Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Selin, Harriet - Selinder, Anders - Selldén, se även Seldén - 1. Selldén, Emili - 2. Selldén, Hjalmar - Sellén, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Selin
625
Sellén
Selin, Harriet Ann-Brigit,
operasångerska (mezzosopran), f. 4
febr. 1911 i Stockholm. Föräldrar:
komministern Olenus S. och Sigrid
Ottonie Johansson. — Efter avslutade
skolstudier studerade S. sång för
Haldis Ingebjart Isene och scenisk
framställningskonst för Liva Järnefelt och
innehade 1934—38, 1939—40 ocli 1945
—46 det norska Edvin
Ruudstipen-diet. Efter ett års vistelse i Berlin
(193S—39), där hon bedrev studier i
scenisk framställning vid Staatsoper
för Iréne Edén och rollinstudering för
R. Reuther, var S. engagerad vid
Staatstheater Schwerin 1939—40 och
vid Hessisches Landestheater i
Darmstadt 1940—44. Under denna tid gav
lion även gästspel på ett flertal orter
i Tyskland. Efter återkomsten till
Sverige gästspelade hon på K. teatern
1945 och 1947 som Amneris i "Aida"
oeh Azucena i "Trubaduren". Hon liar
även uppträtt i Konsertfören. i
Stockholm och Malmö orkesterfören. samt i
Oslo Filharmoniske Selskab. På
Malmö stadsteater har S. framgångsrikt
utfört Carmen samt Giulietta i
"Hoff-manns äventyr". Sedan hösten 1949 är
lion engagerad vid operan i
Düsseldorf. — S. har en vackert
tini-brerad mezzosopran; hennes föredrag
kännetecknas av både musikalitet ocli
kultur. Bland hennes många roller
kunna ytterligare nämnas Amastris i
Händels "Xerxes", Armida i Mozarts
"Gärtnerin aus Liebe", Verdis Ulrika,
Maddalena och Eboli, ett flertal
Wag-nerroller (Brangäne, Magdalena,
Er-da, Fricka och Waltraute), Nancy i
"Martha" samt huvudrollerna i
Ko-dålys "Spinnstube" och Petersens
"Der goldene Topf". — Ogift. B. Hgn.
Selinder, Anders, balettmästare,
f. 4 nov. 1806 i Stockholm, † 6 nov.
1874 därstädes. Föräldrar:
hovjuve-leraren Anders S. och Helena Susanna
af Modée. — S. utbildades vid K.
teatern, där han var figurant 1823—27,
sekonddansör 1827—29,
premiärdansör 1829—46 och balettmästare 1833
—56 med avbrott för åren 1845—51.
Han dreviegen teaterverksamhet
(Elev-theatern) i Davidsons n. paviljong
vid Drottninggatan i Stockholm 1858
—61 och på Ladugårdslandsteatern
1861—66. Därefter drog lian sig
tillbaka till privatlivet men återupptog
1868 sin teaterverksamhet; först var
lian under ett år meddir. vid Mindre
teatern, sedan balettmästare där 1869
—70 och slutligen meddir. för
Ladugårdslandsteatern 1870—71. Därjämte
var lian danslärare vid Karlberg 1832
—70. — S. var den förste svenskfödde
balettmästaren vid K. teatern. Han var
en flitig koreograf, som ofta sökte sina
förebilder i de sv. folkdanserna och
gärna beställde musik av inhemska
40 Svenska män och kvinnor VI
Anders Selinder.
kompositörer. Han hade emellertid
svårt att anpassa sig efter den i
utlandet rådande romantiska smaken, och
1S45 ersattes han av fransmannen
Alexandre Fuchs. Han kvarstod dock
ännu ett år som andre balettmästare
ocli gjordekoreografin till urpremiären
på F. A. Dahlgrens
"Wermlänningar-ne" 1846. Av hans övriga baletter
kunna nämnas "Sömngångerskan i
Provence", "Paschan och slafvinnan"
och "Alfhild eller Den underbara
lyran". Vid uppsättandet av den sistn.
inledde han ett mångårigt samarbete
med kompositören A. F. Schwartz. Då
S. 1851 återtogs som balettmästare,
sökte han i viss utsträckning
tillgodose den romantiska smaken. Av
baletter från denna senare period kunna
nämnas "Sylpliiderna" och "Rosens
bild" samt en del mytologiska
pantomimer. S. företog också turnéer i
landsorten med egna elever, varvid lian
troligen främst framförde folkdanser. Från
hans verksamhet vid privatteatrarna
kan nämnas baletten "I rosens doft"
med musik av prins Gustaf. Ehuru S.
inte var någon nyskapare inom
baletten, gjorde han genom sina elever, av
vilka många vunno stor framgång, en
betydelsefull insats. — Ogift. H. U.
Selldén, se även Seldén.
1. Selldén, Emilia (Emili)
Augusta, f. 27 sept. 1812 på Ekna i
Tju-reda skn, Kronob. län, † 4 nov. 1858 i
Växjö. Föräldrar: majoren Gustaf
Adolf Ulfsax och Christina
Magdalena Hedvig Renner. — S., vars make
var militärläkare i Växjö, gjorde i
början på 1830-talet bekantskap med
Esaias Tegnér. Hon var mycket
vacker ocli blev livligt
uppmärksammad av biskopen. Bekantskapen
övergick hösten 1833 i en intim erotisk
förbindelse, som varade till omkr.
1836. Tegnér riktade flera dikter till
S., av vilka "Den döde" är den mest
betydande. — Helt naturligt blev S.
i hög grad föremål för
småstadsskvallret, och även Tegnérs hätska
omdömen efter brytningen — lian
skildrade henne som kokett, fåfäng
och ytligt sinnlig — lia bidragit till
att ge eftervärlden en ofördelaktig
bild av henne. Som Böök framhållit,
finns det emellertid ytterst få
objektiva hållpunkter vid bedömandet av
S:s karaktär. — Gift 1831 med
regementsläkaren med. doktorn Sven
Nikias Selldén. — Litt.: F. Böök, "Esaias
Tegnér" (1—2, 1946). Å. N.
2. Selldén, Per Anders Hjalmar,
läkare, f. 7 jan. 1849 på Ärtan i
Segerstads skn, Värml. län, f 12 maj
1922 i Tranås. Föräldrar: kaptenen,
kommissionslantmätaren Erik Gustaf
S. och Emma Dalinda Wahlström.
Brorson till S. l:s make. — Efter
mo-genhetsex. i Växjö 1S68 blev S. med.
kand. i Uppsala 1875, med. lic. i
Stockholm 1S80 och med. dr i Uppsala
1886. Efter div. kortare militära och
civila läkarförordnanden från 1873
blev han 1883 lasarettsläkare i
Norberg och 1886 provinsialläkare i
Norbergs distrikt samt var 1889—1909
provinsialläkare i Hedemora, varefter
lian vid uppnådd pensionsålder ägnade
sig åt privatpraktik i Tranås. Han
blev känd i vida kretsar som
hygieniker, populärmedicinsk ströskriftsförf.,
alkohol- och tobaksfiende, anhängare
av naturläkekonsten och på äldre
dagar slutligen även homeopat. — Gift
1880 med friherrinnan Emma Lovisa
von Otter. P. H. T.
Sellén, Nils Fredrik, arméofficer,
gymnastiklärare, f. 6 jan. 1859 på
Nils Sellén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
