Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöstedt, Anders - Sjöstrand, Arnold, skådespelare, se s. 74 - Sjöstrand, Carl Emil, psykolog, se Seashore, bd 6 s. 608 - Sjöstrand, Carl - Sjöstrand, Fritiof, anatom, se s. 74 - Sjöstrand, Hjalmar, tidningsman, se s. 74 - Sjöstrand, Martin - Sjöstrand, Torgny, läkare, fysiolog, se s. 74 - Sjöstrand, Wilhelm, pedagogisk forskare, se s. 74 - Sjöstrand, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjöstrand
73
Sjöstrand
artillerireg. 1889, löjtnant vid Andra
Svea, senare Upplands, artillerireg.
1894 samt kapten där 1901. Han tog
avsked 1912 och blev 1915 major i
armén. S. var tidigt verksam inom
affärslivet och ägnade sig efter av-
Anders Sjöstedt.
skedet ur militärtjänsten främst åt
industriell och annan
företagsverksamhet. Han var bl. a. ordf, i styr,
för ab. S:t Eriks lervarufabriker,
Uppsala, 1907—38, ab. Visby
cementfabrik 1925—31, ab. Stockholms
centralgarage 1919—32, Tryckeriab.
Thule 1926—43 och Hjalmar
Löf-qvists elektriska bolag 1928—38.
Dessutom var han led. av styr, för
Stockholms spårvägsab. 1905—17 och
v. ordf, i Uppsala spårvägsab. 1905
—38. Åren 1906—09 var han
stadsfullmäktig i Uppsala. Han hade även
stora intressen inom motorsporten;
bl. a. var han förste v. ordf, i K.
Automobil Klubben 1916—25 och
organisatör av och chef för Frivilliga
automobilkåren 1914—21. S. var
sekr. och kassaförvaltare i sv.
kommittén av The World Alliance for
Peace through the Churches 1919—32
och bitr, organisatör och
kassaförvaltare vid Ekumeniska mötet i
Stockholm 1925. Också åt hemslöjds- och
eldbegängelserörelserna ägnade han
intresse. — Gift 1895 med Anna
Elisabeth Gullberg. T. M.
Sjöstrand, A r n o l d, skådespelare,
se s. 74.
Sjöstrand, Carl Emil, psykolog,
se Seashore, bd 6 s. 608.
Sjöstrand, Carl Eneas, skulptör,
f. 11 sept. 1828 i Stockholm, f 14
febr. 1906 därstädes. Föräldrar:
histo-riemålaren Carl Johan S. och
Johanna Sofia Morberg. — S. var elev vid
Konstakad. i Stockholm 1847-—55
och utförde under denna tid bl. a. en
Kristusstaty för Trefaldighetskyrkan i
Uppsala och en minnesvård över
prins Gustaf i Haga (1854). Efter
en kort tids studier för H. V. Bissen
vid Konstakad. i Köpenhamn
flyttade han 1856 till Finland, reste följ,
år till München och fortsatte 1859
till Rom samt återvände 1861 till
Stockholm. Är 1863 kallades han av
finska konstfören. till lärare vid dess
ritskola i Helsingfors, och därefter
tillhör hans verksamhet så gott som
helt den finska konsthistorien. —
Redan tidigt kom S. att intressera sig
för Kalevalasagan. Bland hans många
verk med motiv ur denna märkas den
60 alnar långa frisen ”Väinömöinens
sång” (1865, Helsingfors univ.), i
vilken nyantiken helt härskar i såväl
formgivning som dräkter och typer,
samt kolossalstatyn ”Kullervos bane”
(1867, Ateneum, Helsingfors), där S.
genom impulser från Fogelbergs
asagudar nått fram till en mera
personlig uppfattning’. Ibland behandlade
han också ämnen ur den nordiska och
klassiska mytologin. Bland hans
övriga verk må nämnas minnesstoden
över H. G. Porthan, rest 1864 framför
domkyrkan i Äbo, ett av Finlands
”vackraste och stilfullaste monument”
(Wennerwirta), vidare en dekorativ
takgrupp för Statsarkivets hus i
Helsingfors, ”Amor spelande kantele”,
samt ”Italienska bocciaspelare”. Han
var även verksam som
porträttbildhuggare och utförde bl. a.
