Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sparre, Sundbysläkten - 1. Sparre, Lars Siggesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sparre
135
Sparre
mani. län). Dess äldste kände stamfar
Sigge Larsson (omnämnd 1396—
1442) var bosatt i Västergötland och
blev far till riksrådet Lars Siggesson
d. ä. (f 1473). En yngre son till
denne, riksrådet Sigge Larsson (f. 1442,
f 1509), blev far till riksrådet Lars
Siggesson (S. 1), från vilken alla
ne-dannämnda medl. av ätterna S.
härstamma; hans söner började använda
släktnamnet S. En äldre av dessa,
Göran Larsson S., hertig Karls furstliga
råd (f. 1530, f 1586), blev far till
ryttmästaren Bengt Göransson S. (f.
1570, f 1632); denne introducerades
1625 i riddarklassen, och hans ätt
har sedan efter stamgodset Rossvik i
Husby-Rekarne skn (Södermani, län)
fått namnet S. af Rossvik. Från
två sonsons söner till honom,
bröderna generaladjutanten vid
västgötaar-mén Per S. (f. 1685, f 1725) och
majoren vid Närkes och Värmlands
reg. Bengt S. (döpt 1686, f 1748),
härstamma ätten S. af Rossviks nu
levande två grenar. En ättling i
femte led till Per S. var sjökaptenen, förf.
Erik Sixten Viktor S. (f. 1871, f
1950). Till den yngre grenen hörde
majoren Bengt S:s sonson,
generallöjtnanten Bengt Erland S. (S. 15),
som 1814 av sin faster Margareta
Charlotta S. och hennes man majoren
Samuel Fredrik Franc erhöll
Vegers-berg i Floda skn, Södermani, län, till
fideikommiss och samtidigt erhöll
tillstånd att kalla sig Franc-S.; han
upphöjdes 1815 under detta namn i
friherrligt stånd och erhöll 1833
grev-lig värdighet men introducerades ej
som greve; han slöt själv sin ättegren.
En brorsons son till honom var
löjtnanten Bengt Edvard Sixten S. (f.
1854, j- 1889), känd genom visan om
Elvira Madigan. — Yngre söner till
S. 1 voro riksrådet Erik Larsson S. (S.
2) och ståthållaren Johan Larsson S.
(S. 3).Bland S. 2:s söner märkas
riksrådet Johan Eriksson S. (f. 1587, f
1632), riksrådet Lars Eriksson S. (S.
4), riksrådet och presidenten i Göta
hovrätt Per Eriksson S. (S. 5),
riksrådet och hovmarskalken Ture Eriksson
S. (f. 1593, f 1664) samt ståthållaren
i Östergötland, kammarrådet Carl
Eriksson S. (f. 1595, f 1632). S. 5
upphöjdes 1647 i friherrligt stånd
jämte sin bror Ture Eriksson S. och
sina brorsbarn, d. v. s. samtliga då
levande Sparreska avkomlingar av
S. 2. Barn till S. 4 voro ståthållaren
friherre Svante Larsson S. (f. 1623,
t 1652), riksrådet friherre Gustaf
Larsson S. (f. 1625, f 1689),
friherrinnan Ebba S., drottning
Kristinas hovfröken (S. 7), generalen
friherre Carl Larsson S. (f. 1627, f
1702) samt rikstygmästaren friherre
Per Larsson S. (f. 1628, f 1692), som
1675 erhöll fransk grevlig värdighet
och blev stamfar för en nu levande
fransk gren av släkten. Söner till
generalen friherre Carl Larsson S. voro
översten friherre Ture S. (f. 1654,
f 1683) och majoren vid Livreg. till
häst friherre Jakob Casimir S. (f.
1661, J 1701), far till riksrådet
friherre Carl Gustaf S. (S. 12). Bland
S. 5 :s söner märkes riksrådet friherre
Per Persson S. (f. 1633, f 1669). —
Ståthållaren Carl Eriksson S:s äldste
son var riksrådet och överståthållaren
i Stockholm friherre Axel Carlsson S.
(S. 6), från vilken den nu levande
friherrliga ätten S:s alla medl.
härstamma. Hans äldste son var
överstelöjtnanten vid prästdragonreg.
friherre Gabriel S. (f. 1646, f 1707). En
ättling i sjätte led till denne var
generallöjtnanten friherre Lars S. (S.
23). — En yngre son till S. 6,
kammarherren hos änkedrottning Hedvig
Eleonora friherre Carl S. (f. 1648,
f 1716), blev far till översten
friherre Conrad S. (S. 11) och
landshövdingen i Österbotten,
generallöjtnanten friherre Fredrik Henrik S. (f.
1691, J 1764). Söner till denne voro
överståthållaren i Stockholm,
riksrådet friherre Carl S. (S. 13) och
rikskanslern friherre Fredrik S. (S. 14),
som 1797 erhöll grevlig värdighet;
med en son till den sistn. utdog denna
grevliga ätt på svärdssidan 1812. —
En annan son till S. 6, amiralen
friherre Gustaf Adolf Axelsson S. (f.
