- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 7. Sibylla-Tjällgren /
239

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stiller, Mauritz - Stjerna, Knut

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stjerna

239

Stjerna

Mauritz Stiller.

år övergick han till filmen som
skådespelare och regissör vid ab. Sv.
biograf teatern (från 1919 ab. Sv.
filmindustri). Åren 1925—27 var han
regissör i Hollywood, först vid Metro
Goldwyn Mayer och därefter vid
Pa-ramount. — S. skrev och regisserade
1912 sin första film, ”Mor och
dotter”, en melodram, som följdes av
flera raffelbetonade sensationsfilmer.
Dessa saknade konstnärliga värden
men vittnade trots alla brister om god
regissörsteknik. Hans första film med
konstnärlig ambition var ”Sången om
den eldröda blomman” (1919), byggd
på J. Linnankoskis berättelse. Filmen
blev, kanske främst tack vare det
litterära underlaget, en stor
internationell framgång. S. å. filmatiserade S.
Selma Lagerlöfs ”Herr Arnes pengar”,
som är minnesvärd genom en
omsorgsfull bildkomposition: varje scen
är komponerad och belyst med en
målares omsorg. Högre än i denna
film nådde S. aldrig. Som banbrytare
inom filmen torde S. trots dessa
framgångar ha sin största betydelse på

komediens område. Med ”Thomas
Graals bästa film” (1917) och
”Thomas Graals bästa barn” (1918) tog
han avstånd från den tidens plumpa,
grovkorniga farser och införde en
sobrare, mer kultiverad komedistil.
Detta möjliggjordes genom samarbete
med goda manuskriptförf. Den nya
stilen vidareutvecklade han i
”Eroti-kon” (1920), som haft den allra
största betydelse för filmkomedien i
hela världen och vars inflytande kan
spåras än i dag. Dialog och spel
bygga i ”Erotikon” till stor del på
raffinerade antydningar och avbrutna
associationer, accentuerade genom en
spirituell och fyndig regi. Efter ”De
landsflyktiga” (1921) och ”Gunnar
Hedes saga” (1922) kom den
omdiskuterade ”Gösta Berlings saga” (1923),
en mycket fri bearbetning av Selma
Lagerlöfs roman; stora delar
uteslötos, andra banaliserades. Tack vare
bl. a. personinstruktionen och
fotograferingen blev filmen dock inte
likgiltig, och även en modern åskådare
måste beundra den kraft med vilken

t. ex. branden på Ekeby iscensattes.
För Elisabeth Dohnas roll engagerade
S. Greta Garbo, och 1924 förmedlade
han hennes engagemang hos G. W.
Pabst i Berlin. Då S. 1925 reste till
Hollywood, tog han Garbo med sig,
säker om att kunna göra henne till
en stjärna av världsformat. Han fick
emellertid aldrig tillfälle att själv
regissera henne. S. lyckades inte i
Hollywood nå samma konstnärliga
standard som tidigare. Bland hans
amerikanska filmer märkas främst ”En
kvinnas hämnd” och ”Hotell
Im-perial”; den sistn., med skickligt
regisserade masscener, kan i någon mån
jämföras med hans stora filmer. — S.
var ingen människokännare, därtill
var han alltför ytlig. Hans storhet
låg främst i en enastående förmåga
att rent visuellt, ”filmatiskt”, bygga
upp ett dramatiskt skeende. Med sin
vitalitet, sitt temperament och sin
bildfantasi dominerade S. tills, med
Victor Sjöström åren kring 1920, det
som kallats den sv. filmens
storhetstid. —• Ogift. — Litt.: Robin Hood
(B. Idestam-Almquist), ”Den sv.
filmens drama, Sjöström-S.” (1939).

Bo B.

Stjerna, Knut Martin, arkeolog,
f. 14 mars 1874 i Malmö, f 15 nov.
1909 i Uppsala. Föräldrar:
trafikdirektören Carl Johan S. och
Mathil-da Johanna Grönlund. — Efter
mogenhetsex. i Malmö 1892 blev S. fil.
kand, i Lund 1894, fil. lic. där 1902
samt fil. dr och docent i nordisk och
jämförande fornkunskap i Uppsala
1905. Han var medarb. i Sydsv.
Dagbladet 1900—05 och anställd vid
landsarkivet i Lund 1903—05. ■— S:s
tidigare studier omfattade främst
konst- och litteraturhistoria. I sitt
första mera kända arbete, uppsatsen
”Erik den helige. En sagohistorisk
studie” (i Lunds univ:s årsskrift 34,
1898), kritiserade han den s. k.
Eriks-legendens historiska källvärde. Då

Knut Stjerna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:33:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/7/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free