Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Sjöberg, Birger - Sjöblad, se Siöblad - Sjöbladsätten, se Sture - Sjöblom, Edvard - Sjöblom, Robert - Sjöblom, Tekla - 1. Sjöborg, Nils Henric
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjöblad
53
Sjöborg
efter 1926, visa, att S. var på väg mot
en ny enkelhet i formen, trots att
denna period av hans liv
kännetecknas av allt våldsammare brytningar
mellan självförakt och
självupphöjel-se. — Ogift. — Litt.: R. Malm,
”Diktarvärld och verklighet hos B.
S.” (1930); Margit Abenius, ”Ett
slarvigt pansrat hjärta” (Ord och Bild
1933) och ”Dramatiska drag i B. S:s
diktning” (Festskrift till B.
Hessel-man, 1935); A. Peterson,
”Sammanhanget i B. S:s diktning” och
”Vänersborg i B. S:s diktning”
(Vänersborgs söners gilles årsskrift 1936 resp.
1940) samt ”B. S. den okände”
(1944); I. Wizelius, ”B. S:s lyriska
egenart” (Horisont 1941); G. Helén,
”B. S:s Kriser och kransar i
stilhisto-risk belysning” (1946) och ”Det
enkla och det svåra i Kriser och
kransar” (Poesi 1948). G. H-n
Sjöblad, se Siöblad.
Sjöbladsätten, se Sture.
Sjöblom, Edvard Vilhelm,
missionär, f. 30 sept. 1862 i Vittinge
skn, Västmanl. län, f 20 jan. 1903 i
Ikoko, Belgiska Kongo. Föräldrar:
lantbrukaren Anders Vilhelm Ericsson
och Charlotta Eriksson. — S. började
vid tretton års ålder själv tjäna sitt
uppehälle i lantbruk. Är 1883
inträdde han i Sv. baptistsamfundet och
startade bl. a. en söndagsskola i
Bis-kopskulla i Uppland. Han reste 1885
—87 i Stockholms missionsfören:s
tjänst som predikant i Uppland,
Västmanland och Dalarna, studerade
1887—91 vid Betelseminariet i
Stockholm och antogs sistn. år som Sv.
baptistsamfundets förste missionär i
Kongo. Efter förberedande studier i
språk och medicin vid Jabneal
Mis-sionary Training Home och Harley
College i London utgick S. till
mis-sionsfältet 1892 och verkade först i
den engelska Congo Balolo Missions
tjänst i Balolo och Banginda i n.
Kongo. På grund av skiljaktig
läro-uppfattning övergick han följ, år till
American Baptist Missionary Union;
han arbetade först i Bolenge och
(efter vistelse i hemlandet 1897—
99) i Ikoko, där han avled,
nedbruten av febersjukdom och omåttligt
arbete. •—■ S. offrade sig helt för sin
missionärsuppgift och för de inföddas
väl. Bl. a. påvisade han med stor
oräddhet genom hänvändelser till
myndigheter och press de grymheter,
som vita statstjänstemän begingo mot
negrerna. S. utförde även
förberedande arbeten för anläggande av en sv.
missionsstation. En levande bild av
S:s personlighet lämna hans
dagboksanteckningar från den första
missio-närsperioden 1892—97, postumt utg.
under titeln ”1 palmernas skugga”
(1907). — Gift 1901 med Ebonne
Johansson. — Litt.: A. Svärd, ”Vit man
Robert Sjöblom.
tyr”, ”Lakmé” och J. Hallströms
operor ”Nero” och ”Per Svinaherde”.
— Ogift. C. F.
Sjöblom, Tekla Adamina,
skådespelerska, f. 21 juli 1878 i
Stockholm. Föräldrar: kommissarien vid
Sabbatsbergs sjukhus Carl Bernhard
Lindmark och Gustafva Adamina
Lindblad. — Efter elevstudier vid
Dramatiska teatern 1896—99 var S.
engagerad vid Sv. teatern i
Helsingfors 1899—1900, hos Bror Olsson 1900
—01 och hos Carl Deurell 1901—02.
