Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Strömberg, Edvard - 1. Strömberg, Helmer - 2. Strömberg, Fritiof - Strömbom, Sixten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strömberg
286
Strömbom
ningar i ab. De sv. kristallglasbruken
och ab. Eda glasbruk. Från 1933 till
sin död arrenderade och drev han
Strömbergshyttans glasbruk vid
Hovmantorp. —■ S. var en framstående
fackman inom glastillverkningen. På
Strömbergshyttan drev han upp en
kvalitetsproduktion av det rena,
hytt-arbetade glaset. Han intresserade sig
speciellt för glasets konstnärliga
formgivning. Tills, med sin maka, som
ritat åtskilliga modeller, lyckades S.
väl utnyttja materialets
skönhetsvärden. S. lämnade också intressanta
bidrag till glastillverkningens teknik
och historia, bl. a. i ”Kosta glasbruk
1742—1942” (1942), ”Ur den
svenska glasindustriens historia”
(Keramik och glas, 1932) och
”Glastillverkningen i Sverige” (Tekn. tidskr.
1935). — Gift 1903 med Gerda
Helga Elisabeth Svensson. E. Rn
1. Strömberg, Anders Christian
Helmer, operasångare (bas), f. 29
nov. 1848 i Linköping, f 6 mars 1910
i Stockholm. Föräldrar:
fältkamreraren Daniel Wilhelm S. och Charlotta
Maria Rothlieb. -— S. ägnade sig efter
avslutade skolstudier först åt
pianostudier men övergick till sången och tog
lektioner för Fritz Arlberg. År 1871
debuterade han på K. teatern som
Sarastro i ”Trollflöjten” och
guvernören i ”Don Juan”. Han blev s. å.
fast engagerad där. Åren 1872—75
åtnjöt han tjänstledighet, bl. a. för
studier i Tyskland och för gästspel på
operascenen i Rotterdam 1874, där
han uppträdde som Sarastro i
”Trollflöjten” och Marcel i
”Hugenotter-na”. Från 1875 var han åter anställd
vid K. teatern i Stockholm men måste
1894 ta avsked från sångscenen på
grund av sjuklighet. År 1879
gästspelade han i Dresden i sina
glansroller Sarastro och Marcel. ■— S. hade
en fyllig basröst och en mäktig gestalt,
vartill kom en särskilt i komiska
uppgifter framträdande förmåga av
Helmer Strömberg.
karakterisering. Bland de seriösa
baspartier han utförde må nämnas
Kas-per i ”Friskytten”, Walther Fürst i
”Wilhelm Tell”, Pietro i ”Den
stumma från Portici”, Lantgreven i
”Tannhäuser”, konungen i
”Lohen-grin”, Pogner i ”Mästersångarne i
Nürnberg”, samt Lothario i
”Mig-non”. På det komiska området
framställde han bl. a. Bartholo i ”Figaros
bröllop” och ”Barberaren i Sevilla”,
Lord Tristan i ”Martha”, Cornelius i
”Nürnbergerdockan” och Joussaume
i ”Advokaten Pathelin”. — Gift 1873
med tyska riksgrevinnan Anna
Elisabeth Fredrika Martini. B. Hgn
2. Strömberg, Fritiof,
operasångare (baryton), f. 25 aug. 1878 i
Stockholm, f 6 juni 1911 därstädes.
Son till S. 1. ■—• Efter sångstudier,
bl. a. för fadern, debuterade S. 1902
på K. teatern i Stockholm som
Valentin i ”Faust” och erhöll följ, år
engagemang där. Han tillhörde
teatern 1903—06 och 1908—11. Åren
1906—08 var S. engagerad vid
Oscarsteatern. Sin första betydande
framgång vann S. på Oscarsteatern i
det genomgående barytonpartiet
(Lindorff - Coppelius - Dappertutto
-Doktor Mirakel) i ”Hoffmans
äventyr”. Dramatisk intensitet utmärkte
hans framställning såväl av detta som
hans båda främsta partier på K.
teatern, Sebastiano i ”Låglandet” och
titelpartiet i ”Arnljot”, vilka båda han
där kreerade. S. sjöng även Nevers i
”Hugenotterna”, Alfonso i ”Leonora”,
Konsuln i ”Madame Butterfly” och
Gérard i ”André Chénier”. S:s röst
befanns ”ej alltid stark och fast nog,
men kanske var det just denna
stämmans relativa svaghet, denna
tonansatsens nervösa skälvande oro, som
skyddade honom från det vanliga själlösa
röstskrytet, tvang honom att söka
verka med hela den sceniska
uppgiften och sålunda ledde hans utveckling
till den mognad, som enligt min
uppfattning röjde sig i hans
Arnljotfram-ställning” (W. Peterson-Berger i
nekrolog). S. avled i sviterna efter en
olyckshändelse, som han ådrog sig
under stridsscenerna i ”Arnljot”. —
Gift 1906 med pianisten och
musikpedagogen Kerstin S., f. Sundbaum
(f. 1881, f 1929), som efter
utbildning vid Musikkonservatoriet 1897—
1903 från 1906 var bitr, lärare där
och från 1924 innehade egen
musikskola och ledde praktiska
pedagogkurser. Hon blev led. av Mus. akad.
1928. H. G-t
Strömbom, Sixten Georg
Mau-ritz, konsthistoriker, museiman,
folk-bildningsman, f. 24 maj 1888 i Viby
skn, Örebro län. Föräldrar:
trafikinspektören Carl Fredrik S. och Elin
Laura Ehinger. — Efter mogenhetsex.
1908 i Jönköping studerade S. vid
Sixten Strömbom.
Göteborgs högskola, där han blev fil.
kand. 1911, fil. lic. 1913 och fil. dr
1916 på en avh. om Lorens Pasch
d. y. (1915). S. var amanuens vid
Röhsska konstslöjdmus. 1914—16,
vid Nat. mus. 1916—19 och intendent
där 1919—49 (från 1945 med titeln
förste intendent). Han erhöll prof:s
namn 1948 och innehar sedan s. å.
en personlig professur i konsthistoria
vid Göteborgs högskola. I egenskap
av intendent vid Nat. mus. var han
1919—44 föreståndare för dess avd.
för slottssamlingar och depositioner,
vars verksamhet han planmässigt
uppbyggde, och 1944—49 föreståndare
för dess avd. för skulptur och måleri,
under vilken tid han ordnade en
serie stora översiktsutställningar. På
uppdrag av Göteborgs
stadsfullmäktige ledde han 1915—18
utgrävningarna av Nya Lödöse. — S. tog 1915
initiativ till inrättandet av Sv.
porträttarkivet, vars sekr. han var 1916
—30. Som resultat av hans
forskningar resp, under hans ledning ha från
arkivet utgivits ”Iconographia Gustavi
Adolphi” (1932) och ”Index över
svenska porträtt” (1—3, 1935—42).
Han har vidare utgivit kataloger över
porträttsamlingarna på Gripsholm
och Ericsberg. ■—■ S. har målmedvetet
och resultatrikt arbetat för att
utbreda och fördjupa konstbildningen
i vårt land. I detta syfte har han
anordnat konstutställningar,
kulturmässor och studiekurser samt grundat
konstfören:ar och riksomfattande
propagandaorganisationer. På hans
impulser tillkom Riksförb. för bildande
konst, vars verkst. led. han varit
sedan 1931. Han var en av
initiativtagarna till Samarbetsnämnden för
Stockholms konstfören:ar, där han
var ordf. 1945—49, samt till ”Konst
i skolan” (1947), vars förste v. ordf,
och ordf, i dess arbetsutskott han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
