Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Tersmeden, Wilhelm - 9. Tersmeden, Per Reinhold - 10. Tersmeden, Ann Margret, skriftställarinna, dotter till T. 7 i hans andra gifte, se Holmgren, bd 3 s. 515 - ter Vehn, Albert - 1. Tesch, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tersmeden
485
Tesch
Wilhelm Tersmeden. Litografi.
övergick därpå till den militära
banan, blev 1820 kornett, 1823 löjtnant
och 1827 ryttmästare vid Livreg:s
drabantkår samt erhöll 1830 avsked
ur militärtjänsten. Han ägnade sig
därefter åt skötseln av sina bruks- och
lantegendomar, bl. a. Ströms och
Franshammars järnbruk i
Hälsingland, som han vid uppnådd
myndighetsålder tagit i arv efter fadern,
samt Ramnäs bruk i Västmanland,
där han var huvuddelägare och
disponent. Redan 1829 vald till
fullmäktig i Jernkontoret var han 1853—56
fullmäktiges ordf. I Västmanl. län
var han bl. a. landstingsordf. 1869—■
73. Åren 1860—65 tillhörde han
fullmäktige i Riksgäldskontoret, därav
som ordf. 1863—65. Han presiderade
i den finanskommitté, som 1858—63
bl. a. utredde frågan om
hypoteks-inrättningarnas omorganisation, och
var 1861—75 ordf, i den på
kommitténs förslag inrättade Allm.
hypoteks-banken. Även i Stockholms enskilda
bank m. fl. kreditföretag innehade T.
styr.-poster. Är 1848 blev han led. av
Lantbruksakad. och 1859 hedersled,
där. ■— T. var led. av ridderskapet
och adeln vid samtliga
ståndsriksdagar från 1828—30 och av Första K.
1867—74. Han slöt sig från början
till den liberala oppositionen och
deltog 1840—41 som led. av
konstitutionsutskottet i aktionerna mot Karl
XIV Johans statsråd. I striderna om
en representationsreform framträdde
han som ledande repr. för den bland
adelsliberalerna i allmänhet
omfattade centerståndpunkten. Medl. av
re-presentationskommittén 1846—47
kom han där i stark motsättning till
de mera radikala reformvännerna,
särskilt ur bondeståndet; T. önskade
nämligen omgärda reformen med
garantier, som tryggade ett
bestämmande inflytande åt de burgnare
samhällsskikten. Oftast eftergiven för
Osear I :s önskningar avböjde T. dock
1848 inträde i statsrådet men stödde
det kungl. representationsförslaget och
räknades i fortsättningen till
huvudmännen för den medlande ”grå”
fraktionen på Riddarhuset. Till De Geers
reformförslag yrkade han 1865
kraftigt bifall. •—• Gift 1825 med
Jacqu-ette Elisabeth Tersmeden. S. Sw.
9. Tersmeden,PerReinhold,
publicist, politiker, f. 17 sept. 1805
på Hellby i Tillberga skn, Västmanl.
län, f 21 mars 1880 i Solna.
Föräldrar: godsägaren Benjamin T. och
Maria Christina Bagge. Kusin till
T. 7 och T. 8. — T. blev student i
Uppsala 1819 och avlade kansli- och
hovrättsex. där 1824. Han ingick
därefter i Kungl. Maj : ts kansli men
lämnade efter några år statstjänsten
för att ägna sig åt jordbruk på
fädernegården Hellby. Ären 1850—53
innehade han egendomen Ansta i
Rom-fartuna skn i Västmanland; sistn. år
flyttade han till Stockholm. — T.
