Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Tre Rosor, Johan - Tretow, Erik - 1. Triewald, Samuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T retow
34
T riewald
uppror 1529. Stundom anlitad som
politiskt sändebud (ss. 1525 i
Danmark och Lybeck, 1528 i Lödöse)
framträdde han dock främst som militär.
Han deltog i försvaret av Bohuslän
vid Kristian H:s angrepp 1532, i
grevefejden ledde han den sv.
aktionen mot Skåne, varvid han i jan. 1535
vann den avgörande segern vid
Hälsingborg, och i kampen mot Nils
Dac-kes smålandsbönder 1542—43 tog han
verksam del. Hans kungatrohet
belönades med stora förläningar, och
från omkring 1530 var han
ståthållare på Nyköpings slott. — Gift 1527
med Sten Sture d. y:s änka Kristina
Gyllenstierna (bd 3 s. 192). I. S.
Tretow, Erik, läkare,
skriftställare, f. 18 okt. 1875 i Landskrona, f
23 maj 1948 i Stockholm. Föräldrar:
kyrkoherden August Theodor Peterson
T. och Ellen Maria Westdahl. — Efter
mogenhetsex. i Lund 1894 blev T. med.
kand, där 1898 samt med. lic. vid
Karol. inst, 1904. Efter olika
förordnanden var han praktiserande läkare
i Göteborg 1906—11, bitr, läkare vid
Göteborgs hospital 1911—13, andre
stadsläkare i Söderhamn 1917—19 och
provinsialläkare i Västerhaninge
distrikt i Södertörn 1919—38. Från 1943
var han bosatt i Stockholm. — T.
publicerade uppsatser i olika medicinska
ämnen i fackpressen samt utgav i
bokform ”Medicinska anteckningar”
(1910) och som broschyr ”Läkarens,
lagens och allmänhetens ställning till
fosterfördrivning” (1920). Dessutom
var han verksam som skriftställare i
sociala och allm. ämnen med sakliga
och kritiska, ofta polemiska
reflexioner över aktuella spörsmål; bl. a.
satiriserade han över kvinnosaksrörelsen
och arbetade för nykterhet utan
förbud. Av hans böcker må nämnas
”Höger och venster om eller ’Den stora
dufvan’” (1908), ”Den gyllene
medelvägen” (1910) och ”Mæcenas” (s. å.).
Erik Tretow.
År 1921 utgav han tidskr. Idibus et
Kalendis. — Gift 1917 med Agnes
Meyer. ■— En dotter.till T. är
skådespelerskan Ellen Anna (Annika)
Maria T., f. 1919, som efter att först ha
studerat målning vid Konsthögskolan
i Stockholm övergick till
teaterstudier och 1945 anställdes vid
Hälsingborgs stadsteater, där hon fick sitt
genombrott. År 1948 engagerades hon
vid Göteborgs stadsteater, till vars
främsta yngre krafter hon räknas;
bland hennes största framgångai’ vid
denna scen kan nämnas titelrollen i
Garcia Lorcas ”Fröken Rosita”. Hon
har även framträtt som
filmskådespelerska. S. L., U. B.
1. Triewald, Samuel, skald,
diplomat, döpt 1 maj 1688 i Stockholm,
t 23 jan. 1742 i Kiel. Föräldrar:
ankarsmeden Mårten T. och Brigitta
Noth. — Efter univ.-studier i Uppsala
samt tjänstgöring i Riksarkivet och
Kanslikollegium företog T. 1711—12
en bildningsresa till bl. a. Tyskland
och England. År 1713 utnämndes han
till guvernementssekr. i Bremen och
Verden. Han deltog 1715 i Hamburg
i bildandet av en litterär orden,
”Teut-schübende Gesellschaft”, en sluten
krets av föga betydande poeter, som
sökte att i teori och praktik omsätta
franskklassicismens estetiska ideal.
År 1718 utnämndes han till
registra-tor i kansliets utrikesexp. och 1720
till legationssekr. vid kongressen i
Braunschweig. Sverige kom aldrig att
deltaga, men T. fick tillbringa två
overksamma år på platsen. Han knöt
här förbindelser med det holsteinska
partiet, som önskade hertig Karl
Fredrik av Holstein på Sveriges tron. Mot
betalning försåg han Holsteins
minister i Stockholm med
upplysningar-och tog 1725 steget fullt ut: han
avgick ur sv. tjänst och tillträdde
befattningen som hovråd vid holsteinska
legationen i Stockholm. Motiven synas
främst ha varit ekonomiska — de sv.
ämbetsmännen hade svårt att utfå
sina löner — men även besvikelsen
över att ej ha blivit adlad spelade in;
utomlands tycks han dock ha kallats
von T. Enligt tidens betraktelsesätt
var T. visserligen icke någon
landsförrädare, men hans handlingssätt
väckte indignation. Hans sak
förvärrades av en politisk ströskrift, som
han utgav 1727. En bestämmelse
stadfästes, som förbjöd infödd sv.
undersåte att ta tjänst i utländsk makts
representation vid straff av
landsförvisning. T. tvangs på så sätt att lämna
landet 1728. Han flyttade till Kiel,
där han slutligen avancerade till
statsråd 1738. Följ, år invaldes han i den
nystiftade sv. Vet. akad. — T:s
berömmelse är dock inte historisk utan
litteraturhistorisk. Han var inte en
betydande skald, men en
betydelsefull. ”Den svenske Boileau” markerar
övergången från barockdikt till mera
fransk-klassisk orientering. Som
kritiker och som talesman för kritikens
existensberättigande gör han sin
viktigaste insats. Han angrep
barockstilens förkonstling, ordrikedom,
överdrifter och mytologiska apparat. Hans
Samuel Triewald.
Målning (detalj) av G. E. Schröder.
indignation över dussinrimmarna var
delvis social; han ville inte vara
kollega med dessa fattiga, försupna,
obildade versmakare, som försörjde sig på
att tillverka bröllops- och gravdikter.
Samtidigt klagade han för egen
räkning över diktarens dåliga ekonomiska
villkor. Boileau var hans ideal; flera
av satirerna äro också fria
översättningar från Boileau. Dennes principer
hade han dock icke fullt förstått, och
hans vers har ofta mycket av den stil,
som han fördömde. Hans frigörelse
nådde blott halvvägs. Han tolkade
också tidens adelskritik i ett par poem,
som i likhet med huvudparten av hans
dikter äro efterbildningar. Även i
religiösa och moraliska frågor yppade
han avancerade åsikter. Han besatt
ett utmärkt herravälde över formen
och kunde skriva en intellektuell
re-flexionslyrik, som inte förföll till
rimmad avh. ”öfver dem som inbilla sig
vara poeter”, sin första kritiska
utredning av den sv. diktens situation,
skrev han vid 20 års ålder; den är
elegant, klar och hetsig. Hans bästa dikt
är det förmodligen äldre poemet ”Bref
till Iris”, där hans talang för det
psykologiska och sedemålande
porträttet triumferar. Förebådar den förra
dikten Kellgren, förebådar den senare
fru Lenngren. — T. talade och skrev
nio språk, besatt en utomordentlig
beläsenhet bl. a. inom engelsk litt., då
föga observerad, samt var en
boksamlare i stor stil. Sina dikter
redige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
