Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schultzberg, Anshelm - Schulze, Gunnar - Schulzen, Pehr Christopher - Schulzenheim, von, ätt - 1. Schulzenheim, David von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
von Schulzenheim
584
von Schulzenheim
senare produktion har gjort honom
populär hos en bred publik. Hans
snölandskap från Stockholm, Bergslagen
eller Värmland äro ofta av låg
konstnärlig kvalitet ocli ha tyvärr i viss
mån undanskymt hans kvalitativt
högtstående måleri före sekelskiftet.
— S. erhöll k. medaljen 1886 och
guldmedalj på Parissalongen 1891.
Han blev led. av Konstakad. 1900 och
var ordf. i Sv. konstnärernas fören.
1920—27 och i Konstnärsklubben 1934
—37. Han är vidare repr. i
Stockholms stadsmus. och Göteborgs
konstmus. samt i mus. i Budapest,
Venedig, S:t Louis, Brooklvn,
Indianapolis m. fi. — Gift 1) 1888—1907 med
Johanna Constance Olausson; 2) 1907
med Ingrid Rådström. — Litt.: O. G.
Carlsund, "A. S." (1937). R. S.
Schulze, Karl Gunnar,
författare under pseud. Karl Gunnarsson, f.
18 aug. 1885 i Vreta klosters skn,
ös-tergötl. län. Föräldrar: lantbrukaren
Per Ludvig 8. och Anna Fredrique
Lo-berg. — Efter studier vid läroverk,
folkhögskola ocli lantmannaskola har
S. ägnat sig åt lantbruk och
författarskap. Han har i flera perioder varit
lantbruksinspektor och godsförvaltare
samt flyttat omkring som fri
lantarbetare. Hans resor ha sträckt sig
över åtskilliga länder, ss. Kanada,
Finland, Norge och Danmark. — S.
har från 1930 utgivit ett stort antal
böcker, som lia karaktären av starkt
romantiserade rese- och
levnadsminnen. Bland dem märkas "Som
emigrant i Kanada" (1930), "Som dräng
bland svenska bönder" (1933), "Som
dräng i Finland" (1935), "Livet på
landet" (1938), "Friska tag för
Sverige" (1942), "I mina unga dagar"
(1943) och "Som soldat och
stuthand-lare" (1946). S. berättar friskt och
populärt om sina vandringar över
världen, om arbete, seder och
människor. Hans skildringar lia en
dragning åt det grovkorniga och hemfalla
gärna åt beskrivning av tvivelaktiga
bravader. Bäst behandlar ban naturen
och arbetslivet. — Ogift. Lt.
Schulzen, Pehr Christopher,
till 1771 Schulte, apotekare, f. 22
maj 1736 på Brusala i Stora Tuna
skn, Kopparb. län, † 22 febr. 1822 på
Torreby i Foss skn, Göteb. län.
Föräldrar: regementsfältskären Jacob
Schultz och Maria Magdalena van
Husum. Om S: s släkt se von
Schulzenheim. — S. var apotekselev i Falun
och Stockholm, studerade
naturvetenskaper ocli medicin först i
Königsberg ocli sedan i Uppsala, där han blev
student 1759 och avlade både
juridisk och teologisk ex. 1760. Sistn. år
blev han föreståndare för apoteket
Ängeln (från 1762 Ugglan) i
Stockholm. Han disputerade i Uppsala
Pehr Christopher Schulzen. Silhuett
(Apote-karsocieteten).
1761, inköpte apoteket Ängeln s. å.,
avlade apotekarex. 1762 ocli sålde sitt
apotek 1786. Ären 1775—86 innehade
han även apoteket i Norrtälje. Efter
sin avgång bodde han ett tiotal år hos
en måg i Södermanland och därefter
till sin död hos sin son Johan
Christopher på Torreby. Han erhöll
assessors namn 1787. ■— S. tillhörde
stiftarna av Apotekarsocieteten 1778 och
var under många år, bl. a. som andre
ordf., dess verksammaste och
initiativrikaste medl. De av societeten från
1781 anordnade föreläsningarna för
farmacie studerande höllos under
några år av honom, överhuvudtaget
gjorde lian genom kunnighet och
praktisk duglighet en betydande insats för
sitt yrkes höjande och utveckling,
vilket liar föranlett omdömet om honom
som en av sin tids mest upplyste och
framstående apotekare. I Stockholm
var S. den främste odlaren av
medicinalväxter (178 st. 176S) för
drogberedning. Han utarbetade även
matriklar över apotekare i Sverige och
dess provinser samt gjorde
omfattande anteckningar över sv. apotek,
deras uppkomst och innehavare, vilket
Sacklén utnyttjade i sin "Sveriges
apotekarehistoria". S:s matriklar och
anteckningar utgöra "Schulzenska
papperen" i Apotekarsocietetens
arkiv. — Gift 1762 med Anna
Elisabeth von Brehmer. S. L.
