Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Segerstedt, Torgny - Segersteen, släkt - Segerstéen, Erik - Segerstråle, ätt - Segerstråle, Torsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Segersteen
618
Segerstråle
Torgny Segerstedt (4).
filosofi (med undervisnings- ocli
exa-minationsskyldighet i praktisk
filosofi) vid Uppsala univ. och blev 1947
innehavare av den nyinrättade
professuren i sociologi där. År 1933 var
S. i åtta månader tf. chefred, för
Mor-gontidn. i Göteborg. Han var led. av
1945 års socialvetenskapliga
forskningskommitté, Bedömningsnämnden
av 1946 och Statens
folkbildningsnämnd 1947 samt är led. av Statens
samhällsvetenskapliga forskningsråd
sedan dess tillkomst 1947. Sedan
s. å. är lian tillika ordf. i Fören.
Folkuniversitetet. — S. var i sin
filosofiska metod tidigt påverkad av
cambridgeskolan (särskilt G. E. Moore)
och av uppsalaskolan, med vars
begreppsanalytiska metod han angrep
de värdeteoretiska problemen. I sin
drsavh. "Value and Reality in
Bradley^ Philosophy" (1934) utsätter S.
den engelske idealistens teser för en
ganska hårdhänt granskning. Redan i
detta första verk märkes en tendens,
som senare blivit den dominerande
hos S.: intresset för socialpsykologi
och sociologi. De värdeteoretiska
problemen måste enligt S. lösas med
noggrant hänsynstagande till givna
sociala förhållanden, vilket lian
påpekar bl. a. i "Verklighet och värde.
Inledning till en socialpsykologisk
värdeteori" (193S). Detsamma gäller
enligt "Ordens makt" (1944) de
semantiska problemen. Socialpsykologiskt
liar S. fått sina huvudsakliga
impulser från de behaviouristiskt färgade
riktningarna i Förenta staterna.
Bland S:s vetenskapliga skrifter
märkas i övrigt "The Problem of
Know-ledge in Scottish Philosophy" (1935),
"Moral Sense-skolan och dess
inflytande på svensk filosofi" (1937) och
"Social Control as Sociological
Con-cept" (1948). Han har även utgivit
populära handledningar ss.
"Demokratiens problem i socialpsykologisk
belysning" (1939) samt en bok om
fadern, "Var Torgny Segerstedt
dikta-tursvärmare?" (1945). — Gift 1934
med Marie Louise Karling. G. B—r.
Segersteen, släkt, vars äldste
kände stamfar Bengt- Gustafsson levde
vid 1600-talets mitt, troligen i
Läng-hems skn, Älvsb. län. Hans äldste son,
korpralen vid Ostgöta kavalleri
Gustaf Bengtsson (f. på 1630-talet, † 1701),
antog släktnamnet Segersten. Dennes
söner, Johan (f. omkr. 1681, † 1758)
och Peter (f. 16S2, † omkr. 1725),
adlades 1716 resp. 1717 med namnet
Stenflycht (se bd 7). En yngre bror
till Gustaf Bengtsson, rusthållaren i
Säby i Hovs skn, östergötl. län, Johan
Bengtsson (f. 1640, † 1720), hade
sonen Jonas (f. 1690, † 1751); denne
blev slutligen prost och kyrkoherde
i Virserum, Kalmar län, och
upptog farbroderns släktnamn
Segersten, ändrat till Segersteen av en
son, prosten och kyrkoherden i Asby,
östergötl. län, Jolian Segerstéen (f.
1737, † 1794). De flesta av dennes
efterkommande lia sedan ändrat
släktnamnets stavning till S. Bland Johan
Segerstéens söner märkas kaptenen
vid Kalmar reg. Jonas S. (f. 1769, †
1813) och reg.-pastorn, fältprosten ocli
kyrkoherden i Kättilstad och
Tjärstad, östergötl. län, Anders Peter S.
