Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thunberg, Carl Peter - Thunberg, Daniel af, fästnings-, dock- och kanalbyggare, se nedan - Thunberg, Ivar Thor - Thunberg, Torsten, fysiolog, se s. 335 - 1. Thunberg, Daniel af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thunberg
534
Thunberg
han dock avböjde. Efter att i juli
1777 ha anlänt till Ceylon gjorde han
till febr. 1778 stora växtinsamlingar
i kustområdena. Under ett kort
uppehåll i Kapstaden sistn. år fick T. veta,
att han 1777 efter Linné d. y. hade
utnämnts till botanices demonstrator
vid Uppsala univ. En svår besvikelse
var det, att hans över hundra baljor
med levande växter spolades över
bord av en hård storm, då fartyget
redan hade nått nära den holländska
kusten. I okt. 1778 kom T. till
Amsterdam, besökte sedan London i
botaniskt syfte och anlände till Sverige
i mars 1779, efter åtta och ett halvt
års bortovaro. I Uppsala började han
nu som demonstrator sin nära
femtioåriga lärargärning. Är 1781
utnämndes han till e. o. prof, och 1784 till
prof, i medicin och botanik; detta
ämbete innehade han till sin död.
T. avböjde anbud att bli prof, vid
Leidens univ. (1778) och
föreståndare för S:t Petersburgs botaniska
trädgård (1802). Ej mindre än
sextiosex lärda samfund tillhörde han
som led., bl. a. Vet. akad. från 1776
och Lantbruksakad. från 1812. -—■ T.
gjorde sin botaniska insats främst som
forskningsresande, samlare och
växt-systematiker. Av Linnés ”apostlar”,
de resande lärjungarna, hopbragte
ingen i främmande land så
omfattande och värdefulla samlingar som han.
Trots de svårigheter, som mötte i
Japan, gåvo hans iakttagelser en första
verklig kunskap om naturen och
folket i detta land, och för utforskandet
av växtvärlden där har han kallats
”Japans Linné”. Även till
kännedomen om Sydafrikas växtvärld bidrog
han avsevärt. Från sina resor
hemförde han dock ej blott växter utan
också många andra naturföremål,
bl. a. flera tusen insekter. Vid
bearbetningen av de rika växtsamlingarna
urskilde T. över 70 nya släkten och
närmare 1900 nya arter, av vilka
inemot 1 200 alltjämt bestå; dessutom
ha andra forskare uppställt mer än
500 nya arter ur hans material. Av
T :s över 300 skrifter har flertalet
beskrivande karaktär. De viktigaste
större arbetena äro ”Kæmpferus
illustratus” (1—2, 1780—84), ”Nova
genera plantarum” (dissertationer,
1-—-16, 1781—1801), det klassiska
verket ”Flora japonica” (1784;
holländsk bearb. 1828; faksimiluppl.
Tokyo 1933), den berömda och
utförliga skildringen ”Resa uti Europa,
Africa, Asia, förrättad åren 1770—
1779” (1—4, 1788—93; även på
tyska, holländska, engelska och
franska), ”Prodromus plantarum
capen-sium” (1—2, 1794—1800) och
”Flora capensis” (1—2, 1807—20; ny
uppl. av J. A. Schultes 1823). I sin
reseskildring har T. även lämnat
tal
rika etnografiska och språkliga
upplysningar. •—■ På T:s framställning
överlämnade Gustav III 1787
slotts-trädgården i Uppsala till univ. som
ny botanisk trädgård i stället för den
gamla linnéanska, och konungen
bekostade en botanisk
institutionsbygg-nad (invigd 1807) i trädgården. —
T. tillhör vårt lands stora botanister.
Han var en skarp iakttagare men
ägde ej Linnés nyskapande geni utan
blev främst den outtröttlige
upptäckaren, samlaren och beskrivaren
av nya naturföremål. C. A. Agardh
har poängterat skillnaden: ”Linné
sökte öfver allt lagar och enhet,
Thunberg öfver allt specialitet och
mångfald. — -—■ -— Den ene ordnade
det chaos, som låg för hans fötter,
efter bestämda lagar; den andre gaf
dessa samma lagar en vidsträcktare
tillämpning och stadfästade dem
derigenom.” Genom sin resa till Fjärran
Östern kom T., enligt vad H. Hjärne
har påvisat, att även få historisk
betydelse; hans upplysningar om
Västerlandet blevo ett vapen i händerna
på dem, som önskade reformer i
Japan samt ville bryta landets isolering
och etablera förbindelser med
Europa. Så blev han, som N. Svedelius
skriver, ”en den europeiska
upplysningens missionär och en banbrytare,
som betecknar inledningen till ett
märkligt skede i den
europeisk-ostasia-tiska samfärdselns historia”. —■ T.