Schulzenheim, von, ätt,
härstammande från Tyskland. Äldste kände
stamfadern Christoffer Schultz,
preussisk räntmästare, levde vid
1600-ta-lets mitt och blev far till läkaren och
borgmästaren i staden Oletzska vid
litauiska gränsen Mattias Schultz (†
1709). Dennes son Jacob Schultz (f.
1681, † 1766) inkom 1703 till Sverige,
blev 1708 regementsfältskär vid
Dal-reg., var Karl XII:s livkirurg under
fälttåget i Norge 1718 och var slut-
ligen kirurg vid Falu gruva; utdrag
av hans dagboksanteckningar,
omfattande åren 1697—1721, ha
publicerats av G. Lövgren i Karol. förb:s
årsbok 194S. Jacob Schultz’ äldste son,
läkaren David Schultz, adlades 1770
med namnet von S. (S. 1). Även dennes
yngste bror, läkaren Carl Fredric
Schultz (S. 2), adlades 1782 och
adopterades på S. l:s adliga namn och
nummer. S. l:s vngre son,
generallöjtnanten Conrad Theodor von S. (S. 3),
upphöjdes 1815 i friherrligt stånd och
slöt själv sin ätt. S. l:s äldste son,
kaptenen vid Upplands reg. Carl
Jakob von S. (f. 1764, † 1799), blev far
till presidenten David von S. (S. 4),
som 1830 upphöjdes i friherrligt
stånd; från honom härstamma alla
nu levande medl. av ätten. Hans äldste
son, brukspatronen friherre David von
S. (S. 5), blev far till målarinnan Ida
von S. (S. 6). — En yngre son till
kirurgen Jacob Schultz, apotekaren
Pehr Christopher Schultz, som 1771
antog namnet Schulzen (se ovan)
jämte övriga släktmedl., blev far till
översten Johan Christopher Schultzen,
sedan Schulzen (f. 1765, † 1849), som
1815 adlades med namnet von
Schulzen. Med dennes son, kaptenen viel
Närkes reg. Carl Jakob von Schulzen
(f. 1805, † 1866), utdog ätten von
Schulzen.
1. Schulzenheim, David von,
före adlandet Schultz, läkare,
nationalekonom, politiker, f. 27 mars
1732 på Brusala i Stora Tuna skn,
Kopparb. län, † 24 april 1823 i
Stockholm. Föräldrar:
regementsfältskären Jacob Schultz och Maria
Magdalena van Husum. — Efter studier
först i hemmet och från 1740 vid
Västerås gymnasium sändes S. 1745 till
Königsberg för att under sin frände
prof. Marqvardts ledning studera
medicin. Han blev student där 1747 och
disputerade på en avh. 1750 samt
återvände 1751 för att lära kirurgi hos
fadern. Är 1751 inskrevs han vid
Uppsala univ., blev s. å. prosektor där
och 1754 med. dr. På
Sundhetskom-missionens uppdrag reste han s. å.
utomlands, studerade koppympning i
England och förlossningskonst i
Paris samt återvände 1756 till
Stockholm, där lian s. å. utgav "Berättelse
om koppors ympande" (även övers,
till engelska och tyska). Han blev led.
av Collegium medicum 1756, läkare
vid det nyinrättade
Frimurarbarn-huset i Stockholm 1759, prof. i
förlossningskonst 1761, intendent och
förste läkare vid det likaledes
nyinrättade Koppympningshuset i
Stockholm 1765 ocli assessor i Collegium
medicum 1766. Sedan ban 1769 jämte
N. Rosén von Rosenstein koppympat
de kungliga barnen, en procedur, vars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
