Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söderberg, Richard - Söderberg, Samuel - Söderberg, Sten - Söderberg, Sven - Söderberg, Tom, historiker, publicist, skolman, se s. 421 - Söderberg, Verner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Söderberg
418
Söderberg
i amerikanska flygvapnets rådgivande
vetenskapliga nämnd. S. har invalts i
flera lärda sällskap i Förenta staterna.
Han blev 1947 utländsk led. av Ing.
vet. akad. och 1951 teknologie
heders-dr i Göteborg. Sedan 1927 är han
amerikansk medborgare. — S. har
uppfunnit en ny form av
balanse-ringsmaskin (1923), gjort
nykonstruktioner av rotorer för stora
turbogeneratorer (1926) och konstruerat
stora generatorer för Västerås
kraftverk och ASEA i Ludvika samt en
jätteturbin för Richmond Station of
Philadelphia Electric Co. Hans
många skrifter, publicerade i
amerikanska och europeiska tidskr.,
behandla bl. a. vibrationen vid hastig
rotation, mekaniska problem vid
konstruktion av stora
turbogeneratorer och säkerhetsfaktorn vid starkt
tryck. Under senare år har han även
varit verksam inom området för
gasturbiner, särskilt för flygändamål. —
Gift 1921 med Sigrid Christina
Löf-stedt. S. L.
Söderberg, Samuel,
lantbrukare, politiker, f. 9 jan. 1859 i
Sund-borns skn, Kopparb. län, f 30 mars
1924 därstädes. Föräldrar:
lantbrukaren och nämndemannen Erik S.
och Margareta Björck. — S. vistades
1875—79 i Gränna, där han lärde
sig vagnsmedsyrket. Sedan han efter
sitt giftermål i tolv års tid brukat
svärföräldrarnas egendom, var han
1893—1920 innehavare av
fädernegården i byn Hobborn i Sundborn.
Han var nämndeman från 1889,
landstingsman 1903—21 och led. av
hushållningssällskapets
förvaltningsutskott 1909—23. Åren 1897—1917 var
han led. av Andra K. och därunder
suppleant i bevillningsutskottet 1903
—14, led. av bankoutskottet 1915—■
17 samt statsrevisor 1915-—16. -—• S.,
som var konservativ och protektionist,
tillhörde efter vartannat
Lantmannapartiet, Nationella framstegspartiet
och Lantmanna- och borgarepartiet.
Han var en flitig motionär, som bl. a.
i arbetarfrågan tog initiativ med
anti-socialistisk syftning. Ehuru från
början antiproportionalist biträdde han
1907 års rösträttsreform. S. var starkt
religiöst intresserad och deltog som
söndagsskollärare och predikant i sin
hembygds frikyrkoverksamhet. —
Gift 1881 med Johanna Vlrika
Lundin. S. Sw.
Söderberg, S t e n Valdemar,
journalist, författare, f. 26 aug. 1908 i
Stockholm. Föräldrar:
expeditions-föreståndaren vid Dagens Nyheter
Fritz Valdemar S. och Anna Maria
Dahlström. — S. avlade studentex. i
Stockholm 1928 och ägnade sig efter
humanistiska studier vid Stockholms
högskola åt journalistik. Efter att ha
vistats som korrespondent bl. a. i
England anställdes han 1930 i
Dagens Nyheter och 1933 i Göteborgs
Handels- och Sjöfarts-Tidn. År 1936
blev han medarb. i Nya Dagligt
Allehanda, där han var red. för
kultur-avd. 1939—44. Han har därjämte
verkat som litterär rådgivare vid
Ge-bers förlag, som fri skriftställare och
som översättare av ett stort antal
böcker från engelskan, tyskan och
danskan samt i radion. Sedan 1946 är han
medarb. i tidskr. Industria. Han har
utgivit romanerna ”Vita hästar”
(1938), ”Blåa band” (1940), ”Natten
till i dag” (1942), ”Mannen som
ingen kände” (om Alfred Nobel,
1947) och ”Störst i landet” (1951).
S. har dessutom utgivit ett par
diktsamlingar, en pojkbok samt
reportageböcker. — Gift 1) 1930—35 med
Klara Gertrud Ingegerd (Irmgard)
Pingel; 2) 1936 med journalisten
Hervor Elisabeth Setterborg. G. W.
