- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
557

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Schlyter, Karl - 4. Schlyter, Gustav

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Schlyter

557

Schlyter

Karl Schlyter.

tid som häradshövding i Askims
domsaga försökte S. vissa
"processreformer utan lagändring", innebärande
tätare tingssammanträden och ett
mera koncentrerat, muntligt
förfarande, vilket vann efterföljd i andra
domsagor. Han har ivrat för kvinnans
tillträde till domarbanan, och under hans
tid som häradshövding satt i Askims
domsaga den första kvinnan ting i
vårt land. S. har även medverkat till
lagstiftning om fri rättegång,
rättshjälpsanstalter, mindre städers
läggande under landsrätt,
domarutbildning och domarrekrytering,
muntlighet i hovrätterna, införande av
överåklagare (landsfogdar) m. fi. partiella
processreformer. Inom straffrätten
och kriminalpolitiken har S. i
avvaktan på en total strafflagsreform tagit
tipp vissa särskilt betydelsefulla
frågor till separat lösning. I april 1934
framlade han i egenskap av
justitieminister ett omfattande program för
kriminalvårdens framtida gestaltning,
ett program, som han senare lät

få rubriken "Avfolka fängelserna!"
Detta program kan betecknas som en
avsöndringsprocess, där S. velat från
den vanliga straffverkställigheten
skilja ut olika grupper av brottslingar
till behandling i frihet eller till
omhändertagande pä specialanstalter,
allt med tillbakaträngande av
strafftanken och understrykande av
samhällets skyddssynpunkt. I denna
specialbehandling ingå de tidsobestämda
anstaltsvistelserna som ett
utmärkande drag. S. har i denna anda
kraftigt medverkat till 1935 års lag om
ungdomsfängelse, 1937 års
bötesverk-ställighetsreform och 1945 års lag om
verkställighet av frihetsstraff,
ävensom till revision av lagarna om
tvångsuppfostran, förvaring och
internering, villkorlig dom ocli villkorlig
frigivning samt av strafflagens
till-räknelighetsbestämmelser (lag 1945).
Särskilt genom den nya
straffverkställighetslagen med dess
hänsynstagande till den straffades
människovärde och dess grundtanke, att prin-

cipiellt intet strafflidande utöver
frihetsförlusten skall tillfogas honom,
har sv. fångvård i humanitärt
avseende blivit föregångare. S. har tagit
aktiv del i den praktiska
kriminalvården som ordf. i
ungdomsfängelsenämnden och flera anstaltsnämnder.
För de kriminalpolitiskt intresserade
i de nordiska länderna utgör S. ett
samlande namn, och han har sökt
bidraga till att sammanjämka läkarens
ocli juristens svn på hithörande
problem. Dessa strävanden ha fått
konkret form i det av honom 1945 stiftade
Kriminalpolitiska sällskapet. — S.
grundade 1916 tills, med T. Almén
Sv. juristtidn., som han sedan dess
redigerat med stark nordisk
orientering. Sedan 1936 utger han Nordisk
kriminalistisk årsbok och sedan 1946
Kriminologisk handbok. Utöver en
mängd uppsatser i facktidskr. och
tidn. liar S. publicerat "Summa
revi-sibilis" (1915), "Rättsfråga och
sakfråga i högsta instans" (1928), "I
fos-terfördrivningsfrågan" (1934),
"Avfolka fängelserna!" (1935),
"Straff-balk eller skyddsbalk?" (1946) och
"Skyddsbalk. Ett reformprogram" (s.
å.). En festskrift tillägnad S. utkom
1949. S.erhöll 1941 Illis quorum i 12:e
storleken. — Gift 1905 med Sigrid
Elisabeth, {Lisa) Scholander. Rdt.

4. Schlyter, Gustav Vilhelm,
kommunaltjänsteman, verksam inom
eldbegängelserörelsen, f. 16 april 1885
i Karlskrona, † 27 juni 1941 i
Hälsingborg. Bror till S. 3. — S. avlade
mogenhetsex. i Karlskrona 1902 och
jur. utr. kand.-ex. i Lund 1906. Han
blev följ. år tf. ocli 1910 ord.
stadsombudsman och drätselsekr. i
Hälsingborg samt avancerade 1919 till
förste stadsombudsman där, vilken
befattning han innehade till sin död. S.
var sekr. i den på hans initiativ
tillkomna fören. Sveriges
stadsombudsmän ocli kommunalsekr. 1915—23.
Hans kulturhistoriska intressen gjor-

Grustav Schlyter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:32:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/6/0607.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free