(f. 1778, † 1849), vilka blevo
stamfäder för släktens nu levande två
grenar. En yngre son till den sistn. var
bibliotekarien och konstsamlaren Erik
Segerstéen (se nedan).
Segerstéen, Erik Ejalmar,
biblioteksman, konstsamlare, f. 16 maj
1S19 i Torpa skn, östergötl. län, † 24
febr. 1901 i Linköping. Föräldrar:
prosten Anders Peter S. och Anna
Sophia Norbeek. — Efter skolstudier
i Linköping blev S. student 1837 i
Uppsala, varefter lian 1838—54
studerade i Lund utan att avlägga någon
examen. Han tillhörde kretsen kring
C. V. A. Strandberg och deltog livligt
Erik Segerstéen.
i tidens glada studentliv, bl. a. som
poet i den humoristiska stilen och
som förf. av teaterstycken. Det var
till stor del genom S:s
ansträngningar, som Akademiska fören :s byggnad
kom till stånd; under hans ledning
framfördes en del av hans egna pjäser,
och inkomsterna därav blevo
grundplåten till byggnadsföretaget. — S.
var 1859—S6 konsistorieamanuens i
Linköping och från 1869 till sin död
bibliotekarie vid Stiftsbibi. i samma
stad; lian utförde där ett mycket
förtjänstfullt katalogiseringsarbete. I
sitt testamente donerade S. största
delen av sin förmögenhet till bibi. Han
var även innehavare av en värdefull
samling sv. konst, vilken inköptes av
dir. Pehr Swartz, som donerade den
till Norrköpings konstmus., där den
nu bildar huvudstommen i dess
samlingar. — Ogift. T.M.
Segerstråle, ätt, vars äldre gren
enligt traditionen härstammar från
stadsnotarien i Kristianstad Arvid
lf länder, far till kaptenen vid
Kronobergs reg. Nils Iflander (f. 1690, †
177S). Dennes son Carl Fredrik
Iflander (f. 1734, † 1825), slutligen major
vid Nylands infanterireg., adlades
1773 med namnet S., överflyttade vid
sekelskiftet till Finland och
immatri-kulerades på Riddarhuset där ISIS;
han slöt själv på svärdssidan sin sv.
adliga ätt. Han hade emellertid genom
kejserligt reskript 1816 erhållit
tillstånd att till sin finska adliga ätt
adoptera sin frus systerdotters man,
finske majoren, sedermera
kronofogden Abraham Nohrström (f. 1765, †
1841), som blev stamfar för ättens
yngre, såväl i Finland som i Sverige
fortlevande gren. En ättling till
honom, v. häradshövdingen Georg Otto
S. (f. 1860, † 1914), flyttade 1905
till Sverige. Han var far till
överstelöjtnanten och dir. Torsten S. (se
nedan).
Segerstråle, Georg Torsten
Magnus, arméofficer, restaurangman,
f. 23 april 1S89 i Åbo, † 14 maj 1946
i Stockholm. Föräldrar: v.
häradshövdingen Georg Otto S. och Karin
Johanna Lovisa Tavaststjerna. — S.
avlade mogenhetsex. i Stockholm 1908
ocli blev underlöjtnant vid Göta
livgarde 1910; överförd på reservstat
1921 blev han 1938 major och 1944
överstelöjtnant i Livgrenadjärreg:s
reserv. S. var 1922—23 v. verkst. dir.
och ekonomichef i ab. Nva Dagligt
Allehanda, blev 1924 verkst, dir. i Sv.
trafikförb. och styr.-led. i
Turist-trafikförb:s restaurant ab. men
lämnade dessa poster redan s. å., då han
utsågs till verkst. dir. och styr.-led.
i ab. Nya Grand Hotel, vilket ägde
Grand Hotel och Grand Hotel Royal
i Stockholm. Bolagets aktiemajoritet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