1649, f 1692), blev far till
riksrådet och presidenten i
Amiralitetskolle-gium friherre Claes S. (S. 10), som
1719 erhöll grevlig värdighet med
namnet S. af Söfdeborg. En son
till honom, presidenten i
Amiralitets-kollegium greve Erik Arvid S. (f.
1707, f 1775), blev far till översten,
generaladjutanten vid
Skaraborgsbri-gaden greve Claes Erik S. (f. 1746, f
1829) och ryttmästaren vid Södra
skånska kavallerireg. greve Erik S. (f.
1753, f 1791), från vilka den
grevliga ätten S. af Söfdeborgs nu levande
två grenar härstamma. Till den äldre
av dessa hörde greve Claes Erik S:s
söner, a) landshövdingen i Gävleb.
län greve Erik Samuel S. (f. 1776, f
1843), far till landshövdingen Erik
S. (S. 19), vars son var
kammarherren greve Johan Claes Eriksson S. (f.
1856, f 1938), som ägde Bro-Gård i
Bro skn, Uppsala län, framgångsrikt
drev kreatursavel och 1903—25
tillhörde förvaltningsutskottet i länets
hushållningssällskap, b) majoren vid
Älvsborgs reg. Claes Gustaf S. (f.
1779, f 1842), farfars far till
kusinerna föreståndaren för sv.
jägare-förb:s j aktvårdsskola på Öster-Malma,
bitr, jägmästaren i Nyköpings revir
Sigge Victor Georg S. (f. 1910) och
disponenten vid Tyringe kaolin ab.
Eskil Sigge Leon S. (f. 1893), samt
c) justitierådet greve Carl Georg S.
(S. 17). Fosterdotter till den sistn :s
son, godsägaren på Sjörred i
Finne-kumla, Älvsb. län, greve Carl Georg
S. (f. 1859, f 1920), är
författarinnan Birgit Signe Julia Fredrique
Tho-maeus S. (f. 1903). Till den yngre
nu levande ättegrenen hörde
ryttmästaren greve Erik S:s son, översten
och förf, greve Pehr S. (S. 16).
Dennes son, uppfinnaren,
pappersbruks-föreståndaren greve Ambjörn S. (S.
20), blev far till målaren och
grafi-kern greve Louis S. (S. 22). En son
till honom var flygöverdir. greve Clas
S. (S. 24). Yngre söner till S. 10
voro dir. vid Sv. ostindiska kompaniet,
hovmarskalken greve Rutger Axel S.
(f. 1712, f 1751) och
generallöjtnanten greve Johan S. (f. 1715, f
1791). Den sistn. blev farfar till
bröderna a) överstekammarjunkaren
greve Johan Alexander Artemis S. (f.
1800, f 1885), far till politikern,
kammarherren greve Gustaf S. (S.
21), samt b) riksmarskalken greve
Gustaf S. (S. 18). — Bland S. 6:s
söner märkas vidare fältmarskalken
och målaren friherre Axel S. (S. 8),
som 1720 erhöll grevlig värdighet men
själv slöt sin grevliga ätt, och
fältmarskalken friherre Erik S. (S. 9),
som 1719 erhöll grevlig värdighet
med namnet S. af Sundby och
blev far till överståthållaren i
Stockholm, generalmajoren greve Axel
Wrede-S. (f. 1708, f 1772), med
vilken den grevliga ätten S. af Sundby
utdog på svärdssidan.
1. Sparre, Lars Siggesson,
riksråd, riksmarsk, J 12 jan. 1554 på
Örebro slott. Föräldrar: riksrådet
Sigge Larsson och Kerstin
Månsdotter. ■—■ S. var en av de sv. herrar,
vilka av Sten Sture d. y. 1518 sändes
som gisslan till Kristian II och av
denne fördes till Danmark; tydligen
ansågs S. vid denna tid ss. en av de
mer representativa bland de unga
lågadelsmän, som fylkat sig kring herr
Sten. I fångenskap hos konung
Kristian blev S. dennes man och skickades
1521 till Sverige för att bekämpa den
sv. upprorsrörelsen. Inom kort lierade
han sig emellertid med Gustav Vasa,
betroddes av denne omedelbart med
högt militärt befäl och ledde flera
viktiga operationer. För sina insatser
i befrielsekampen belönades S. med
riksrådsvärdighet och upphöjdes till
riksmarsk, bådadera före kungavalet
i Strängnäs 1523. S. å. bekläddes han
med den ansvarsfulla posten som
hö-vitsman på nyckelpositionen Örebro
slott. Det följ, decenniet, då Gustav
Vasa hade att möta en mäktig
opposition dels från stureanhängare och
landskapsmenigheter, dels från
aristokratiska och katolskt klerikala
kretsar, stod S. troget vid konungens sida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
