Han arbetade som kontorist och
bokhållare 1860—66 och ägnade sig
sedan åt agenturaffärer till 1869, då
han flyttade till Hamburg, där han
en tid var anställd på ett
mäklar-kontor. Vid början av 1870-talet
flyttade han över till Köpenhamn
och etablerade sig 1876 som
grosshandlare där. År 1883 avvecklade
han sin rörelse och återvände till
Stockholm med en ansenlig förmögen-

Johan Unman.

het, som han placerade i en rad
fastigheter. — U. var född och
uppvuxen i Gamla staden och hade redan
som ung fått sitt intresse väckt för
Stockholms historia och topografi.
Han gick helt upp i studiet av dessa
ämnen och insamling av källmaterial
av alla slag. Med tiden blev han en
framstående kännare av
huvudstadens kulturhistoria. Åren 1901—12
var han skattmästare i Samfundet
S:t Erik. Vid sin död testamenterade
han 250 000 kr. till samfundet,
medan hans rika samlingar av
Stock-holmiana (böcker, tidningsurklipp,
planscher och skriftliga
uppteckningar) donerades till Stockholms
stads arkiv. — Gift 1877 med Ida
Maria Möller. —• Litt.: N. östman,
”J. U.” (i Samfundet S:t Eriks
årsbok 1914). T. M.

Unnerstad, Edith Alice,
författarinna, f. 28 juli 1900 i
Helsingfors. Föräldrar: Axel Alexander
Töt-terman och Ingeborg Boman. —• U.
flyttade 1908 till Mariehamn, Åland,
och två år senare till Stockholm, där
hon genomgick Detthowska skolan
1910—16. Efter att åren 1916—18 ha
idkat konststudier övergick hon
småningom till författarskap, debuterade
med ungdomsboken ”Uffe reser
jorden runt” (1932) och har sedan givit
utlopp åt sin flödande berättargåva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:33:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/8/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free