Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sasse, Staffan - Sauber, Karl - Saul, Felix - Saxenberg, Theresia - 1. Saxon, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sauber
527
Saxon
na, framför allt i liennes
underhandlingar med Hansan, och kom att spela
en viss roll under Gustav Vasas
befrielsekrig. Sommaren 1521 undsatte
ban som hövitsman med endast omkr.
sextio tyska legoknektar den sv.
upprorshären vid Rotebro och gjorde i de
följ. striderna en betydelsefull insats.
År 1522 deltog han som underamiral
i den lybska flottan i dennas blockad
av Stockholm och 1526 var han
hövitsman i Jöns Olssons (Liljensparre)
flotta till Kalmarsund. Under de följ.
ären uppträdde S. i Sverige som ett
slags lybskt ombud men åtnjöt
samtidigt Gustav Vasas förtroende och
användes också av denne i en del
uppdrag. Han adlades 1524 och blev
slottsfogde i Stockholm 1531. Han
kunde dock inte alltid undgå
konungens misstankar, särskilt inte under
Sveriges krig med Hansan. —- Gift 1)
okänt med vem; 2) med Emerentia
Ilansdotter Gammal. S. S—s.
Sauber, Karl Lorentz, affärsman,
f. 19 maj 1876 i Halmstad. Föräldrar:
lantbrukaren Lars Andersson och
Carolina Maria Efverberg. — Efter
mogenhetsex. i Hälsingborg 1S95 avlade
S. officersex. 1897 och utnämndes till
löjtnant vid Norra skånska
infanteri-reg. 1901. Kort därefter lämnade ban
emellertid officersyrket ss. kapten i
armén för att ägna sig åt affärslivet.
Han upptogs 1902 som delägare i
Gustaf E. Rylanders grosshandelsfirma i
Stockholm, som därvid omvandlades
till ab. Gustaf E. Rylander.
Företaget, som handlade med rör,
värmeledningspannor, sanitära artiklar m. m.,
sammanslogs 1911 med
konkurrentfirman ah. Hugo Asplund & co. i
Stockholm och antog därvid det nuv. namnet
ab. Rylander & Asplund. S. var
bolagets verkst. dir. 1911—48 och är
sedan sistn. år ordf. i dess styr. Han
är verkst. dir. och styr.-ordf. i ab.
Maskinfabriken Göta sedan 1919 samt
var styr.-ordf. i Maskin ab.
Karle-bo 1927—44, båda i Stockholm. Han
har varit fullmäktig och
kassaförvaltare i Stockholms handelskammare
och styr.-led. i Sveriges grossistförb.
Bland hans många offentliga uppdrag
märkes, att lian liar varit led. av
Sam-trafiknämnden för järnvägarnas
godssamtrafik 1929—47 och i
Clearing-nämnden sedan 1934. Han var led.
av Järnvägsrådet 1941—47. Åren 1935
—41 var han grekisk generalkonsul i
Stockholm. — Gift 1902 med Linnea
Lundström. G. M—e.
Saul, Felix, kantor,
musikpedagog, f. 22 dec. 1883 i Preussisch
Star-gard, Tyskland, † 16 nov. 1942 i
Stockholm. Föräldrar: kantorn Siegmund
S. och Emma Horvitz. — Efter ex. vid
lärarseminariet i Münster blev S. 1904
andre kantor och kördirigent vid syna-
gogan i Dusseldorf, där lian även
bedrev fortsatta musikstudier. År 1909
flyttade han till Stockholm för att
tjänstgöra vid synagogan som
överkantor och liturg. Dessa befattningar
lämnade lian 1932. Han började tidigt
undervisa i olika musikaliska ämnen
(ton- och gehörsbildning,liarmonilära,
musikhistoria), bl. a. vid Kerstin
Strömbergs musikskola, som 1929
ombildades till Stockholms privata
konservatorium och därefter stod under
S:s ledning till hans död. Han var
ledare för Stockholms
madrigalsäll-skap (från 1917) och för Stockholms
folkkor (från 1932), bägge stiftade av
S. Han medverkade till att bilda
Sveriges musikpedagogiska förb. (1925) och
var red. för dess tidn. Musikkultur
1926—30. Åren 1927—39 var han
musikanmälare i Folkets Dagblad
Politiken (från 1930 Folkets Dagblad).
Felix Saul.
Han blev sv. medborgare 1919. -— S.
ville i musiken icke se ett yrke eller
förströelsemedel utan en "kulturell
folkmakt". Han pläderade för
intensifierad musikundervisning i skolorna.
Som ledare av folkliga körer
framförde han gärna värdefull äldre
repertoar, bl. a. 1500-talsmadrigaler. I den
offentliga debatten hävdade lian sina
åsikter energiskt, stundom aggressivt.
— S. utgav i tysk övers. W.
Peterson-Bergers "Arnljot" (1914) och ett
urval av Alice Tegnérs barnvisor samt
publicerade vidare några
bearbetningar av sv. folkvisor för blandad kör.
—■ Gift 1910 med Margareta Cohn.
K. B.
Saxenberg, Edla Theresia
Charlotta Augusta, operasångerska (alt),
f. 9 nov. 1843 på Hakunge i
össeby-Garns skn, Stockholms län, † 1 mars
1898 i Stockholm. Föräldrar:
godsägaren Abraham S. och Christina
Sofie Bennet. — Efter avslutad
skolgång var S. 1S65—69 elev vid Musik-
konservatoriet i Stockholm och
fortsatte därefter sin sångutbildning för
J. Günther och F. Arlberg samt för
Pauline Viardot i Paris. S.
debuterade 1872 vid K. teatern som Fidès i
"Profeten" och Hedvig i "Wilhelm
Tell" och var från s. å. till 1879 fast
engagerad vid denna scen. Hon sjöng
åtskilliga stora altpartier, utom
debutrollerna bl. a. Ortrud i
"Lohengrin" (vid verkets sv. premiär) och
Bergadrottningen i "Den bergtagna".
Efter sin avgång från K. teatern
ägnade hon sig åt sångpedagogisk
verksamhet. — S. ägde en djup och vacker
alt av stort omfång, och hon fängslade
även genom sin förmåga att
dramatiskt karakterisera sina roller. —
Ogift. J. T.
1. Saxon, Johan Lindström,
tidningsman, förläggare, f. 17 febr. 1859
i Turegården i Gryt, Gällersta skn,
Örebro län, † 7 nov. 1935 i Stocksund,
Stockholms län. Föräldrar:
hemmansägaren Lars Johan Lindström och
Kristina Lovisa Olsdotter. -— Efter
skolgång i hemorten tog S. anställning
i en handelsbod där. Efter ett par år
i Örebro återvände han sjutton år
gammal till Gällersta och kom efter
ett år till Kumla, alltjämt som
affärsbiträde. Han var dock besluten att
ägna sig åt journalistyrket, och efter
en kurs vid Örebro läns folkhögskola
1879—80 fick han sistn. år
anställning på tidn. Nerike i Örebro. Efter
ett år kom han till Arboga-Posten. Då
denna sammanslogs med Nya Arboga
Tidn. och erhöll namnet Arboga Tidn.,
blev S. vid tjugutvå års ålder dess red.
År 1885 startade lian och var red. för
Jämtlandsposten i Östersund, och följ.
år övergick han till Norrlänningen i
Sundsvall som dess red. Han var
red.-sekr. i Arbetet i Malmö 1890,
och 1891 återvände han till Östersund,
där han 1891—1904 var ägare av och
red. för Jämtlands Tidn. (från 1894
Jämtlands Allehanda). S. framträdde
Johan Saxon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
