Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Torpadius-Padenheim, Daniel - 3. Torpadie, Ludvig - 4. Torpadie, Reimers - Torsell, se även Torssell - Torsell, Astri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Torpadie
16
Torsell
fransk eskader den nygrundade staden
i aska. T. undkom med livet men
förlorade hela sin förmögenhet samt
dagböcker, teckningar och en
naturalie-samling. Han hjälptes av en
slavhandlare över till Amerika, varifrån han
1796 kom till Hamburg. I sistn. stad
träffade han en grupp sv. och
finländska ”jakobiner” med J. A.
Jäger-horn i spetsen, vilka voro i färd med
att för fransk räkning engagera sig i
den irländska upprorsrörelsen. I
förhoppning att utfå ersättning för sina
förluster i Sierra Leone-kolonien
anslöt sig T. till företaget. Man vet
också, att han lyckades ta sig över till
England och Irland, men den närmare
innebörden av hans verksamhet är
okänd. — Sedan T. därefter tillbragt
två år i Paris under fåfänga försök
att, bl. a. med sv. hjälp, utverka
någon ersättning, återvände han 1799
till Sverige, där han anropade Gustav
IV Adolf om en anställning i sv.
tjänst. År 1803 fick han löjtnants titel,
och 1803—14 var han föreståndare för
kronomagasinet i Karlshamn; sistn.
år erhöll han titeln över jägmästare.
T. utgav 1801 ”Bref til en vän i
Sverige, innehållande historisk och
geo-graphisk beskrifning öfver colonien
Sierra Leona i Afrika”. — Gift 1) före
1778 med Carolina Vilhelmina Aurora
Hulting; 2) 1805 med Eva Mariana
Fischer. — Litt.: C. B. Wadström,
”Precis sur 1’etablissement des
colo-nies de Sierra Léona et de Boulama”
(1798); B. Lesch, ”Jan Anders
Jäger-horn, patriot och världsborgare,
separatist och emigrant” (1941). S. S—s
3. Torpadie, Adolph Ludvig
Frithiof, jurist, politiker, f. 16
dec. 1827 i Nöbbele skn, Kronob.
län, f 18 juli 1881 i Kalmar.
Föräldrar: kustinspektoren Carl Gustaf T.
och Sofia Magdalena Weijdling.
Kusins sonson till T. 2. — T. blev 1844
student i Lund, där han avlade
kame-ralex. 1847 och hovrättsex. 1849. Efter
tjänstgöring i Hovrätten över Skåne
och Blekinge samt hos lantdomare i
Kalmar län utnämndes han till v.
häradshövding och blev 1859 tf., 1870
ord. rådman i Kalmar. Han var led.
av Södra Kalmar läns landsting från
1867, lekmannaombud vid
kyrkomötena 1868 och 1878 samt led. av Andra K.
1876—80. Åren 1877—80 var han led.,
1878 v. ordf, i lagutskottet. — T. var
en framstående jurist av i allmänhet
konservativ läggning. Han var varmt
kyrkligt intresserad och motionerade
på kyrkomötet 1868 om en
psalmboks-revision. Likaledes intresserade han
sig för nykterhets- och andra ideella
strävanden; bl. a. väckte han motion
om straff för djurplågeri. I
försvars-och grundskattefrågorna höll han på
det bestående, medan han däremot ut-
Ludvig Torpadie.
talade sympatier för en
rösträtts-reform. ■—• T. har översatt
”Väring-arne i Miklagård” (1865) av Adam
Oehlenschläger. —• Gift 1857 med
Marie Louise Christina Lindvall.
S. Sw.
4. Torpadie, Reimers Carl
Hjalmar, arméofficer, f. 13 nov. 1856 i
Göteborg, t 24 maj 1922 i Stockholm.
Föräldrar: majoren Carl Henrik
Johan T. och Bertha Margareta Reimers.
Brorson till T. 3. —■ T. blev efter
mo-genhetsex. i Göteborg 1876
underlöjtnant i Bohusläns reg. 1877, genomgick
Krigshögskolan 1880—82, var
gene-ralstabsaspirant 1883—85, blev
kapten vid Generalstaben 1891, major där
1898, överstelöjtnant i armén 1903
samt utnämndes till överste i armén
och erhöll avsked 1914 med skyldighet
att inträda i Generalstabens reserv. —
T. var stabschef vid Andra
arméfördelningen 1895—99, tf. souschef och
souschef vid Lantförsvarsdep:s
kommandoexpedition 1899—1900, stod till
chefens för Generalstaben förfogande
1906—13, var därunder upprepade
Reimers Torpadie.
gånger tf. chef för Lantförsvarsdep:s
kommandoexpedition och 1913—14
avd.-chef vid Generalstabens
organisa-tionsavd. Efter avskedet tjänstgjorde
T. vid Generalstaben 1914r—22 och var
därunder befälhavare för
krigshistoriska avd. 1917—18. —• En
lungsjukdom uteslöt T. från trupptjänst och
befordran på aktiv stat, men i
stabs-arbetet gjorde han viktiga insatser.
Han var arméns kanske främste
expert i militära lag- och
författnings-frågor, och hans utformning av
bestämmelserna rörande värnplikt och
inskrivning skattades högt. Han var
livligt intresserad för historisk,
särskilt krigshistorisk forskning och kom
därigenom in på studiet av chiffer. I
tydandet av chifferskrift blev han
mästare och var på detta område en
stor tillgång för Generalstaben. För
yngre generalstabsofficerare var han
genom sin stora kännedom om lagar,
författningar och reglementen en lika
välvillig som värdefull rådgivare. —
T. blev led. av Krigsvet. akad. 1904.
— Gift 1884 med Emy Aurora
Ingeborg Lindström. F. M.
Torsell, se även Torssell.
Torsell, Astrid (Astri),
skådespelerska, f. 24 dec. 1879 i Stockholm,
t 9 juli 1951 i Oslo. Föräldrar:
musikdirektören Oscar Fridolf T. och
operasångerskan Olefine Louise
Mar-garethe Moe (bd 5 s. 313). — T.
debuterade på Eldoradoteatern i
Kristiania 1897 som Brigitta i Aubers
opera-comique ”Svarta dominon”, men
övergick sedan till talscenen och knöts 1899
till Sv. teatern i Stockholm, som hon
lämnade 1906. Sistn. år kom T. till
Dramatiska teatern, där hon
kvarstan-nade till 1909, varefter hon 1909—11
åter var engagerad vid Sv. teatern och
1911—13 vid Dramatiska teatern. Hon
bodde därefter mest i Oslo. I senare
tid gästspelade T. vid olika
Stockholmsteatrar, i sv. landsorten samt
vid åtskilliga norska scener. — Redan
vid sitt första framträdande möttes
T. av sympati och förståelse. Fastän
blott 18 år gammal hade hon redan i
sin konstnärspersonlighet något
särpräglat och ovanligt, som fångade
intresset och väckte starka
förhoppningar. En lysande framgång vann hon
som Käthie i W. Meyer-Försters
”Gamla Heidelberg”. En märklig
vändning i hennes utveckling markerade
året 1905, då hon fick Katinka
Mas-loffs roll i Tolstoj-Batailles
”Uppståndelse”. Hon spelade rollen med en
gripande intensitet som verkade
överraskande på publiken. De följ, åren
upptogos av stora roller i verk inom
olika stilarter, bland vilka Cordelia i
Shakespeares ”Kung Lear” kanske var
den yppersta. Märklig var också
hennes spröda och fantasifulla Camille i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