kolossalbyster av Shakespeare, Beethoven och
F. M. Franzén samt byster av J. L.
Runeberg, Fr. Cygnæus (marmor,
Ateneum, Helsingfors) och
skeppsbyggmästaren L. A. Bång (gipsbyst,
Gävle stadsbibl., se bd 1 s. 514)
samt statyetter av Geijer, Runeberg,
Fredrika Bremer m. fl. Hans
porträttbilder lida i allmänhet av
nyklassicismens idealiserande tamhet i
formgivningen. Hans konstnärskap räknas
överhuvudtaget inte till de mera
betydande, men som den egentlige
inledaren till Finlands moderna
skulptur utgör han en icke oviktig länk i
Carl Sjöstrand.
den kedja, som förbinder sv. och finsk
kultur under 1800-talet. Under hans
ledning gjorde skulptörerna W.
Runeberg, J. Takanen, R. Stigell m. fl.
sina första lärospån. — S. erhöll flera
utmärkelser och blev 1873 ”konstnär
av l:a klassen” vid konstakad. i S:t
Petersburg. — Gift 1859 med Selma
Sofia Herminice von Stahl. Th. N.
Sjöstrand, Fritiof, anatom, se
s. 74.
Sjöstrand, Hjalmar,
tidningsman, se s. 74.
Sjöstrand, Martin Ferdinand,
tidningsman, författare,
hembygds-forskare, f. 24 febr. 1890 i Källtorp i
Mörlunda skn, Kalmar län.
Föräldrar: byggmästaren ]ohan August S.
och Maria Kristina Petersdotter.
Kusin till Carl E. Seashore (bd 6 s.
608). — S. avlade studentex. i
Linköping 1910 och bedrev sedan
humanistiska studier vid Uppsala univ.,
där han 1913 blev fil. kand. Han var
medarb. i Stockholms-Tidn. 1913—14
och knöts sedan till Nya Växjöbladet,
där han var redaktionssekr. 1919—30
och huvudred. 1930—42, då han
avgick. Åren 1923—30 var han v. ordf,
i tidn:s styr. — S. har bedrivit
omfattande forskningar rörande
Smålands kulturhistoria, särskilt under
1840- och 1850-talen; i en mängd
tidningsartiklar har han redogjort för
sina rön. Dessutom har han skrivit
ett par kulturhistoriskt värdefulla
skildringar: ”Skräproten. Händelser
och dagar ur det småländska
allmogelivet” (1925) och ”Orgelverket i
Sandsjö” (1948). Båda ha närmast
karaktären av sockenkrönikor i
skönlitterär form; innehållet återgår nära
till muntliga traditioner och
dokumentariskt material. S. har även
framträtt som lyriker i samlingarna ”1
hjärtats färger och ögats” (1921)
och ”Gunnels bok. En faders tack till
sitt barn” (1929). Dessutom har han
utgivit den populära översikten
”Bonden i svensk litteratur” (1948). —
Gift 1) 1923—29 med Märta Elisabet
Borg; 2) 1939 med Saga Wallin.
T. M.
Sjöstrand. T o r g n y, läkare,
fysiolog, se s. 74.
Sjöstrand, W i l h e l m,
pedagogisk forskare, se s. 74.
Sjöstrand, släkt från Värend, vars
äldste kände medl. var drängen från
Ödetofta, Tolgs skn, sedermera
bonden i Tofta Sjögård, Gårdsby skn,
Kronob. län, Måns Månsson (f. omkr.
1689, f 1777), far till torparen i
Sjöatorpet, Gårdsby skn, Johannes
Månsson (f. 1730, f 1794).
Släktnamnet antogs av dennes son,
komministern i Gårdsby, senare i
Alguts-boda skn, Kronob. län, Thore
(Theo-dor) S. (f. 1758, J 1846), bland
vil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