Efter sex års uppehåll i
teaterverksamheten var hon ånyo vid Sv.
teatern 1908—13 och hos Einar Fröberg
1913—14, tillhörde därefter olika
landsortssällskap samt var anställd vid
i svart land, Kongo-missionär E. V.
S.” (1942). G. W.
Sjöblom, Carl Robert,
premiärdansör, f. 26 maj 1843 i Gryts skn,
Södermani, län, t 1 juli 1890 i
Stockholm. Föräldrar: torparen Anders
Petter S. och Anna Catharina Nysell.
— S. var från 1855 elev vid K.
teaterns balettskola under ledning av
Anders Selinder och tillhörde sedan
Selinders elevtrupp till 1866, då han
blev premiärdansör vid K. teatern.
Som sådan verkade han till 1888. Han
var från 1882 lärare vid K. teaterns
balettskola och från 1887
balettmästare. Är 1889 erhöll han Litteris et
artibus. —■ S. var på sin tid Sveriges
skickligaste dansör och av hög
internationell klass, ehuru han endast fick
tillfälle till ett kortare gästspel
utomlands (i Berlin 1870). Han var
mycket nitisk och energisk både som
konstnär och lärare. S:s dans
präglades av brio, god vigör och perfekt
elegans; han hade en mycket god
ballon. Några större
danskompositio-ner utförde han aldrig; han fick mest
komponera balettpartier till
repertoaroperorna, ss. till ”Aida” och Bizets
”Djamileh” samt till ”Hoffmans även-
Tekla Sjöblom.
Blancheteatern 1916—17, vid
Lorens-bergsteatern i Göteborg 1917—21 och
1923—29, vid Skansens friluftsteater
1920—24 samt vid Hälsingborgs
stadsteater 1921—23 och 1929—44.
Sedan 1944 tillhör hon Dramatiska
teatern. •—■ S. inriktade sig tidigt på
karaktärsroller med komisk underton;
med stor framgång spelade hon
Hertiginnan av Marlborough i Scribes
”Ett glas vatten”. Hon har utfört
åtskilliga strindbergsroller, ss. Modern i
”Mäster Olof”, Modern i ”Pelikanen”
och Amman i ”Fadern”, samt f. ö.
bl. a. Bergsrådinnan Fristedt i S.
Lagerlöfs ”Dunungen”, Fru Markurell
i Hj. Bergmans ”Markurells i
Wad-köping” och Domprostinnan i samme
förf:s ”Hans nåds testamente”. Av
hennes roller kunna dessutom nämnas
Geske i Holbergs ”Den politiske
kann-stöparen”, Fru Linde i Ibsens ”Ett
dockhem”, Martha Boman i Hj.
Bergmans ”Swedenhielms” och Fru Levin
i Nathansons ”Innanför murarna”.
S. har även framträtt inom filmen. ■—
Gift 1902 med redaktören Arthur
Sjöblom. A. L.
1. Sjöborg, Nils Henric,
historiker, f. 6 febr. 1767 i Högestads
skn, Malmöh. län, f 1 juli 1838 i
Stockholm. Föräldrar: prosten Nils
Johan S. och Märta Helena Hahne.
■—• S. blev student 1779, började
univ.-studier 1783, blev fil. mag.
1787, docent i historia 1790, adjunkt
1796 och prof. 1799, allt i Lund. Han
blev led. av Mus. akad. 1798. Som
historiker odlade S. med förkärlek
ortshistoria; bl. a. utgav han
”Utkast til Blekings historia och
beskrif-ning” (1—2, 1792—93), ”Samlingar
til Skånes historia och beskrifning”
(1—3, 1801—14) och ”Beskrifning
öfver Malmöhus län. 1. Malmö stad”
(1812). Dessa arbeten innehålla en
mängd notiser, av vilka en del äga
intresse, ehuru de ej äro samlade med
vetenskaplig kritik. S. försökte sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