bevistade ett flertal riksdagar från 1834
till ståndstidens slut och räknades
från början av 1850-talet till de mera
bemärkta riddarhustalarna på den
liberala sidan. Särskilt uppträdde han
i religionsfrihets-, undervisnings- och
allm. humanitetsfrågor. Ivrig
skandinav och intresserad för alla
nationalliberala rörelser i Europa var han
en av initiativtagarna till såväl
sympatiadressen för det kämpande Italien
1860 som insamlingen för de polska
insurgenterna 1863. T. var medl. av
den 1860 av liberaler i alla stånden
tillsatta kommittén med uppgift att
bearbeta opinionen för en
representationsreform, och vid avgörandet 1865
yttrade han vältaligt sitt bifall till det
De Geerska förslaget. T:s liberala
partiståndpunkt har starkt färgat
hans tills, med J. G. Wahlström utg.
broschyr ”1854 års riksmöte med
dess handlingar och handlande
personer tecknadt af tvenne riksdagsfull-
Per Reinhold Tersmeden. Målning av okänd
konstnär (detalj).
mägtige” (1854, 2:a reviderade uppl.
1855). T. har därjämte författat
”Byråkratien i Sverige” (1850) m. fl.
anonyma broschyrer samt
”Anteckningar under en resa i Tyskland,
Schweiz, Italien, Frankrike och
England” (1854). Från 1853 medverkade
han i Aftonbladet. •— Gift 1850 med
Maria Mathilda Nyberg. S. Sw.
10. Tersmeden, Ann M ar gr et,
skriftställarinna, dotter till T. 7 i
hans andra gifte, se Holmgren, bd 3
s. 515.
ter Vehn, Albert Hans,
företagsekonom, f. 18 aug. 1900 i Weener,
Tyskland. Föräldrar: folkskolläraren
Ephard T. och Gretchen Blankman.
— Efter studentex. i Leer 1919
bedrev T. univ.-studier i Heidelberg och
i Frankfurt am Main, där han 1923
blev Dr. rer. pol. Vid
handelshögskolan i Nürnberg blev han amanuens
1922 och docent 1925. Följ, år utsågs
han till prof, i handelsteknik,
sedermera benämnt företagsekonomi, vid
Handelshögskolan i Göteborg. Sedan
1938 är han auktoriserad revisor. Han
blev sv. medborgare 1937. — I sin
vetenskapliga produktion har T. bl. a.
behandlat balansteorier,
kostnadsberäkning och industriell redovisning.
Hans viktigaste arbeten äro
”Entwick-lung der Bilanzauffassungen” (1929)
och ”Självkostnadsberäkningens
standardisering” (1936), det sistnämnda
redovisande studier av bokföringen
hos Volvo, Svenska kullagerfabriken,
ASEA och L. M. Ericsson. Som sekr.
hos en inom Sveriges mekaniska
verkstäders förb. tillsatt kommitté har S.
framlagt ”Mekanförbundets
normalkontoplan” (1945) med
kommentarer. Denna kontoplan, som i fråga om
symmetrisk uppställning är
oöverträffad och vittnar om T :s tekniska
skicklighet i redigeringen, har övat ett
vidsträckt inflytande även utanför
verkstadsbranschen. — Gift 1925 med
Anna Schivägerl. S. Sw.
1. Tesch, Johan (John) Martin,
apotekare, bankman, f. 15 febr. 1846
i Eksjö, J 16 febr. 1918 i Malmö.
Föräldrar: handlanden Johan
Wilhelm T. och Emilie Mathilda [-]uste-lius.-] {+]uste-
lius.+} ■—- T. studerade vid läroverket
i Eksjö, blev apotekselev 1860 och
avlade farmacie studiosiex. 1865 samt
apotekarex. 1873. Efter en studieresa
till kontinenten tjänstgjorde han vid
apotek i Norrköping 1873—75 och i
Östersund 1875—81, inköpte apoteket
Lejonet i Malmö 1881 och sålde det
1898. Under hans ledning nådde
apoteket ett utomordentligt uppsving och
blev ett av de största i Europa. Dess
verksamhetsområde vidgades
väsentligt bl. a. genom att T. etablerade
förbindelser med utlandet i droger och
medicinalier; de gamla lokalerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
