Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tegel, Erik - Tegen, Einar - Tegengren, Felix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tegen
465
Tegengren
Detta uppdrag torde T. dock aldrig
ha hunnit påbörja. Då fadern blivit
adlad, räknades T. både av Karl IX
och Gustav II Adolf som adelsman.
Försök gjordes emellertid att vägra
honom tillträde till det nyupprättade
riddarhuset, men 1627 erhöll han
bekräftelsebrev på sitt adelskap av den
honom alltid bevågne konungen. Från
denna tid började han även bruka
det namn, varunder han är bekant för
eftervärlden. — Gift 1603 med
änkan Magdalena Vilhelmsdotter
Dant-zeville. — Litt.: S. Ljung, ”E. J. T.”
(1939). G. T. W.
Tegen, Karl Einar Zakarias,
filosof, universitetslärare, f. 4 juni
1884 i Gryta skn, Uppsala län.
Föräldrar: hemmansägaren Claes
Zakarias Leonard Johanson och Lovisa
Mathilda Lundell. — Efter
mogenhetsex. 1907 i Uppsala blev T. s. å.
student vid Uppsala univ. Han blev
där fil. kand. 1911, fil. lic. 1916 samt
fil. dr och docent i teoretisk filosofi
1918 på avh. ”Studier till
uppkomsten av Kants kritiska
kunskaps-lära” (1, 1918). Ären 1931—37 var
T. prof, i praktisk filosofi vid Lunds
univ., och 1937—52 var han den
förste innehavaren av professuren i
samma ämne vid Stockholms
högskola. — T. har tagit djupa intryck
av sina lärare Axel Hägerström och
Adolf Phalén och tillhörde
ursprungligen den av dem grundade
uppsala-filosofiska skolan. Den väsentligaste
delen av T:s vetenskapliga
produktion faller inom den s. k. analytiska
psykologien. I ”Möderne
Willens-theorien” (1—2, 1924—28) och
”Viljandet i dess förhållande till jaget
och aktiviteten” (1928) har T. i
uppsalafilosofiens anda analyserat en
rad av den klassiska psykologiens
begrepp, sådana som medvetande, vilja,
känsla, jag, psykisk aktivitet. I ”The
Einar Tegen.
30 Svenska män och kvinnor VII
basic problem in the theory of value”
(Theoria 1944) föreslår T. en
modifikation av Hägerströms
värdenihilistiska åskådning: medan Hägerström
förklarade alla värdeomdömen vara
meningslösa, anser T. att de äro
meningsfulla men falska; värdet är en
känslokvalitet, som vi falskeligen
överföra på det värderade objektet. Bland
T :s övriga filosofiska skrifter må
nämnas ”1 filosofiska frågor” (1927)
och ”Om världen och vetandet”
(1930). — Under senare år har T.
alltmer kommit att intressera sig
för sociologien, vilket ämne han
kraftigt bidragit att introducera vid
Stockholms högskola. Ären 1935-—38
var T. led. av
Befolkningskommissio-nens socialetiska delegation, vars
betänkande (1938) han redigerat och
i huvudsak författat. Ären 1940—42
studerade T. i Förenta staterna
modern amerikansk psykologi och
sociologi. Ett resultat av denna studieresa
är ”Amerikansk psykologi.
Utvecklingslinjer och grundsyn” (1949). —
T. var 1943—51 ordf, i
Samarbets-kommittén för demokratiskt
uppbyggnadsarbete och var åren 1943—46
ordf, i Sällskapet för främjande av
kulturella och ekonomiska
förbindelser mellan Sverige och
Sovjetunionen. — Både som vetenskapsman och
människa präglas T. av en
generositet, en öppenhet för nya idéer och en
vilja till förståelse, som är ovanlig.
Han har också genomgått en
intressant utveckling: politiskt och
ideologiskt från tidigare års religiöst
färgade konservatism, då han
medarbetade i Vår lösen, Sv. tidskr. och Det
nya Sverige, till sin nuvarande
kulturradikalism, och filosofiskt från
uppsalafilosofiens abstrakta
begreppsana-lys till intresset för empirisk
samhällsforskning. — Gift 1915 med
författarinnan Gunhild Maria Elisabet T.,
f. 15 aug. 1889 i Alnö förs.,
Väster-norrl. län, och dotter till sjökaptenen
Johan Petter Nordling och Maria
Erika Dahlén. Hon har skrivit en rad
romaner och noveller samt varit
journalistiskt verksam. A. W.
Tegengren, Felix Reinhold,
geolog, f. 5 maj 1884 i Vasa,
Finland. Föräldrar: hovrättsrådet Ernst
Wilhelm T. och Aline Irene Boy. -—■
T. blev student vid Helsingfors univ.
1901 och fil. kand, där 1904. Är
1902 studerade han Pitkäranta
gruvor och biträdde vid ab. Prospektors
guldundersökningar i Finska
Lappland, 1903 deltog han i prof. W.
Ramsays geologiska expedition till
Kaninhalvön, och 1905 arbetade han
som praktikant vid Ryllshytte
zinkgruvor och Hagfors järnverk i
Sverige. Han studerade 1905—07 som
tillfällig elev vid Tekn. högskolans
avd. för bergsvetenskap, antogs 1907
Felix Tegengren.
till bitr, geolog vid Sveriges
geologiska undersökning och blev 1908 fil.
lic. vid Uppsala univ. Efter att 1908
ha erhållit sv. medborgarskap var T.
1909—18 geolog vid Sveriges
geologiska undersökning (från 1915
stats-geolog). Med tjänstledighet från
Sveriges geologiska undersökning var T.
1914—17 geolog i kinesiska
regeringens tjänst och var därunder prof.
J. G. Andersson behjälplig med
malmgeologiska undersökningar i
Kina. Ären 1919—21 verkade han
som konsulterande geolog hos Sv.
dia-mantbergborrningsab., och 1922—24
var han geologisk rådgivare hos
Kai-lan Mining Administration i Kina.
Därefter hade han, fortfarande i
Kina, 1924—26 div. privata uppdrag,
och 1927—28 var han anställd hos
mandschuriska provinsregeringen i
Mukden. Han begav sig sedan till
Nordamerika, där han i tjänst hos
Norseman Corporation i Toronto
1929—30 hade sitt arbetsfält på New
Foundland. Hans nästa
malmgeologiska uppdrag (1930—32) gällde
Filippinerna (Philippine Iron Mines
Inc. och Ipo Gold Mines i Manila).
I fortsättningen har T :s verksamhet
varit förlagd till Sverige och
Finland. Efter en första anställning 1933
—36 hos Bolidens gruv ab. var han
1937—44 teknisk ledare av de
arbeten i n. Finland, som då bedrevos av
O. Y. Prospektor ab., ett av ett antal
finländska industrier för malmletning
bildat företag. Sedan 1944 är T. åter
knuten till Bolidenbolaget. Han har
utfört malmgeologiska uppdrag även
i Norge, Sovjetunionen (Sibirien),
Förenta staterna, Kanada, Japan,
Fe-dererade malaj staterna och Brasilien.
Bland hans i Sveriges geologiska
undersöknings skriftserier publicerade
arbeten märkas ”Järnmalms- och
mag-nesitförekomsterna i Kvikkjokks
ka-pellag” (1911) samt de båda särskilt
viktiga, sammanfattande verken ”Järn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
