Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Södergren, Viktor - 1. Söderhielm, Lorentz - 2. Söderhjelm, Henning - Söderling, Niclas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Söderhielm
430
Söderling
Viktor Södergren.
Charlotta Christoferson. •—- Efter
mo-genhetsex. i Göteborg 1897 avlade S.
fil. kand.-ex. vid högskolan där 1902,
teoretisk-teologisk ex. i Lund 1905
och teol. lic.-ex. i Uppsala 1929. Han
prästvigdes 1906 och tjänstgjorde som
präst i övre Norrland till 1914,
därefter i Stockholm till 1918 och i
Uppsala som adjunkt och komminister
vid domkyrkan, tills han 1934 blev
kyrkoherde i Gamlestads förs, i
Göteborg, vilken post han lämnade som
emeritus 1949. -—• Med utgångspunkt
från västsv. kyrklig fromhet kom S.
i levande kontakt med liknande
fromhet i Västerbotten samt genom
studier och resor med bärande
strömningar i våra grannländers kyrkoliv. I
böckerna ”Danskt kyrkoliv och
svenskt” (1920), ”Norskt och svenskt
i kyrkoliv och folkvärld” (1922) samt
genom den av honom grundade och
1923—39 utgivna tidskr. Kyrka och
folk samt från 1952 genom Sv.
Folkbladet, har S. sökt uppdraga en
levande och bibel trogen kyrkolinje för vår
tid. Han har varit ivrigt verksam för
en pånyttfödelse av den schartauska
traditionen, särskilt med skriften
”Hen-ric Schartau och västsvenskt kyrkoliv”
(1925). Ytterligare har detta
framhävts i prästmötesavh. ”Vägar vi gått
och vägen fram” (1945), som söker
ge en framställning av den sv.
kristenhetens allm. läge och samtidigt
betonar värdet av en ”rätt evangeliserad
schartauanism”. —■ Gift 1909 med
Anna Virginia Foght. J. J.
1. Söderhielm, Lorentz
Niklas, arméofficer, brukspatron, f. 2
okt. 1690 på Stora Vede i Follingbo
skn, Gotl. län, f 29 sept. 1760 på
Ängelsbergs bruk, Västervåla skn,
Västmanl. län. Föräldrar:
häradshövdingen Lars Malmen, adlad 5.,
och Catharina Ferner. — S. blev
student i Uppsala 1706, volontär vid
fortifikationen 1708, konduktör där
följ, år, kapten vid Upplands tre-
männingsinfanterireg. 1712,
sekundkapten vid Dalreg. 1714 och
premiärkapten 1716. Sistn. år deltog S. i
stormningen av Fredrikshald. På
grund av skador, som han ådragit sig
under fälttåget, begärde och erhöll
han avsked s. å. Efter avskedet slog
S. sig ned på Norns bruk i
Hede-mora landskommun, Kopparb. län.
Han hade 1715 emottagit sin hustrus
andel i detta bruk, som under
1600-talets andra hälft inköpts av hans
svärfar Peter Brandberg (adlad
Ce-derberg), och 1735 inköpte han
återstoden av bruket av sin svåger,
överstelöjtnanten Eric Cederberg. På
Norns bruk vistades S. tills han omkr.
1730 flyttade till Ängelsbergs bruk i
Västervåla skn, Västmanl. län, som
han köpt 1728. Under S:s energiska
ledning genomgick Ängelsberg en
betydande utveckling. Till denna
bidrogo även gynnsamma yttre
omständigheter, vilka särskilt vid
1700-talets mitt främjade järnhanteringen.
S. själv innehade under sin
verksamhet där en dominerande ställning i
socknens offentliga och ekonomiska
angelägenheter, vilka han styrde
under patriarkaliska former. Utom de
två nämnda bruken ägde S. även
Tolvfors bruk i Valbo och Hille
socknar, Gästrikland, samt ett flertal
masugnar och hammare med
underliggande egendomar. Är 1750 erhöll S.
