Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Söderblom, Nathan - 3. Söderblom, Staffan - 1. Söderblom, Knut - 2. Söderblom, Axel - Söderbom, Helge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Söderblom
427
Söderbom
adekvata uttryck. Han utmärktes
därför också av en oerhörd lätthet att
snabbt sätta sig in i problem och
situationer, att känna sig hemmastadd
i de mest skiftande miljöer, att finna
kontakt med olika individer och
grupper, att leda en församling efter sina
intentioner, att spela på människors
hjärtan lika virtuost som på ett
instrument. Hur mycket han själv
under allt detta var engagerad är svårt
att bedöma. För den utomstående
kunde han helt visst framstå främst
som den store regissören. Sina syften
fullföljde han emellertid med lika
stor målmedvetenhet som
diplomatisk skicklighet. Man måste också
betänka att hans personlighet undergick
en fördjupande utveckling, icke minst
under trycket av sjukdom och
allehanda sorger. Denna fördjupning lade
dock aldrig något band på hans glada
och naturliga älskvärdhet, som han
mycket väl förstod att administrera
för de syften han tjänade. Men han
var verkligen en gladlynt, generös
natur, föga präglad av den svenska
kritiklustan. Ehuru ingalunda okritiskt
lagd ■—■ det visade han när han
polemiserade — var han ofta alltför litet
kritisk i bedömandet av människor,
emedan han framför allt ville se det
positiva hos allt och alla. Få ha väl
som han haft så lätt att om andra
använda lovordande superlativer. Han
kunde överhuvudtaget på ett
makalöst sätt karakterisera människor och
genom ett fyndigt ord rädda en
situation. I mycket en världsmedborgare
var han samtidigt genuint svensk och
hälsinge. Genom sitt rikt fasetterade
väsen vädjade han mäktigt till både
fantasi och hjärta hos dem han kom
i beröring med. Utan tvivel är han
en av Sveriges stora ledargestalter.
— Gift 1894 med Anna Olivia
Forsell. — Litt.: Tor Andræ, ”N. S.”
(1931); ”N. S. in memoriam”
(1931); N. Karlström, ”Kristna
samförståndsträvanden under världskriget
1914—1918” (1947); A. Fridrichsen,
”S:s Jesustolkning” (Religion och
Bibel 1942); H. S. Nyberg, ”N. S:s
insats i utforskandet av den iranska
religionshistorien” (Religion och Bibel
1943); G. Lindeskog, ”N. S:s
bibeltolkning” (Religion och Bibel 1945);
E. Ehnmark, ”Religionsproblemet hos
N. S.” (1949). G. Wn
3. Söderblom, Staffan John,
diplomat, f. 14 juli 1900 i Paris. Son
till S. 2. — S. avlade studentex. 1916,
fil. kand.-ex. 1919 och jur. kand.-ex.
1921, allt i Uppsala. Sistn. år blev
han attaché vid Utrikesdep.; förutom
inom dep. tjänstgjorde han vid olika
legationer samt vid generalkonsulatet
i London. Är 1928 blev han tf. andre
legationssekr., följ, år andre legations-
sekr., 1933 förste legationssekr., 1938
utrikesråd, 1943 envoyé och 1951
ambassadör. Han var 1934—36 tf. chef
och 1936—38 chef för första byrån
vid Utrikesdep :s politiska avd. samt
1938—44 chef för denna avd.
Därefter var han 1944—46 sändebud i
Moskva och 1946—51 sändebud i
Bern samt var 1951—52 sändebud i
Peking. — S. var sekr. åt de sv.
ombuden vid Nationernas Förb. 1930—
38 och sekr. bl. a. åt skiljedomaren
i den grekisk-bulgariska tvisten om
skogarna i Central-Rhodopien 1930
■—33 och åt skiljenämnden i
franskschweiziska tvisten ang. de s. k. fria
zonerna i Gex och Savoyen 1933.
Han var sekr. i riksdagens
utrikesutskott 1937. •— Åtskilliga brev till och
från S. jämte andra aktstycken, i
vilka han medverkat, finnas i
Utrikesdep :s vitböcker ”Transiteringsfrågor
april—juni 1940” (1947) och
”Tran-siteringsfrågan juni—december 1940”
(s. å.). ■— Som chef för Utrikesdep:s
politiska avd. och som sändebud i
Moskva kom S. att bland de sv.
diplomaterna bli en av de främsta
företrädarna för en mot Tyskland och
därefter Ryssland förstående och
tillmötesgående riktning i sv. politik.