skänkte sin stora naturaliesamling till
Uppsala univ. 1785. Hans
självbiografi och vetenskapliga brevväxling
(36 bd) finnas i Uppsala univ.-bibi.
Minnesmedaljer över T. ha slagits av
Vet. akad. 1832 och av Sv. akad.
1907. I Nagasaki restes på 1820-talet
en minnessten över Japanbotanisterna
E. Kæmpfer och T. Växtsläktet
Thun-bergia är uppkallat efter T. — Gift
1784 med Brita Charlotta Ruda. ■—
Litt.: biografi av C. A. Agardh i Vet.
akad:s handl. 1828, av N. Svedelius i
Sv. Linné-sällskapets årsskr. 1944, av
A. Hj. Uggla i Natio smolandica
1945; åminnelsetal av G. J. Billberg
i Vet. akad. 1832; H. Hjärne, ”Två
svenska Japanfarare” (1923) : artiklar
om T. i Sv. Dagbladet av S.
Selander (21 jan., 4 och 12 febr. 1939)
samt av B. Lindquist (9 dec. 1952);
H. O. Juel, ”Plantae Thunbergianae”
(1918). S. L.
Thunberg, Daniel af,
fästnings-, dock- och kanalbyggare, se
nedan.
Thunberg, Ivar Theodor (Ivar
Thor), tidningsman, författare, f.
25 aug. 1888 i Bogsta skn, Södermani,
län. Föräldrar: kommunalarbetaren
Otto T. och Karolina Sofia
Söderström. •—• Efter privata studier, en tid
som journalistvolontär och
teaterstudier under tre år var T. 1914—18
Ivar Thor Thunberg.
journalist vid Södermanlands Nyheter
i Nyköping, 1919—20 red. och
ansvarig utgivare för Södertälje-Kuriren,
1921—22 red. för Södertälje Tidn.
och 1923—28 medred. i Stockholms
Läns Tidn. i Södertälje. Därefter har
han varit verksam som fri
skriftställare; han är bosatt i Södertälje. —
T. har förnämligast framträtt som
dramatiker i folklig stil, väl förtrogen
med bondemiljön och landsbygdens
problem och speciellt ägnad för
amatörteatern. Bland hans skådespel
märkes ”Svenskt folk” (1921, s. å. uppf.
på Dramatiska teatern). T. har
utgivit ”Teaterhandbok för amatörer”
(1944) och varit föreläsare och
kursledare för landsbygdens
föreningsung-dom; Sv. Landsbygdens
Ungdoms-förb. skildras i T:s ”Det brinner en
eld” (1942). Han har också
medverkat i ”Backmyrabarnen. Ungdomens
jordbruksbok” (1941). Under
1930-talet var han flitigt verksam i radion,
bl. a. med en serie
landsbygdsrepor-tage. -— Gift 1920 med Alfhild
Maria Rimbert. Lt
Thunberg, T o r s t e n, fysiolog,
se s. 535.
1. Thunberg, Daniel af, före
adlandet Thunberg, fästnings-,
dock-och kanalbyggare, f. 13 maj 1712 på
Tunsjö i Dals skn, Västernorrl. län,
f 1 jan. 1788 i Augerums skn, Blek,
län. Föräldrar: skattebonden Lars
Persson och Anna Henriksdotter. —
T. blev student i Uppsala 1731, och
enligt föräldrarnas önskan började
han där studera till präst. Dessutom
studerade han matematik och
mekaniska problem, som han hade stort
intresse och goda anlag för. Polhem
fick kännedom därom och anställde
T. 1745 vid sitt mekaniska
laboratorium. Är 1747 antogs han på
Polhems förord till byggmästare vid
fäst-ningsbyggnader i Finland, varjämte
han snart fick sysselsättning med
dockanläggningarna på Sveaborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
