Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stenkilska ätten - Stenkil, konung - Stenkula, Anders - Stenman, August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stenkil
213
Stenman
härstammade från jarlen Ragnvald,
som vid lOOO-talets början var jarl
(trol. i Svitjod d. v. s. Svealand). Av
Ragnvalds söner kämpade Ulf och
Eiliv mot danskarna i slaget vid
Helgeå omkr. 1025. En tredje son
Stenkil, som ävenledes var jarl och
gift med en dotter till sveakonungen
Emund den gamle, efterträdde denne
som konung på 1050-talet. Stenkil,
som dog omkr. 1066, efterträddes av
sina söner Halsten och Inge d. ä.,
vilka en tid voro samregenter. Efter
Inge d. ä:s död (trol. omkr. 1110)
övergick kungavärdigheten till
Halstens söner Filip och Inge d. y., vilka
även omtalas som samregenter. En son
till någon av de sistnämnda
konungarna vid namn Ragnvald
(Knap-hövde) synes ha valts till konung
men blev dräpt av västgötarna på
1120-talet och slöt därmed ätten på
manssidan. Av Inge d. ä:s döttrar
blev Margareta (”Fredkulla”) gift
med danske konungen Nils Svensson
samt moder till svenske
tronpretendenten Magnus Nilsson (f 1134)
och Katarina med den danske prinsen
Björn Järnsida. Katarina var moder
till Kristina, Erik den heliges gemål.
Den senares baneman,
tronpretendenten Magnus Henriksson, var dotterson
till en Ragnvald, vilken troligen var
son till Inge d. ä. A. S-k
Stenkil, konung, j" omkr. 1066.
—■ Om S:s person och regering finnas
blott få och delvis osäkra uppgifter.
Enligt Hervararsagan var han son
till Ragnvald den gamle och Astrid
Njalsdotter från Norge. Samma saga
uppger även, att han var gift med en
dotter till konung Emund gamle och
att han innehaft jarlsämbetet. Då den
gamla konungaätten utslocknade med
Emunds död omkr. 1060, blev S. vald
till hans efterträdare. Av Adam av
Bremen skildras han som en varm
anhängare av kristen tro och en
befräm-jare av den från Tyskland utgående
missionsverksamhet, som bedrevs i
hans delvis hedniska rike av de bägge
biskoparna Adalvard d. ä. och d. y.
Den sistn:s planer på att förstöra
hednatemplet i Uppsala säges S. dock ha
avstyrt. Han synes ha stått på
fientlig fot med konung Harald Hårdråde
av Norge och understödde därför
dennes motståndare, jarlen Håkan.
Därvid utkämpades en del
gränsstrider i Västergötland. Att döma av
västgötalagens konungalängd var han
allmänt avhållen i detta landskap,
vilket innebär, att han troligen tillhörde
en västgötsk stormannaätt. A. S-k
Stenkula, A n d e r s Adolf Oscar,
skolman, f. 18 sept. 1841 i Farhults
skn, Malmöh. län, f 1 aug. 1922 i
Malmö. Föräldrar: fältläkaren
Zacharias Fredrik Agathon S. och Hedvig
Margareta Maria Borg. — Efter att
Anders Stenkula.
ha genomgått elementarläroverket i
Hälsingborg blev S. 1857 student vid
Lunds univ., där han 1864 avlade fil.
kand.-ex. och 1868 blev fil. dr på avh.
”Om skånska städernas författning
vid medlet af 17:de århundradet”.
Han var 1864—74 adjunkt vid
elementarläroverket i Malmö och 1874
—1909 Malmö stads
folkskolinspektör. Med organisatorisk skicklighet
och pedagogisk framsynthet stod S.
i spetsen för folkskoleväsendet i
Malmö under en tid, som i stort sett
sammanföll med den moderna
folkskolans grundläggning och
genombrott. Därtill kom att Malmö
folkmängd under S:s ämbetstid mer än
tredubblades. Fastän konservativ till
sin allmänna åskådning blev S. på
skolans fält en banbrytare för det
nya, som han fann gott och hållbart,
och han kan sägas vara grundaren
och uppbyggaren av ett modernt
folk-skoleväsen i Malmö. I fråga om
folkskolans överbyggnader, för vilka S.
särskilt intresserade sig, blev
utvecklingen i Malmö mönsterbildande. Ur
den högre avd. av folkskolan, som
grundats 1874 under namn av
”borgarskolan”, utvecklades den första
kommunala mellanskolan i landet,
och de erfarenheter, som denna
utveckling givit, blevo av väsentlig
betydelse för 1909 års beslut om de
kommunala mellanskolorna. Ett
viktigt led i S:s strävanden för
förbättrad undervisning utgjorde det av
honom grundade
småskollärarinnesemi-nariet i Malmö, vars föreståndare han
var 1882—1911. S. var också
kommunalt verksam; han tillhörde
stadsfullmäktige i Malmö 1877—1906 och
nedlade som ordf, i stadens
fattig-vårdsstyr. och skyddshemsstyr. ett
intresserat arbete i socialvårdsfrågor.
Han utgav bl. a. skriften ”Om
fattigvård” (1902) och det
kulturhistoriska arbetet ”När Malmö blev
svenskt” (1921). — Gift 1) 1866
med sin kusin Nicolina (Lina)
Theo-dora Gustava Borg, f 1877; 2) 1878
med hennes syster Laura Charlotta
Borg, J 1885; 3) 1887 med Ada
Balmain Priestley. —• En syster till S.
var Helena Maria S. (f. 1842, f
1932), som 1870 tills, med E.
Lun-nerqvist grundade och till 1900 ledde
en flickskola i Malmö, nuv. Malmö
högre allm. läroverk för flickor. ■—
Litt.: G. Thunander, ”Fattigskola ■—■
medborgarskola” (1946). Spr.
Stenman, Carl August,
industrimän, f. 28 jan. 1852 i Eskilstuna,
f 23 aug. 1920 i Stockholm.
Föräldrar: fabriksidkaren Frans August S.
och Anna Christina Thim. — S. gick
först i lära hos sin far, som ägde en
mindre låsfabrik i Eskilstuna, och
praktiserade därefter i samma stad
vid Karl Gustavs stads gevärsfaktori
och Munktells mekaniska verkstäder.
Efter att ha arbetat och studerat
industrin i Tyskland, England och
Förenta staterna anställdes han 1877 som
verkmästare vid Eskilstuna
jernmanu-faktur ab:s fabriker i Tunafors. Är
1881 förvärvade detta företag en
mindre, nyligen nedlagd fabrik för
tillverkning av byggnadssmiden, och
denna överläts på S., varvid
Jernbo-laget förbehöll sig
ensamförsäljningsrätten till hans produktion. Efter
något tiotal år uppmjukades detta
försäljningsmonopol och upphörde helt
på hösten 1895, då S. upptog
försäljning direkt på järnhandeln. På den
grund, som sålunda lagts,
utvecklades företaget småningom till en av
världsmarknadens främsta
leverantörer av byggnadssmide: gångjärn och
andra byggnadsbeslag, träskruv,
järn-gängad skruv, häftstift etc. samt
senare även lås. Efter S:s död
outbildades firman till Aug. Stenman ab.,
som f. n. har ett aktiekapital på 9
mill. kr. och en export, framför allt
till Indien och Sydamerika, som 1950
uppgick till ett värde av 16 mill. kr.
August Stenman. Målning av okänd konstnär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