— Gift 1946 med Mar gery Lacey
från England. H. U.
1. Söderblom, Lorentz Knut,
fabriksidkare, f. 13 maj 1846 i
Väs-tanfors skn (nu Fagersta), f 14 dec.
1913 i Eskilstuna. Föräldrar:
inspektören vid Västanfors bruk Lars S. och
Maria Charlotta Boström. — S. blev
student vid Uppsala univ. 1863, gick
som elev vid Forsbacka mekaniska
verkstad i Gästrikland 1864—65 och
var verkstadsföreståndare vid
Klosterverken i Dalarna 1866—71 samt vid
Hällefors styckebruk i Västmanland
1871—77. Han anlade 1877 i
Eskilstuna ett gjuteri, förenat med
mekanisk verkstad, vilket 1879 fick
bolagsform under namnet Söderbloms
gju-teriab. Huvudtillverkningen utgjordes
av ett slags transportabla kaminer för
kontinuerlig eldning, som kallades
Söderbloms värmenecessärer och i hög
grad bidrogo till företagets snabba
utveckling och framgång. Därjämte
tillverkades ett stort antal andra
artiklar ss. kvarnar (”skandiakvarnar”),
vedklyvare, mejerimaskiner,
ångmaskiner, ångpannor, järnvägs- och
telefonsmide samt efter hand bl. a.
också förbränningsmotorer och
lastbilar. S. erhöll patent på flera
uppfinningar, och åtskilliga av bolagets
produkter utfördes efter hans patent.
Är 1911 avgick han från bolaget. Det
årliga tillverkningsvärdet uppgick då
till 600 000 kr. Bolaget uppgick
sedermera i Luth & Roséns elektriska ab.
—■ S. anlitades för många uppdrag.
Han var bl. a. led. av direktionen för
Tekn. skolan i Eskilstuna 1891—
1913, styr, för Norra Södermanlands
järnvägsab. 1896—1913 och överstyr,
för Sveriges verkstadsfören. 1907—11.
I Eskilstuna deltog han livligt i den
kommunala verksamheten som
stadsfullmäktig 1882—1910, v. ordf, i
drätselkammaren 1902—09 m. m. S.
tillhörde Andra K. 1885—90. — Gift
1875 med Maria Elisabeth
Arftved-son. — Litt.: biografi av C. Söllscher
i Tekn. tidskr. 1914. S. L.
2. Söderblom, Anders Leonard
Axel, matematiker, f. 24 okt. 1847
i Västanfors skn (nu Fagersta), f 25
jan. 1924 i Göteborg. Bror till S. 1.
Axel Söderblom.
— S. avlade mogenhetsex. i Gävle
1867, inskrevs vid Uppsala univ.
1869, blev där fil. kand. 1872, fil. lic.
1878 och fil. dr 1879 samt var docent
i matematik 1879—85. Han blev
lektor i matematik, beskrivande geometri
och linearritning vid Chalmers tekn.
läroanstalt 1885 och var prof, i
matematik där 1911—14. •—• S. var en
framstående lärare. Han utgav ett
stort antal matematiska arbeten,
främst behandlande ämnen inom
funk-tionsteorien. Därjämte publicerade
han uppsatser rörande
järnvägstrafik, zontariff och sociala förhållanden,
ss. ”Trafiken under år 1890 på
statens jernvägar i Sverige och Finland”
(1892), ”Om zontariff på Sveriges
jernvägar” (1895) och ”Öm
dryckenskap, fattigdom och brott” (1892).
Han utgav även läroböcker, bland
vilka märkas ”Öfningsexempel för
räkning med elliptiska integraler och
functioner” (1885), ”Descriptiv
geometri” (1894) och ”Inledning till
rymdens analytiska geometri” (1896).
Han blev led. av Vet. o. vitt. samh.
1888. — Gift 1886 med Marie Louise
Mellgren. G. R-r
Söderbom, Johan H el ge Frithiof,
arméofficer, f. 21 maj 1881 i Eke-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
