Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Sundius, Nils - Sundkler, Bengt - Sundquist, Alma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sundkler
334
Sundquist
Nils Sundius.
han vik. statsgeolog och var 1919—51
statsgeolog vid Sveriges geologiska
undersökning. — Läsåret 1913—14
studerade S. vid univ. i Wien som
lärjunge till prof. F. Becke. I samband
därmed företog han geologiska
exkursioner inom olika delar av den
gamla österrikisk-ungerska
dubbelmonarkiens område och i Sachsen.
Förutom i grannländerna har han
företagit studieresor i Sudeterna och s.
Bayern 1927, mell. och v. Tyskland
1935 och Cornwall 1937. Han är en
mycket produktiv förf., som gjort
stora insatser inom den
mineralogiskgeologiska vetenskapen och på den
praktiska och tillämpade geologiens
område. Hans vetenskapliga
verksamhet har främst varit inriktad på
berggrunds- och malmgeologiska problem
samt på mineralogiska
forskningsuppgifter. Till hans hithörande skrifter
ansluta sig dels ett flertal geologiska
kartblad med beskrivningar, dels
viktiga utredningar av praktiskt
geologisk art. Hans stora och förtjänstfulla
drsavh., ”Beiträge zur Geologie des
südlichen Teils des Kirunagebiets”,
utkom 1915 och därefter hans kanske
viktigaste geologisk-petrografiska
arbete, ”Grythyttefältets geologi”, 1923.
Grythyttemonografien, som beskriver
den minst metamorfoserade delen av
mell. Sveriges malmförande trakter,
har alltsedan den publicerades varit
den fasta utgångspunkten vid
tydningen av leptitformationens
bergarter. Den har berikat vår kännedom
om det mellansv. urberget och dess
järnmalmer med en myckenhet nya
fakta, och ur malmgenetisk synpunkt
särskilt betydelsefullt har påvisandet
av de i leptitformationen ingående
hälleflintornas stratigrafi i stort varit.
Andra viktiga, större arbeten äro
Ӂt-vidabergstraktens geologi och
malmfyndigheter” (1921) samt
”Berggrunden inom sydöstra delen av
Stockholms skärgård” (1939), vidare den
1948 utg. berggrundskartan i skalan
1:50000 (med beskrivning) över
Stockholmstrakten och slutligen även
”Kvarts, fältspat och glimmer”
(1951). Av teoretisk och
sammanställande art äro skrifter rörande
dels magmabergartemas
differentia-tion (1926, 1935), dels den
kemiskmineralogiska karakteristiken av de
olika granitformationerna i s. och
mell. Sverige (1921). S:s
mineralogiska undersökningar belysa frågan
om sambandet mellan kemisk
sammansättning och optiska konstanter
hos några av de mineral, som bilda
blandkristaller, huvudsakligen
skapo-lit-, pyroxen- och amfibolmineralen,
främst de senare. Han har därvid
samlat ett stort och för både
mineralogien och malmgeologien
betydelsefullt material av tillförlitliga data.
Särskilt viktiga äro avh. ”On the
Triclinic Manganiferous Pyroxenes”
(1931) och ”The Classification of
the Hornblendes and the Solid
So-lution Relations in the Amphibole
Group” (1946). Med
mineralogisk-petrografiska metoder har S. med
framgång angripit även praktiska
problem dels inom cementindustrien
(en hel serie uppsatser i sv. och
utländska vetenskapliga tidskr. 1929—
39), dels rörande porslinets
konstitution och bildningsprocess. I tidskr.
”Porslin” har S. 1949 och 1951
behandlat beskaffenheten av det s. k.
Sung-porslinet, alstren från den äldre
kinesiska porslinstillverkningen. Tills,
med kemisten A. Bygdén har S.
bestämt den mineralogiska
beskaffenheten av stoftet i lungorna vid silikos
jämte de etiologiska frågorna
rörande denna sjukdom. De omfattande
och mycket krävande
undersökningarna häröver publicerades 1936—38 i
utländska facktidskr. Jämte ett par
utredningar om oljeskiffer och
skifferoljeindustri (1941 och 1943) bör till
slut även nämnas S:s arbete
”Södermanlands kalkstenar och kalkindustri”
(i ”Sörmlandsbygden”, 1942). — Gift
1911 med Anna Gurli Hedin. N. Zn
Sundkler, Bengt Gustaf
Mal-colm, präst, missionshistoriker,
mis-sionsman, f. 7 maj 1909 i Degerfors
skn, Västerb. län. Föräldrar:
grosshandlaren Gustaf Fredrik Johansson
S. och Syster Lilly Bergman. ■—• Efter
studentex. 1928 i Umeå studerade S.
i Uppsala, Strasbourg och Paris och
blev teol. kand. 1931, teol. lic. 1936
samt teol. dr 1937, allt i Uppsala.
Han prästvigdes 1936 och blev sv.
kyrkans missionär 1937. Som sådan
har han efter språkstudier i Dundee,
Natal, varit verksam i Ceza i
Zulu-land 1940—42. Han var Hajakyrkans
superintendent i Bukoba,
Tangan-jika, 1942—45 och rektor för
Kiga-rama lärareseminarium, Tanganjika,
Bsngt Sundkler.
1944—45. S. var docent i
missions-vetenskap vid Uppsala univ. 1945—
49, och sedan sistn. år är han prof,
där i kyrkohistoria med
missionshisto-ria. Åren 1948—49 var han
forsk-ningssekr. i internationella
missionsrådet i London. — I sin drsavh.
”Svenska missionssällskapet 1835—
1876. Missionstankens genombrott och
tidigare historia i Sverige” (1937)
har S. skildrat missionsintresset i
1800-talets Sverige och dess
sammanhang med väckelserörelserna. Av
mera principiell karaktär är den av S.
tills, med A. Fridrichsen utgivna
”Contributions å 1’étude de la pensée
missionnaire dans le Nouveau
Testament” (1937). S. har dessutom
utgivit bl. a. ”Ung kyrka i Tanganjika”
(1948), ”Bantu Prophets in South
Africa” (s. å.), samt
”Missionsforsk-ningens arbetsuppgifter” (1952). —
Gift 1937 med Ingeborg Morén. I. G.
Sundquist. A l m a Maria
Katarina, läkare, f. 23 mars 1872 i Torps skn,
Medelpad, f 7 jan. 1940 i Stockholm.
Föräldrar: postmästaren Johan Eric S.
och Katarina (Karin) Kristina Hol-
Alma Sundquist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
