Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tunhammar, Elam - Ture Jönsson, riddare, lagman, se Tre Rosor, s. 47 - Ture Kettilsson, riddare, lagman, se Bielke, bd 1 s. 301 - Ture Turesson, riksråd, se Bielke, bd 1 s. 302 - Turesson, Gunnar - Turesson, Göte - Turicchia, Giovanni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ture Jönsson
63
Turicchia
Elam Tunhammar.
andra industriella sammanslutningar.
Han var ombudsman i Sv.
järnbrukens träkolsfören. u. p. a. 1938—41
och v. ordf, där 1939—47. Han var
verkst. led. i Jernkontorets gruvbyrå
1936—47, verkst. led. och styr.-led.
i Sv. gruvfören. 1941—49 och led. av
Jernkontorets gruvnämnd 1936—49.
T. är v. ordf, i handels- och
industrikommissionen sedan 1950. Bland T:s
övriga offentliga och enskilda
uppdrag märkes, att han var en av de
sakkunniga för utredning av vissa
egnahems- och arbetsmarknadsfrågor
1945—49, led. av utredningen ang.
näringslivets lokalisering 1947—51
och sakkunnig för utredning rörande
avbetalnings- och förskottsköp m. m.
1949 samt att han är ordf, i Sv.
Petroleuminstitutet och styr.-led. i
åtskilliga större industriföretag. T. har
varit kommunalt verksam i Hällefors
1930—36 och i Stockholm 1938—47.
— Gift 1940 med Margaretha
Ma-thiasson. G. M—e
Ture Jönsson, riddare, lagman, se
Tre Rosor, s.
Ture KettiIsson, riddare, lagman,
se Bielke, bd 1 s. 301.
Ture Turesson, riksråd, se Bielke,
bd 1 s. 302.
Turesson, Anders Gunnar,
vissångare, tonsättare, f. 6 okt. 1906 i
Arvika. Föräldrar: orgelbyggaren
Peter Emil T. och Karin Peterson. —
T. ägnade sig först åt violinstudier
för L. Zetterqvist, men övergick snart
till sången och studerade för T. Ek
och Margita Liljefors samt teori för
I. Liljefors, O. Eksell och E. Erling.
Lutan blev hans instrument, och
under talrika konsertturnéer i Sverige
och övriga nordiska länder har han
blivit populär som vissångare.
Därtill ha icke minst bidragit hans
många egna kompositioner till texter
av moderna sv. lyriker, ss. prins
Wilhelm, Nils Ferlin, Hjalmar Gullberg,
Harry Martinson, Gabriel Jönsson och
Frans G. Bengtsson (”En ballad om
franske kungens spelmän”) samt sin
svåger Dan Andersson. Bland hans
vissamlingar märkas ”14 visor till
dikter av Dan Andersson” (1933),
”Ny musik till ny dikt” (1934),
”Lutans ballader” (1936), musiken till
Einar Mobergs ”Ur Johnny Sjömans
visbok” (1937) samt ”Strängaspel”
(1939), ”Visor med vackra ord”
(1942), ”De tolv strängarna” (1945)
och ”Visor i moll och dur” (1951).
— Gift 1949 med tandläkaren Birgit
Welin. B. Hgn
Turesson, Göte ’Wilhelm,
botanist, genetiker, f. 6 april 1892 i Malmö.
Föräldrar: överläraren Jöns T. och
Sophie Nilsson. — Efter
läroverksstu-dier i Malmö och Lund vistades T.
1912—15 i Förenta staterna, där han
vid Washingtons univ. blev Bachelor
of Science 1914 och Master of Science
1915. Han inskrevs som student vid
Lunds univ. 1916 och blev där fil.
kand. 1920, fil. lic. 1921 och efter
disp. 1922 fil. dr 1923. T. var i Lund
amanuens i botanik 1916—18 och i
ärftlighetslära 1919—22, assistent i
växtfysiologi 1922—23 och docent i
botanik 1922—35. Åren 1928—31 var
han som förädlingsledare knuten till
Weibullsholms växtförädlingsanstalt
i Landskrona, och 1932—34 innehade
han forskarstipendium vid Lunds
univ. Sedan 1935 är han prof, i
systematisk botanik och ärftlighetslära
vid Lantbrukshögskolan. T. har gjort
resor till flertalet europeiska länder
samt till Sibirien, Förenta staterna
och Kanada. Åren 1933—35 var han
ordf, i Lunds botaniska fören. Han
invaldes 1945 i Lantbruksakad. och
tillhör flera andra in- och utländska
lärda samfund. — T:s mångsidiga
botaniska undersökningar behandla
Gunnar Turesson.
Göte Turesson.
huvudsaki. växtgeografi och
växtfysiologi och ha bl. a. gällt de
lägre parasitsvamparna, fröspridning,
strandväxters plagiotropi, växternas
invandringsvägar till Skandinavien
och relikta arters förekomst där.
Inom ärftlighetsläran, där han är
upphovsman till det ras- och
genekologiska forskningsområdet, har han
vunnit internationellt erkännande för
sina studier över växternas
rasbildning; han har därvid påvisat
sambandet mellan olika
miljöförhållanden och förekomsten av genotypiskt
anpassade raser, ekotyper, av en och
samma växtart. Bland hans
hithörande skrifter märkas ”The
Genoty-pical Response of the Plant Species
to the Habitat” (drsavh., 1922), ”The
Plant Species in Relation to Habitat
and Climate” (1925), ”Die Bedeutung
der Rassenökologie für die Systematik
und Geographie der Pflanzen” (1926)
och ”Die Pflanzenart als
Klimaindi-kator” (1932). Vid Ultuna har T.
skapat en utmärkt botanisk-genetisk
institution, där han utfört ett
omfattande kromosomfördubblingsarbete
med lantbruks- och köksväxter samt
trädgårdsblommor, bl. a. tulpaner.
— T. har tills, med G. Aspelin
redigerat ”Vetenskap av i dag” (1940),
där aderton sv. forskare ventilera
frågeställningar och problem inom sina
resp, områden. — Gift 1922 med
Annette Benedicte Lehmann. S. L.
Turicchia, Giovanni Antonio
Paolo, violinist, f. 21 maj 1886 i
Al-fonsine, Italien. Föräldrar:
köpmannen Pietro T. och Angela Pani. ■—
Efter studier för F. Sarti och M. E.
Bossi vid Liceo musicale i Bologna,
varifrån han 1905 utexaminerades,
ägnade T. sig åt konsertverksamhet
i hemlandet. Åren 1907—11
undervisade han i violin vid Malmö privata
konservatorium samt medverkade i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
