Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Swenson, Edgar - Svenson, Ernst - Svenson, Frey - Svenson, Gunnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenson
385
Svenson
Edgar Swenson.
av institutionens ekonomichef. Sedan
1933 är S. chefred, för den
sv.-amerikanska tidn. Nordstjernan i New
York. På denna post har han, särskilt
under andra världskriget, sökt främja
kontakten mellan det gamla
hemlandet och emigranterna. Ären 1937—42
var S. korrespondent till
Stockholms-Tidn., och 1941—43 var han chef
för U.-S. Office of War Information
i New York. Han är sedan 1947
Ca-nadian Broadcasting Corp:s sv.
FN-kommentator. Han har utgivit
”Haandbok for Invandraren” (på
norska, 1927). — Gift 1924—44 med
Hjördis Jacobsen. T. M.
Svenson, Ernst Harald,
urmakare, verksam i norska
motståndsrörelsen under andra världskriget, f. 7 aug.
1890 i Ulricehamn. Föräldrar:
bankdirektören Carl August S. och
Eufro-syne Lydia Sjölander. -—■ S. växte
upp i Gränna och gick igenom
folkskolan där, kom i urmakarlära i Hjo
och flyttade därefter till Göteborg,
där han erhöll fortsatt
urmakarprak-tik och samtidigt ägnade sig åt
tekniska skolstudier. Uppvuxen i en
norskvänlig miljö flyttade han till
Norge 1911, hade en urmakerifirma i
Charlottenberg 1914—16, var ciselör
i ett konsthantverksföretag i Göteborg
1916—17 och i Oslo 1917—23 samt
urmakargesäll i Oslo 1923—27. Sedan
dess har han drivit eget urmakeri:
1927—30 i Drammen, 1930—34 i
Rena i Österdalen och sedan 1934 i
Oslo. På våren 1940, sedan Oslo
blivit ockuperat av tyskarna, började
han tills, med sonen driva
visknings-propaganda mot dem. Från våren
1941 utgav han, jämsides med att han
fortsatte sitt urmakeri, från eget
tryckeri en tidn. Han. tryckte även ett
annat blad samt hade, dels i sin
affärslokal i Oslo, dels i en sportstuga
därutanför, distributionscentraler för
den fria norska pressen och
mottagarstationer för den antityska
radiopro
pagandan. I jan. 1942 arresterades
han och var därefter tyskarnas fånge
till krigets slut. På våren 1944 sändes
han till Tyskland, där han vistades
i fängelser och tukthus till mars 1945,
först i Berlin, sedan i bl. a. Halle och
de sista få dagarna i Torgau, där han
släpptes omedelbart före de
allierades intåg i denna stad. För sin
verksamhet i Oslo dömdes han tills, med
två kamrater till döden i okt. 1944,
sedan han dessförinnan erhållit
uppskov på grund av sv. diplomatiskt
ingripande; han är fortfarande sv.
medborgare. På grund av
mellankomman-de krigshändelser blev han vid olika
tillfällen i sista stund räddad från att
bli avrättad. Sommaren 1945
återupptog han sitt urmakeri i Oslo, som
under mellantiden upprätthållits av
sonen. —• Gift 1) 1918—42 med
Astrid Maria Grönlund; 2) 1942 med
Gudrun Dorotea Syvertsen. T. D.
Svenson, F r e y Herman, läkare,
psykiater, f. 14 nov. 1866 i Vetlanda,
f 20 jan. 1927 i Stockholm.
Föräldrar: bankkamreraren Sven Israel S.
och Carolina Charlotta Stålhandske.
•— Efter mogenhetsex. i Linköping
1886 blev S. med. kand. 1891, med.
lic. 1897 och med. dr 1903, allt i
Stockholm. Han hade förordnanden
som amanuens vid Stockholms
hospital och Serafimerlasarettets
neurologiska klinik 1898—99, tf. bitr, läkare
vid Uppsala hospital 1899—1900 och
bitr, läkare vid Kristinehamns hospital
1900—04 samt blev sistn. år e. o.
prof, (från 1909 prof.) i psykiatri
vid Uppsala univ. och överläkare vid
Uppsala hospital och asyl; från dessa
tjänster avgick han 1926 efter att ha
varit tjänstledig för sjukdom sedan
1921. Ären 1914—20 var han kortare
tider tf. överinspektör för
sinnessjukvården. Bland hans uppdrag må
nämnas, att han var ordf, i
sinnessjuk-vårdspersonalens löneregleringskom-mitté 1912 samt ordf, i Psykiatriska
fören. 1907—08 och 1913—15. —
S. var en av sin tids främsta sv.
sin-nessj ukläkare, även intresserad av
psykologi, filosofi och allmänkulturella
ämnen. Hans drsavh. behandlade
ämnet ”Psykiatrisk-psykologiska studier
till jagets mekanism”. Mest känd
inför en vidare allmänhet blev han
genom sitt arbete ”Gustaf Frödings
diktning. Bidrag till dess psykologi”
(1916), där han som skaldens läkare
under dennes sista år intimt har
belyst hans själsliv. Han verkade för
sinnessjukvårdens fortgående
humani-sering och var en pionjär för
socialpsykiatriska strävanden. Dessutom
framträdde han träget som
populärvetenskaplig författare på området;
bl. a. utgav han ”Själslifvets hygien”
(1906; 2:a uppl. 1909), ”Frihet, an-
Frey Svenson.
svar och bestraffning” (1908) och
”Vanföreställningarnas och
sinnesvil-lornas psykologi” (1919). Som
människa flärdfri och varmhjärtad, blev
han allmänt avhållen av patienter och
kolleger. —• S. hade stort intresse för
idrott och var bl. a. v. ordf, i Sv.
fotbollförb. 1914—20 och ordf, i
Sveriges akademiska idrottsförb. 1915—
20. — Gift 1902 med Clara (Clary)
Johanna Ohlsson. — S:s son Torsten
S:son Frey (f. 1907), som blev med.
dr vid Karol. inst. 1946 och
överläkare vid Sahlgrenska sjukhusets
psykiatriska avd. 1947, är känd som
klar, åskådlig och i bästa mening
populär föredragshållare, bl. a. i radio,
över vardagens psykologiska ämnen.
P. H. T.
Svenson, Ernst Gunnar Andreas,
målare, f. 21 aug. 1892 i Stockholm.
Föräldrar: handlanden Andreas S.
och Teckla Lovisa Andersson. — S.
har bl. a. studerat vid Konstakad.
1912—16 och i Frankrike 1926 och
som Ester Lindahlstipendiat 1930—
31. Han var prof, i målning vid
Konsthögskolan 1942—50. S. är
medlem av gruppen ”Färg och form”
sedan dess grundande 1932. Han har
utställt tills, med bl. a.
sammanslutningarna ”Falangen” och
”Unionalen” samt separat i Stockholm 1935,
1938 och 1949. •—• S.
uppmärksammades på 1920-talet som en förfinad
repr. för den då dominerande
klassice-rande realismen eller ”nya
sakligheten”. Han utförde då bl. a. en serie
natures mortes med frukter, kärl o. dyl.
i en emalj klar och exakt relaterande
stil. Även landskapen ha en
harmonisk balans och klar komponering som
vittnar om tidig beundran för fransk
landskapstradition. De modelleras
fram i ett intimt ulligt föredrag och
ges en diskret tonad färg t. ex. grönt,
grått och blekblått (”Landskap från
Sydfrankrike”, 1926, Nat. mus.). Det
detaljerade har under 1930- och 1940-
25 Svenska män och kvinnor VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