Söderberg, S v e n Otto Magnus,
språk- och fornforskare, f. 27 mars
1849 i Lund, f 24 april 1901
därstädes. Föräldrar: stuteriveterinären
Johannes S. och Vivica Wilhelmina
Sjöberger. — Efter mogenhetsex. i
Lund 1870 studerade S. vid univ. där
och blev fil. kand. 1873, fil. lic. 1879
och fil. dr s. å., varefter han
förordnades till docent i nordisk språk- och
fornforskning. Han blev amanuens
vid Lunds historiska mus. och
myntkabinett 1875 och var dettas
föreståndare från 1888 till sin död. År 1900
erhöll han prof:s titel. -—■ S. var
verksam som språkforskare, arkeolog och
runforskare. Bland hans språkliga
undersökningar märkas drsavh.
”Forn-gutnisk ljudlära” (1879), ett
grundläggande arbete, och uppsatsen
”Några anmärkningar om u-omljudet i
fornsvenskan” (1888). Av det
vetenskapliga standardverket ”Ölands
runinskrifter” hann S. blott utgiva ett
häfte (1900); verket fullbordades
1906 av E. Brate. Bland S:s övriga
arbeten må nämnas ”Om
djurornamen-tiken under folkvandringstiden”
(1893). — Ogift. G. Sj-n
Söderberg, Tom, historiker,
publicist, skolman, se s. 421.
Söderberg, Fredrik Fritjof
Verner, historiker, publicist, f. 4 okt.
1872 i Kalmar, f 11 dec. 1932 i
Stockholm. Föräldrar: handlanden
Per Gustaf Ferdinand S. och
Christina Charlotta (Lotten) Runnquist. —
S. avlade mogenhetsex. i Stockholm
1891 och blev fil. kand. 1895, fil. lic.
1902 samt fil. dr 1903, allt i Uppsala.
Han var docent i historia vid
Uppsala univ. 1902—04, chef för
utrikes-avd. i Stockholms Dagblad 1902—21,
huvudred, för Aftonbladet 1921—23
och huvudred, för 3:e uppl. av
Nor
disk Familjebok 1924—32 (från bd
2). — S. kom redan som student att
dra till sig uppmärksamheten på
grund av sin ovanliga intelligens, sin
receptivitet och sina vittfamnande
intressen. Han blev en övertygad
anhängare av den nationella reaktion
mot verdandismen som fick sitt
andliga centrum i föreningen Heimdal,
men fångades tillika av den kyligt
skeptiska intellektualism som vid
sekelskiftet frodades inom vissa
upp-saliensiska kretsar och som senare i
hans psyke ingick en egenartad
förening med praktisk politisk realism
och aktivitet. I denna miljö
grundlädes hans livet igenom varaktiga
politiska åskådning, en framstegsvänlig
konservatism, som var föga
partibeto-nad men det oaktat förmådde honom
att tidvis, särskilt när försvarsfrågan
var aktuell, delta i det konservativa
partiets propagandaverksamhet. Det
i Heimdal florerande intresset för
folkbildningsarbetet grep också S.,
som ägnade mycken tid och kraft åt
föreläsningsresor i olika delar av
landet samt åt populärvetenskapliga
folkskrifter och tidningsartiklar. Sina
vetenskapliga studier bedrev S. främst
under ledning av Harald Hjärne.
Han hörde till dennes mest hängivna
och lovande lärjungar. S. var
Historiska fören:s i Uppsala sekr. 1897—
1902 och inte minst inom denna
fören. vändes hans håg till aktuella
utrikespolitiska problem. Sina egna
studier ägnade S. vitt skilda epoker, från
den senare medeltiden, varom några
övervägande källkritiska
undersökningar bära vittne, till den moderna
tiden, där boerkriget gav honom
anledning att utge en liten skrift om
”Holländare och engelsmän i
Sydafrika” (1900). Hans drsavh.
behandlade ”Historieskrifvaren Arnold
Johan Messenius” (1902). Trots sina
mycket stora förutsättningar för en
vetenskaplig karriär kom S. icke att
fortsätta sin akademiska bana. S. å.
som han disputerade mottog han ett
erbjudande att inträda i Stockholms
Dagblad som chef för dess utrikesavd.
Därmed inleddes en verksamhet som
blev banbrytande inom den sv.
publi-cistiken. Sin vetenskapliga ackuratess,
sin förmåga av lugn, kritisk saklighet
vid prövningen av sitt arbetsmaterial
satte han nu in på studiet även av
det dagsaktuella skeendet. Hans
kommentarer till händelseförloppet
präglades av fasthet och omdömesgillhet.
S:s vägledande framställningar blevo
så mycket värdefullare som de
till-kommo under en tid, då
utrikespolitiken blev alltmera svåröverskådlig,
därför att spänningen mellan
stormakterna tillväxte och fick allt tätare
urladdningar i farliga kriser och öpp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
