Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Schoultz, Edvard von - Schreeb, Tor Schreber von - Schrevelius, släkt - Schrevelius, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
von Schreeb
573
Schrevelius
Edvard von Schoultz, Målning av G. Saloman
1869 (Chalmers tekniska högskola).
sked ur militärtjänsten; lian erhöll
kaptens namn 1854. Från 1861 var
han därjämte föreståndare för
Göteborgs slöjdfören:s skola. Sina tjänster
som lärare oeh föreståndare innehade
lian till sin död. S. blev led. av Vet.
o. vitt. samh. 1854 och fick professors
namn 1862. Han företog studieresor
bl. a. till Tyskland, Frankrike och
Österrike. — S. tillhörde
stadsfullmäktige i Göteborg 1863—68 och var
led. av Andra K. 1873—77. Med
schwungfull vältalighet sökte han
framställa de frisinnade och humana
ideal, varav han besjälades. Inom
Göteborgs arbetarefören. var lian ordf.
1871—72. S. utgav "Historisk
öfversigt af Chalmersska läroanstalten
1811—69" (1869; tills, med C.
Palmstedt) samt flera vetenskapliga
skrifter i fysik. — Gift 1856 med Amalia
Fredrika Charlotta Mellgren. S. Sw.
Schreeb, Tor Gustaf Wilhelm
Schreber von, kamrerare,
vapenhistoriker, f. 13 sept. 1882 i
Värnamo. Föräldrar:
kommissionslantmätaren Wilhelm Leopold Henrik Sehreber
■von 8., som tillhörde en från Sachsen
Tor Schreber von Schreeb.
härstammande, sedan 1400-talets
början känd ätt, vilken 1755
naturalise-rades som dansk adel och 1812
överflyttade till Sverige, och Amalia
Paulina Kruckenberg. — S. avlade
mogen-lietsex. i Halmstad 1901 och antogs
följ. år som e. o. kontorsskrivare i
Järnvägsstyr., där han 1931
avancerade till kamrerare och chef för
Kammarkontoret, i vilken befattning han
kvarstod till 1947. Ivrig jägare och
starkt vapenhistoriskt intresserad var
han en av stiftarna 1923 av Sv.
vapenhistoriska sällskapet, där han
alltsedan är skattmästare och red. för
årsskriften. Han var likaledes
skattmästare i Fören. Armémusei vänner
1932—41. — S:s rika författarskap,
stött på omfattande arkivstudier,
utmärker sig för sällsynt vederhäftighet
och liar givit honom anseende som
en av Sveriges främsta
vapenhistoriker. Bland hans skrifter må särskilt
nämnas "Svenska jaktens litteratur
intill år 1900. Bibliografisk
förteckning" (1920), "Kongl. Maij:tz
Drabanter 1695—1718" (1936),
"Karolinska värjor" (1937), "Gustavianska
panascher" (1939), "Carl XII:s
Drabantkår. Historik jämte
personförteckning 1700—1721" (1942) och
"Lif-skvadronens historia" (s. å.).
Dessutom har han författat ett flertal
värdefulla vapen- och uniformshistoriska
uppsatser i Sv. vapenhist. sällskapets
årsskrift och i Meddelanden från
Fören. Armémusei vänner. — Gift
1924 med Lisa Normelli. Th. J—n.
Schrevelius [skr-], släkt från Östra
Skrävlinge by i Husie förs., Malmö,
och från grannförs. Västra
Skrävlinge, Malmö. Äldste kände
stamfadern, bonden Jöns, blev far till bonden
Knut Jönsson (f. 1656, † 1723), som
hade sönerna Anders och Jöns. Den
förre, bonden Anders Knutsson (f.
1696, † 1745), ärvde gården och
rust-liållet. Hans hustru Bengta
Larsdotter (f. 1706, † 1785) gifte efter
mannens död om sig med hans frände
Anders Mattsson (f. 1727, † 1790), som
övertog gården och rusthållet; han
blev nämndeman och kyrkvärd samt
var riksdagsman 1759—79 och
bondeståndets talman vid riksdagen 1778—
79. Son till Anders Knutsson och
Bengta Larsdotter var
kontraktsprosten och kyrkoherden i Glimåkra och
Örkened, Kristianst. län,
hovpredikanten Roloff S. Andersson (f. 1744, †
1828), som upptog släktnamnet S. och
efter styvfadern dessutom kallade sig
Andersson; lian blev känd som förf.
till två vid läroverken mycket
använda läroböcker i matematik. Anders
Knutssons broder, klockaren i
Perstorp och Oderljunga, Kristianst. län,
Jöns Knutsson S. (f. 1699, † 1756),
som antog släktnamnet efter Skräv-
linge, blev farfar till prosten,
kyrkoherden i Jämshög, Blek. län, Jöns
Peter S. (f. 1762, † 1829), bekant bl. a.
för ett arbete i symbolik. Hans son,
prof. Fredrik S. (se nedan), blev
farfar till f. d. överstelöjtnanten Fredrik
S. (f. 1876), som var verksam i
För-säkringsab. Fylgia, Stockholm, 1921
—30 och i Livbolaget Balder,
Stockholm, 1931—47. Son till den sistn.
är chefsingenjören vid
Höganäs-Billesholms ab. fil. dr Nils Gustaf S. (f.
1917).
Schrevelius, Fredrik Gustaf
Georg, rättslärd, f. 18 mars 1799 i
Karlskrona, † 28 mars 1865 i Lund.
Föräldrar: amiralitetspastorn,
sedermera kyrkoherden i Jämshög Jöns
Peter 8. och Fredrika Sofia Cederfelt.
— S. blev student i Lund 1817 och
förvärvade magistergraden 1820. Efter
att 1824 ha utgivit och försvarat avh.
"De vi juris Romani in jus Sueca-
Fredrik Schrevelius. Målning (detalj) av E.
Åslund 1924 efter foto från 1800.
num" förordnades han till docent vid
univ:s juridiska fakultet. Åren 1825
—27 skaffade sig S. praktisk
utbildning genom tjänstgöring vid
Hovrätten över Skåne och Blekinge, Svea
hovrätt och Nedre justitierevisionen.
Han blev e. o. adjunkt i juridik 1827
och adjunkt 1839. Från 1844 till sin
död var han prof. i allmän civilrätt,
romersk rätt och juridisk encyklopedi
vid Lunds univ. — S. var en
mångsidigt lärd man och skattades i stort
sett högt för sina vetenskapliga
insatser. Han utgav bl. a. "Lärobok i
Sveriges allmänna nu gällande
civilrätt" (1—3, 1844—49; nya utökade
uppl. 1851—58 och 1872), "Lärobok i
Sveriges allmänna nu gällande
civilprocess" (1853) och "Juridisk
ehresto-matliie till begagnande vid
föreläsningar" (1855), av vilka särskilt den
förstnämnda fick stor användning vid
den juridiska undervisningen. Med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