överstelöjtnants karaktär, enär han
var ”en braf brukspatron”. Vid sin
död innehade S. en förmögenhet som
enligt bouppteckningen uppgick till
nära IJa mill. dir kmt. — Gift 1715
med Alleta Maria Cederberg.
—-Litt.: N. Norberg, ”Bidrag till
Engels-bergs bruks historia” (1934). G. M-e
2. Söderhjelm, Lars Henning,
litteraturkritiker, författare, f. 5 dec.
1888 i Helsingfors. Föräldrar:
professorn Jarl Werner S. och Sigrid
Wilhelmina Lönnblad. Sonsons sonsons
sonson till S. 1. — Efter studentex.
i Helsingfors 1906 studerade S. först
vid univ. i Lausanne och därefter
vid Helsingfors univ., där han blev
fil. kand, och fil. mag. 1910. Ären
1911—12 studerade han psykologi
vid univ. i Köpenhamn och 1913 i
Leipzig, och sistn. år blev han fil. lic.
vid Helsingfors univ. och 1914 fil.
dr där. Han blev 1909 e. o. amanuens
vid univ.-bibl. i Helsingfors, 1918
yngre assistent och 1919 äldre
assistent där. Han tjänstgjorde 1918—
19 vid Finlands officiella
upplysnings-byrå i Köpenhamn. Är 1921
övergick S. till journalistiken och
anställdes som litteraturkritiker i
Hufvud-stadsbladet i Helsingfors. Sedan 1923
är han litteraturkritiker i Göteborgs
Handels- och Sjöfarts-Tidn. och
sedan 1937 litterär medarb. vid Göte-
Henning Söderhjelm.
borgs stadsteater. Han blev led. av
Vet. o. vitt. samh. 1944. S.
förvärvade sv. medborgarskap 1932. •— S.
tillhör den närmast av Hj. Söderberg
påverkade berättargrupp inom
fin-landssv. litteratur, ”flanörerna”,
vilkas berättarkonst präglades av
skepticism och desillusion för vilka
egenskaper hans romaner ”Lärospån” (1915),
”Gränsmarksluft” (1917), och
”Familjen Magnus” (s. å.) äro typiska
exponenter. S. har även under pseud.
Lennart Wikström utgivit några
lättare äventyrsromaner med satirisk
udd bl. a. ”Fabrikant på
upptäcktsfärd”, riktad mot den äktfinska
chauvinismen. I boken ”Finskt och svenskt
i Finland” (1935) redogör S. för
språkstridigheterna i Finland. Är 1938
utgav han boken ”Författareprofiler”,
som innehåller ett urval av hans
litteraturrecensioner i Handelstidn.
under femton år, bl. a. några av de
tidigaste artiklarna på svenska om W.
Faulkner, samt en rad
litteraturhistoriska studier, bl. a. över I. Gontjarov,
L. Tolstoj och F. E. Sillanpää. Om
den sistn. utgav han även en
Ver-dandiskrift 1940. —■ Gift 1913 med
Martha Sievers.
Söderling, Johan N i c l a s,
orgelbyggare, f. 1 mars 1802 i Mariestad,
f 23 mars 1890 i Göteborg.
Föräldrar: salteriinspektoren och
orgelbyggaren Mårten Bernhard S. och Maria
Christina Friberg. — S. var
Västsve-riges förste inhemske orgelbyggare av
betydenhet. Sin huvudsakliga
utbildning torde han ha fått hos sin fader
som mellan 1818 och 1830 byggde
ett 10-tal mindre orglar i
Västergötland. Efter 1830 synes han ha
övertagit faderns verksamhet och under
de tio närmaste åren själv på egen
hand uppsatt ett 10-tal verk, de flesta
i Halland. Är 1840 avlade han
orgel-byggarex. vid Mus. akad. och
privilegierades s. å. Hans arbetstid kom att
omspänna omkr. 45 år, varunder han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
