Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tengroth, Birgit - Tengstrand, Erik - Tengström, Jacob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tengstrand
477
Tengström
och fem års elevtid i operabaletten
debuterade T. 1928 i en mindre
filmroll hos Sv. filmindustri. Hon hade
då redan framträtt på K. teatern som
Petter i den populära barnpjäsen
”Lille Petters resa till månen”. Sin
första större roll fick hon i filmen
”Hans livs match”, och genom sin
fräscha charm och sitt flickaktiga spel
blev hon snart omtyckt av
biopubliken och utnyttjades i åtskilliga
in-genueroller i filmer som
”Ungkarls-pappan”, ”Sången om den eldröda
blomman”, ”Atlantäventyret”,
”Gubben kommer”, ”Gläd dig i din
ungdom”, ”Karl för sin hatt” och ”Som
en tjuv om natten”. T. kom snart
att dela sin tid mellan filmateljéerna
och scenen. En av de första
teaterrollerna hade hon i Blancheteaterns
succé ”Flickor i uniform” av Christa
Winslow, varefter hon på
Vasateatern spelade bl. a. Fru Larson i
Kjeld Abells ”Melodin som kom
bort”. T. vidgade småningom sitt
register och tillförde sitt spel en nerv
och en spänning som verkningsfullt
bröt mot den naturell hon tidigare
spelat på. Hon kunde emellertid också
genom ett omedelbart spel och
sprudlande temperament ge färg åt en roll,
vilket hon visade i titelrollen i
”Clau-dia” på Riksteatern 1944. S. å. hade
hon ännu en framgång som Märit i
Mobergs ”Mans kvinna”, en roll, vars
renhj ärtenhet hon tolkade enkelt och
gripande. Som Roxane i Rostands
”Cyrano de Bergerac” på
Oscarsteatern 1947 gjorde hon starkt intryck
genom kombinationen av friskt
lust-spelshumör och graciöst koketteri. —
På senare år har T. inte framträtt på
scenen och med några få undantag
inte heller inom filmen utan ägnat sig
åt författarskap. Efter
debutsamlingen ”Törst” (1948) har hon gett ut
bl. a. berättelserna ”.Julibarn” (1950)
och ”Jungfruburen” (1951), vilka
ha delvis självbiografisk bakgrund;
med gott stilistiskt grepp har hon där
visat prov på intensiv miljöskildring.
— Gift 1) 1944—50 med fil. lic.
Stig Johan Axel Ahlgren; 2) 1950
med danska statsrådet Jens Otto
Krag. H. U.
Tengstrand, Erik Harald
Richard, språkforskare, f. 8 juni 1898
i Stockholm. Föräldrar: praktiserande
läkaren Jonas Erik Arvid T. och
Ulrika (Ulla) Wilhelmina Ehrenborg.
— Efter studentex. i Stockholm 1916
blev T. fil. kand. 1921, fil. mag. 1922,
fil. lic. 1931 samt fil. dr och docent
i engelska språket 1940, allt i
Uppsala. Han var tf. prof, i engelska
vid Göteborgs högskola vt 1948
och i Uppsala 1948—50; sedan
sistn. år är han prof, i engelska i
Uppsala. Han har varit
läroverkslä-rare i Uppsala och blev 1948 lektor
Erik Tengstrand.
vid Försvarets läroverk där men
tillträdde ej denna tjänst. Bland hans
arbeten märkas drsavh. ”A
Contri-bution to the Study of Genitival
Composition in Old English
Place-names” (1940), som behandlar ett
centralt problem inom engelsk
ort-namnsforskning, och ”Three Middle
English Bahuvrihi Adjectives”
(Studier i modern språkvetenskap 17,
1949). — T. var sekr. i
Ortnamnssällskapet i Uppsala 1939—42. —
Ogift. M. B.
Tengström, Jacob, ärkebiskop,
f. 4 dec. 1755 i Gamlakarleby,
Finland, f 26 dec. 1832 i Åbo.
Föräldrar: sockenadjunkten Johan T. och
Maria Chydenius. —■ Efter skolgång
i Vasa blev T. student 1771, fil. kand.
