Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schmidt, Carl Christian - Schmidt, Emanuel, språkman, skolman, religiös skriftställare, se s. 563 - Schmidt, Folke - Schmidt, Johan Albrecht - Schmidt, Maja, lottaledare, se s. 562 - Schmidt, Måtte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schmidt 561 Schmidt
Carl Christian Schmidt. Träsnitt.
till justitieråd. Han fortfor
emellertid att deltaga i lagberedningens
arbete i den män lians övriga
göromål tilläto detta. Frän 1845 till sin
död var S. bosatt i Stockholm. Han
avgick ur statens tjänst 1858. —
Under sin tid vid Skånska hovrätten,
som då liade sitt säte i Kristianstad,
ägnade sig S. även åt uppdrag inom
kommunalförvaltningen ocli framför
allt åt journalistisk verksamhet.
Sålunda var han medarb. i Skånska
Posten 1830—44 samt utgivare och red. av
Kristianstads Läns Hushållstidning
183S—43. Åren 1830—44 var lian
också ägare av ett boktryckeri i
Kristianstad. S. gjorde sig känd för en
politiskt frisinnad inställning men
var i stort sett mindre radikal än de
övriga medarbetarna i Skånska
Posten, som intog en starkt oppositionell
hållning. Emellertid har S. framför
allt gjort sig bemärkt som publicist
på det juridiska området. Redan 1830
började han utge Juridiskt archiv,
och sedan han 1850 blivit ordf. i den
då nyss bildade Juridiska fören:s
centralstyr., utgav han från s. å. även
Juridiska fören:s tidskr. Dessa båda
tidskr. upphörde att utkomma
samtidigt som S. 1862 slutade med sin
publicistiska verksamhet. — De
viktiga lagförbättringar, som kommo till
stånd under mitten av 1800-talet, voro
i Schmidtska archivet "med värma
omfattade, understödda och i sin rätta
dager framställda, särskildt hvad
beträffar strafflagarne och fångvården,
i hvilka ämnen underrättelser
influtit om de i främmande länder tid efter
annan gjorda framsteg" (Christian
Naumanns Tidskr. för lagstiftning,
lagskipning och förvaltning, 1864).
Sin liberala inställning lade han i
dagen, redan när han 1827 deltog i
granskningen av lagkommitténs
förslag till allmän civillag, och därav
präglades i hög grad hans publicis-
36 Svenska män och kvinnor VI
tiska verksamhet och hans deltagande
i Högsta domstolens granskning av
lagförslagen. — S. instiftade flera
stipendier för Lunds univ., vars bibi.
också erhöll gåvor av honom. — Ogift.
L. T—r, H. U.
Schmidt, Emanuel, språkman,
skolman, religiös skriftställare, se s.
563.
Schmidt, Folke Fredrik,
rättsvetenskapsman, f. 10 aug. 1909 i
Linköping. Föräldrar: lektorn Knut
Fredrik 8. och Gerda Amalia Paulina
Pehrsson. — S. avlade studentex. i
Uppsala 1927 och blev vid univ. där
jur. kand. 1931, jur. lic. 1938 och
jur. dr 1939 (efter disp. föreg. år).
Samtidigt med studierna fullgjorde
han tingstjänstgöring 1932—35 ocli
var notarie hos riksdagens andra
lagutskott 1936. Han blev docent i
civilrätt vid Uppsala univ. 193S och vid
Lunds univ. s. å. samt upprätthöll
Folke Schmidt.
1939—44 professur dels i civilrätt,
dels i civilrätt med internat,
privaträtt i Lund. Sedan 1944 innehar han
sistn. professur. S. var rektor vid
Syd-sv. socialinst. i Lund 1947—48 ocli är
v. ordf. i dess styr. sedan 1947. Han
har bl. a. tillhört 1946 års
lufträtts-sakkunniga, 1947 års sakkunniga för
ny lagstiftning om avbetalningsköp
och 1947 års sakkunniga ang.
utredning om ny lagstiftning om
disposition över aktiebolagens vinstmedel.
I Lund har han varit ordf. i
lönenämnden 1941—46 och led. av
stadsfullmäktige sedan 1947. — Bland S:s
tryckta skrifter märkas "Riktlinjer
för en lagstiftning om ägareförbehåll
och avbetalningsköp" (Statens
offentliga utredningar 1938: 11), "Om
ägareförbehåll och avbetalningsköp"
(drsavh., 1938), "Faran och
försäkringsfallet" (1943) och
"Föreläsningar i sjörätt" (1944). — Gift 1933 med
fil. kand. Barbro Wilhelmina
Lagerholm. L. T—r.
Schmidt, Johan Albrecht,
ämbetsman, författare, f. 29 aug. 1734
i Eskilstuna, † 30 okt. 1806 i
Stockholm. Föräldrar: prosten Georg 8. och
Christina Jung. — Efter att ha varit
skrivare på häradsfogde- och
härads-skrivarkontor antogs S. till e. o.
kammarskrivare i Kammarkollegium 1757
och blev ord. kammarskrivare där
1762. Han övergick 1767 i Stockholms
stads tjänst som bokhållare i
Politie-kollegium; han blev e. o. rådman 1785,
adjungerad led. av Politiekollegium
1786, illitterat rådman 1792 och led.
av Politiekollegium s. å. — S. utgav
1766 ett par samlingar övers,
berättelser, huvudsakligen efter
Marmon-tel. Det var också med efterbildningar
av denne författares moraliserande
berättelser, som han framträdde som
originalförf., nämligen i den samling
noveller med en ramberättelse, som
han utgav 1772—73 under titeln
"Landtnöjet". De äro för sv.
1700-talsförhållanden mycket välskrivna,
ehuru människorna naturligtvis
framställas med tidens schematiska
psykologi; stundom framträder också ett
visst verklighetssinne i genre- och
naturbilderna. — Gift 1767 mëd Anna
Maria Berg. Å. N".
Schmidt, Maja, lottaledare, se s.
562.
Schmidt, Maurits: (M åtte),
tandläkare, f. 3 jan. 186S i Kalmar, † 11
mars 1929 i Stockholm. Föräldrar:
stadsfältskären Carl Ludvig Magnus
S. och Fredrika Söderlund. — S.
avlade niogenhetsex. i Kalmar 1886 och
tandläkarex. 1S90. Han var
praktiserande tandläkare i Kalmar 1890—
1904 och i Stockholm från 1904. Är
192S utnämndes han till
hovtandläkare. Han intog en ledande ställning
inom sin kår, tillhörde stiftarna av
Sveriges tandläkareförb. 1908 och var
i Sv. tandläkaresällskapet bl. a. ordf.
1908—10 och 1927—28. Tills, med H.
Ramberg utgav han "Svenska tand-
Måtte Schmidt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
