Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thomasson, Pehr - Thomasson, Tage - 1. Thomé, Gustaf - 2. Thomé, Karl Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thomasson
512
Thomé
större spridning fingo
folklivsskild-ringar på prosa av T., utg. i serien
”Öreskrifter för folket”. T. skildrar
där sv. folkliv under förra delen av
1800-talet och ger bl. a. en god bild
av de missförhållanden, som bidrogo
till emigrationen. Bland titlarna
märkas ”Kronolänsmannen” (1—2, 1849
-—50), ”En arbetares lefnadsöden
eller slaflifvet i Sverige” (1859),
”Bland herrskap och bönder” (1—2,
1869). I en mängd häften berättar
T. sägner om de sv. kungarna och
deras möten med allmogen (”Kung
Oscar och skogvaktaren”, 1859, ll:e
uppl. 1893). T. gav också ut
”Lef-nadsteckningar öfver Sveriges mest
utmärkte bönder” (1—4, 1851—55).
Han medarbetade i landsortstidn. som
Hvitsippan (en barntidn. i
Hälsingborg), Barometern i Kalmar, Malmö
Nya Allehanda och Sv. Arbetaren
(Norrköping) samt i
huvudstadstidningarna Fäderneslandet, Illustrerad
tidning, Läsning i hemmet, Hemmet,
Sv. Weckobladet, Tidn. för alla och
Tule. Delvis ensam, delvis tills, med
andra var han red. för veckotidn.
Medborgaren 1870—71, Sv.
Medborgaren 1871-—73, Gamle Sv.
Medborgaren 1877—79 och Sv.
Medborgaren 1880—81. Hans medverkan
uppges dock mest ha bestått i att ge
sitt namn åt detta tidn.-företag för
sin popularitets skull, och med en
del av hans berättelser och
levnadsteckningar skulle det förhålla sig på
motsvarande sätt. En del av hans
popularitet sammanhängde med att
han framträdde som självlärd
allmogeman och förmådde hävda sig,
ehuru han inte var ”bildad” enligt
ordinära begrepp. Från 1880 fick han
statspension på 1 200 kr. — Gift 1)
1853—57 med Elsa Olof sdotter; 2)
1873 med Rosalie Boltzius. — Litt.:
G. Lindström, ”Bondeskalden från
Blekinge. En bok om P. T.” (1943).
T. M.
Thomasson, Tage Emanuel,
ingenjör, industriman, f. 16 okt. 1894
i Norra Rörums skn, Malmöh. län.
Föräldrar: lantbrukaren Ola T. och
Augusta Andersson. ■— T. avlade
studentex. i Lund 1912 och
utexaminerades 1915 från Tekn. högskolans
avd. för kemisk teknologi, varefter
han sistn. år erhöll anställning vid
Sv. sockerfabriks ab. i Trelleborg.
Ären 1916—28 var han driftsingenjör
och överingenjör vid Hälsingborgs
kopparverks ab. och Reymersholms
gamla industri ab. i Hälsingborg. Han
knöts 1929 till Sv. tändsticksab.,
anställdes 1930 som administrativ
tekniker i Compania General de Fosforos
Sudamericana i Buenos Aires och var
1932—47 verkst. dir. för detta
bolag. Företaget omspänner sex
fabriker i Argentina och en i Uruguay för
Tage Thomasson.
framställning av tändstickor samt en
stearinfabrik i Argentina och två
tryckerier i Uruguay. Sedan 1948 är
T. verkst. dir. i ab. Klippans
finpappersbruk och Lessebo ab. med
dotterbolag. ■—■ Gift 1918 med Anna
Maria Aurora Bergqvist. T. M.
1. Thomé, Lars Gustaf, kemist,
mejerivetenskapsman, f. 29 jan. 1875
i Lund. Föräldrar: arbetaren Per
Larsson och Anna Gustafsson. -—■ T.
avlade mogenhetsex. i Lund 1893
och blev vid univ. där fil. kand. 1896,
fil. lic. 1905 och fil. dr 1906. Efter
tjänstgöring 1899—1901 vid Kalmar
kemiska station var han 1902—04
amanuens vid kemiska institutionen
i Lund, och han studerade vid
Aln-arps lantbruks- och mejeriinst. 1905
—06 samt genomgick kurs i
bakteriologisk teknik i Köpenhamn 1907. En
stor insats har T. gjort i Alnarp, där
han på olika poster oavbrutet verkade
1903—42. Han var vid Alnarps
lantbruks- och mejeriinst. extra lärare i
kemi och fysik 1903—08 och
dessutom i mejerilära och bakteriologi
1907—08, adjunkt i sistn. två ämnen
Gustaf Thomé.
1909—17 samt prof, i mejerikemi,
mejeribakteriologi och
mjölkhushållning 1918—33. Ären 1922—27 var
han även inst:s rektor. Vid
omorganisationen 1933 utnämndes T. till
prof, i mejerikemi och
mejeribakteriologi vid Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinst.; från
denna post avgick han 1942. I
studiesyfte har han besökt
Danmark, Tyskland och Holland. Är
1925 invaldes han i
Lantbruks-akad. ■—• T. var 1909—41 led. (från
1937 ordf.) i nämnden för provning
av mejerimaskiner och redskap vid
Alnarp, 1926—41 led. av styr, för
Statens maskin- och
redskapsprov-ningsanstalter och 1931—38 led. av
styr, för Centralanstalten för
försöks-väsendet på jordbruksområdet.
Vidare tillhörde han 1926—27
kommittén för utredning rörande den
högre lantbruksundervisningens
ordnande. Han har därutöver främjat
mejerihanteringen bl. a. som ordf, i
kommittéer rörande kvalitetsbetalning
för mjölk och utarbetandet av
grunder därför, omorganiserandet av den
lägre mejeriundervisningen och
organiserandet av mejerierna i Malmöh.
län. T. har även flitigt anlitats som
bedömare vid sv. smörprovningar
och som prisdomare vid
lantbruks-möten och utställningar. — T. har
utgivit bl. a. ”Sekundär butylamin
(2-aminobutan) och derivat deraf”
(1906, drsavh.). Hans viktigaste
produktion tillhör mejeriområdet, och
han har där, utom många uppsatser
i olika fackorgan, publicerat
”Mejeriväsendet” (1915; i 2:a uppl. av
”Sveriges land och folk”) samt de
utmärkta handböckerna ”Om mjölkens
och mejeriprodukternas
sammansättning och egenskaper” (1927; i
”Svenska jordbrukets bok”) och
”Mjölkhygien” (1939). — Gift 1907 med
Hedvig Maria Olsson. S. L.
2. Thomé, Karl Erik Gustaf,
kemist, mejerivetenskapsman, f. 7 aug.
1908 i Lund. Son till T. 1. •— T.
avlade studentex. i Lund 1926, blev
vid univ. där fil. kand. 1931, fil. lic.
1937 och fil. dr 1939 samt genomgick
kurs i mejeribakteriologi i Alnarp
1937 och i allmän bakteriologi i
Lund 1940. Han var amanuens i kemi
i Lund 1934—38 samt förste assistent
i detta ämne vid Statens mejeriförsök
i Alnarp 1939—41 och i bakteriologi
därstädes 1941—46. Sedan sistn. år
är han prof, vid Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinst. och
föreståndare för Statens mejeriförsök (tf.
föreståndare från 1944). T. invaldes
i Lantbruksakad. 1948 och blev led.
av Jordbrukets upplysningsnämnd s. å.
— T. har i sin drsavh., ”Alkalisk
hydrolys av acylerade oxisyror”
(1939), behandlat ett rent kemiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