1775, fil. mag. s. å., docent i
moralfilosofi 1778, e. o. adjunkt i filosofi
1780 samt adjunkt i teologi 1783, allt
vid Åbo akad. Följ, år prästvigdes
han och utnämndes 1790 till tredje
teol. prof, vid akad. i Åbo samt till
kyrkoherde i Åbo finska förs. Är 1795
erhöll han S:t Marie
prebendepasto-rat och blev 1800 teol. dr. Tre år
senare utnämndes han till biskop i
Åbo stift och prokansler för Äbo akad.
År 1817 blev han ärkebiskop i
Finland och erhöll s. å. avsked från
pro-kanslersämbetet. Han blev led. av
Vitt. akad. 1793. — T:s glänsande
studentex. drog tidigt
uppmärksamheten till honom. På grund av
ekonomiska svårigheter måste han under
ett par år avbryta sina studier vid
Äbo akad. Genom morbrodern
Anders Chydenius inriktades hans
intresse på tidens ekonomiska och
sociala strävanden. T :s föräldrar och
hans morfader, prosten Jakob
Chydenius, väckte tidigt hans intresse för
skönlitt. Han åhörde H. G. Porthans
föreläsningar i romersk litt. vid Äbo
akad. och gjorde flera utmärkta
övers:ar av antika skalder. Är 1776
erhöll han Vitt, akad :s stora pris för
en övers, av första boken av Vergilius’
Aeneid, publicerad 1785 i Sv.
Parnassen. Han vann även insteg i
Stockholms litterära kretsar 1779—81, då
han vistades som informator hos
kammarrådet Gustaf von Stockenström i
Djursholm. Han medarbetade under
denna tid i Stockholms-Posten och
blev snart en av J. H. Kellgrens
närmaste vänner. I det språkliga
mästerskap och den stilens elegans som han
redan nu förvärvat, kan Kellgrens
inflytande spåras. I sällskapet Utile
Dulci höll T. ett tal, ”Om det höga
i skaldekonsten” (otryckt). Är 1780
erhöll han Vitt. akad:s stora pris för
sin avh. ”Om intet folkslag härtils
gjort, är det väl troligt at någon
nation hädanefter gör några lykeliga
framsteg i vitterhetens öfningar, utan
at känna de gamla grekers och
romares originalskrifter?” (i Vitt. akad:s
handlingar, 5, 1788). Under
inflytande av historikern Anders
Schön-berg började T. ägna sig åt historisk
forskning. Är 1781 vann han för
tredje gången Vitt. akad:s stora pris
med arbetet ”Historisk afhandling om
svenska sjömagten i äldre tider och i
synnerhet under konung Erich XIV”
(tr. 1783). Efter sin återkomst till
Äbo övergick T. till teol. fakulteten
efter att 1783 ha publicerat avh. ”De
expiatione Jesu Christi vicaria”. T.
ägde en omfattande teol. lärdom.
Hans åskådning präglades av
1700-talets förståndsmässiga teologi och
han anslöt sig även till
upplysningstidens historiska uppfattning av
bibeln. Som biskop närmade han sig
åter i viss mån den lutherska
ortodoxin. Sin litterära verksamhet
fortsatte T. i Åbo, där han hörde till
H. G. Porthans närmaste medarb. i
Äbo Tidningar. Han var själv
huvudred. för denna tidn. 1791—93. Han
publicerade talrika poesi- och
prosastycken i tidn., bland dem
minnesdikter över J. H. Lidén och J. H.
Kellgren. Är 1803 utgav T. en egen
tidn., Allmän Litteraturtidn., utg. av
ett sällskap i Åbo. På grund av några
alltför frispråkiga uttalanden i en
teol. stridsfråga blev den dock s. å.
förbjuden av myndigheterna efter
ingripande av den ortodoxe biskopen
i Visby, Johan Möller. T :s ”Vittra
skrifter i urval” utgåvos 1899 av M.
G. Schybergson. — Genom Porthan
riktades T :s intresse på den
nationellt finska historiska forskningen.
Hans första och kanske mest
betydande verk på detta område var
biografin över den som ortodoxins
motståndare kände åbobiskopen Johannes
Elai Terserus. Det var C. C. Gjörwell
under vars ledning det s. k.
Uppfost-ringssällskapet i Stockholm bildats,
som hade uppmuntrat T. att skriva
denna biografi; den prisbelönades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
