Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stenström, Karl - Stenström, Nils - Stenström, Olof, veterinär, se s. 217 - Stenström, Olof - Stenström, Thor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stenström
216
Stenström
Karl Stenström.
Stenström, Karl Johan, jurist,
ämbetsman, f. 14 dec. 1869 i
Lerbäcks skn, Örebro län, f 21 juli 1933
i Stockholm. Föräldrar: lantbrukaren
Claes S. och Mathilda Bergöö. —
Efter mogenhetsex. i Stockholm 1886
kom S. 1887 som student till
Uppsala, avlade hovrättsex. 1891 och blev
jur. utr. kand. 1897. Under de
närmast följ, åren fullgjorde han
tingstjänstgöring och hade förordnanden
som domhavande. Han ägnade sig
därefter något åt förvaltningstjänst,
bl. a. som amanuens i Ecklesiastikdep.
1900—02, och fungerade 1900 och
1901 som riksdagskanslist. Så
beträdde han hovrättskarriären och fick i
Svea hovrätt sitt första
fiskalsförord-nande 1902 och sin första adjunktion
1903, blev notarie 1906, fiskal 1907,
assessor s. å. och hovrättsråd 1909.
Vid sidan av tjänsten hade S. en del
uppdrag. Så förordnades han 1908
att i Civildep. biträda med arbetet
på lagstiftning om sjukkassor; han
föredrog sedermera det utarbetade
lagförslaget i Lagrådet och var vid
1910 års riksdag sekr. i det särskilda
utskott, som hade att behandla
propositionen i ämnet, vilket allt ledde till
1910 års lag om sjukkassor. Som
liberal tillhörde han Första K. 1918
och under lagtima riksdagen 1919.
S. var okt. 1911—febr. 1914
konsultativt statsråd i K. Staaffs andra
ministär. Efter ministärens avgång i
samband med den konstitutionella
konflikten med konung Gustaf V
återgick S. inte till hovrättstjänsten
utan ägnade sig åt 1902
års.lönereg-leringskommitté till dess han 1918
utnämndes till landshövding i
Väster-norrl. län. Hans länschefstid slutade
olyckligt. De s. k. Ädalskravallerna
i maj 1931 ■—• en av länsstyr.
rekvirerad militärstyrka hade öppnat eld
mot ett demonstrationståg av
strejkande arbetare, varvid flera dödades
el. sårades — ställde S:s och hans
närmaste mäns rådighet och förmåga
på alltför hårda prov. Den av
regeringen tillsatta Ädalskommissionen
riktade i sitt utlåtande en skarp
kritik mot länsstyr:s åtgärder, och S.
avlägsnades från sin post. Han blev
s. å. häradshövding i Sollentuna och
Färentuna härads domsaga, där han
dock endast en kort tid var verksam.
— Gift 1) 1901 med Selma
Margareta Pettersson, f 1929; 2) 1931
med Naima Huss. Spr.
Stenström, Nils Gustav, läkare,
f. 25 febr. 1892 i Stockholm, f 4
april 1933 därstädes. Föräldrar:
snör-makaren Johan August S. och
Wilhelmina Charlotta Funck. •— Efter
studentex. i Stockholm 1911 blev S.
med. kand. 1914, med. lic. 1919 och
med. dr 1924 samt docent i medicin
1925, allt vid Karol. inst., där han
tjänstgjorde som bitr, lärare i
medicin 1925—27 och från 1930 samt som
tf. laborator i fysiologi 1927—30.
Militärläkare från 1919, blev han
regementsläkare och överläkare vid
Garnisonssjukhusets i Stockholm
medicinska avd. 1930. — S. hade
grundlig utbildning i fysiologi —■ han hade
bl. a. studerat för W. Einthoven i
Leiden, elektrokardiografiens
upphovsman — och medicin, särskilt
experimentell sådan, och hann på detta
område under sin korta levnad att
bli en föregångsman i Sverige. Flera
av hans tidigaste arbeten avhandla
simningens fysiologi; han var själv
god simmare och vann bl. a. en
Öre-sundssimtävlan Landskrona—Skods-borg 1913. Sin huvudsakliga insats
gjorde S. på elektrokardiografiens
område, d. v. s. som hjärtdiagnostiker,
där han inom kort blev en av vårt
lands främsta specialister. Två
gånger, 1918 och 1925, fick han Sv.
läkaresällskapets Alvarengapris (för
arbeten utförda tills, med G.
Liljestrand). •—- S. var en originell,
särpräglad personlighet, till det yttre åt-
Nils Stenström.
skilligt korpulent, till sitt väsen
självständig, gedigen och uppriktig men
ofta kritisk och burdus. -—■ Gift 1)
1920 med sjuksköterskan Julia
Matilda (Matti) Kewenter, f 1931; 2)
1932 med Ingegärd Anna-Lisa
Anderson. ■—■ Litt.: nekrolog av H. C.
Jacobæus i Nord. med. tidskr. 1933.
P. H. T.
Stenström, Olof, veterinär, se s.
217.
Stenström, Frans Olof, skolman,
matematiker, f. 7 okt. 1899 i
Norrköping. Föräldrar: kassören Carl
August S. och Hilda Jonsson. — Efter
studentex. i Norrköping 1917 blev S.
i Uppsala fil. kand. 1920, fil. mag.
1922, fil. lic. 1923 och fil. dr 1925.
Han var assistent vid Geofysisk inst.
i Bergen, Norge, 1919—20 och
docent i matematik vid Uppsala univ.
1925—36 (tf. prof. 1930—31).
Sedan 1936 är han lektor i matematik
och fysik vid Västerås läroverk, och
sedan 1949 är han rektor där. S:s
vetenskapliga produktion omfattar
geometriska arbeten, bland vilka
märkas ”Synthetische Untersuchungen
des Systems von 27 Geraden einer
Fläche dritter Ordnung” (1925,
drs-avh.), ”Das Geradensystem der
ku-bischen Fläche und die durch
das-selbe bestimmten Doppelverhältnisse”
(1927) och ”Die geometrischen
Pro-bleme der Photogrammetrie” (1929).
-— Gift 1933 m. Anna Modin. G. R-r
Stenström, Thor August Fritiof,
läkare, f. 8 dec. 1883 i Malmö.
Föräldrar: direktören Jonas Axel S. och
Mathilda Catharina Cronsjö. — S.
avlade mogenhetsex. i Malmö 1902
och blev med. kand. 1908, med. lic.
1912 och med. dr 1915, allt vid
Lunds univ. Efter olika
amanuens-och läkarförordnanden var S.
underläkare 1914—17 och klinisk
laborator och bitr, överläkare 1923—24
vid medicinska kliniken i Lund. Han
var docent i praktisk medicin vid
Lunds univ. 1917—24 och uppfördes
på andra förslagsrummet till
professuren i pediatrik och praktisk
medicin vid Uppsala univ. 1922. Ären
1924—50 var han överläkare vid
medicinska avd. vid Läns- och
stads-lasarettet i Hälsingborg och 1925—
50 lasarettets styresman. År 1947
erhöll han prof:s namn och blev 1948’
medlem av Medicinalstyr:s
vetenskapliga råd. — S. var ordf, i
direktionen för barnsjukhuset i
Hälsingborg 1939—44 och har varit v.
ordf, i direktionen och
sjukvårdsberedningen för Hälsingborgs
sjukvårdsinrättningar 1945 och 1946 samt i
gemensamma sjukvårdsberedningen för
Malmöh. län och Hälsingborg 1934—
50. Inom olika läkarsammanslutningar
har S. varit en aktiv medl. och
innehaft förtroendeposter. Han var initia-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
