Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sandborg, Olof - Sandeberg, af, ätt - Sandeberg, Frits af - Sandeborg, Martin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af Sandeberg
499
Sandeborg
Olof Sandborg.
hos Hj. Selander 1901—05, där han
efter ett elevår debuterade som
Christian i Rostands "Cyrano de Bergerac".
Efter ett år vid Folkteatern i Göteborg
och ett år hos H. Rönnblad tillhörde
lian Ranfts teatrar i Stockholm 1907—
16 med undantag för 1912—14, då lian
var engagerad vid Fröberg-Sj
öströmska sällskapet. Åren 1916—23 var han
knuten till Lorensbergsteatern i
Göteborg, och 1923—31 var han chef för
Folkteatern där. Efter två år vid olika
stockholmsscener knöts lian 1933 till
Dramatiska teatern. Han har
företagit studieresor till England,
Frankrike, Tyskland och Tjeckoslovakien.
— S. besitter säker rutin och originell
karakteriseringsförmåga. Hans
finslipade, underfundiga spel kommer
bäst till sin rätt i mångtydiga,
dubbelbottnade uppgifter. Särskilt har lian
förmåga att genom ständig pendling
mellan allvar och ironi skapa intresse
och spänning hos åskådareft. Till S:s
bästa tolkningar hör först och främst
baron Roger Bernhusen de Sars i Hj.
Bergmans "Hans nåds testamente"
(Vasateatern 1931, Dramaten 1948),
utförd med en komisk fantasi, som är
kongenial med förf:s. Med den
aristokratiska masken, de krumeluriga
åtbörderna och de koleriska utbrotten
har S. i denna roll framtrollat en av
Hj. Bergmans mest tilltalande
figurer. Storartat har han också
framställt den uppblåste Malvolio i
Shake-speares "Trettondagsafton"
(Dramaten 1946) och den försupne, lynnige
krögaren Harry Hope i 0’Neills "Si,
iskarlen kommer" (Dramaten 1947).
Titelrollen i V. Mobergs "Änkeman
Jarl" (Dramaten 1940) blev i S:s
tolkning av den. gamle stamkorpralen en
studie i det kärnsvenska, rakryggade,
samtidigt som den folkliga realismen
gav plats för en värmande humor.
Även i högdramatiska uppgifter har
S. skapat väl genomförda gestalter,
ss. Olof i Strindbergs "Mäster Olof"
(Lorensbergsteatern 1920) och Den
okände i samma förfrs "Till
Damaskus III" (Konserthusteatern 1926).
— S. har också medverkat inom
filmen (bl. a, i en version av "Hans nåds
testamente") och vid Badioteatern;
sedan 1934 har ban ofta framträtt
som radiouppläsare av filosofiska
betraktelser. — Gift 1928 med Märta
Westholm-Reiners. Bo B., H. U.
Sandeberg, af, ätt, vars äldste
kände stamfar, bonden i byn Sandhem
i Börstigs skn, Skarab. län, Jonas
Bengtsson (f. 1595), hade sonen Jonas,
kyrkoherde i Bredareds pastorat,
Älvsb. län († 1703), som genom
latini-sering av ortnamnet Sandhem
bildade släktnamnet Arenius,
försvenskat till Sandberg av hans son,
handlanden i Göteborg Gabriel Sandberg
(f. 1680, † 1733). Dennes son David
Sandberg (f. 1726, † 1788), dir. i Sv.
ostindiska kompaniet, adlades 1772
med namnet af S. Hans son,
ryttmästaren vid husarreg. Jolin David af S.
(f. 1759, † 1795), blev far till
majoren John David af S. (f. 1788, †
1S66), v. häradshövdingen Carl
David af S. (f. 1792, † 1844) och
kaptenen vid Göta artillerireg. Otto
David af S. (f. 1794, † 1834), från
vilka ättens nu levande tre
huvudgrenar härstamma, Till den äldsta av
dessa hörde majoren John David af
S:s son, stadsmäklaren i Stockholm
Hugo David af S. (f. 1827, † 1892),
som blev far till kontorschefen Frits
af S. (se nedan). Till den andra
huvudgrenen hör Carl David af S:s
sonson, f. d. brigadehefen, översten Ernst
Nils David af S. (f. 1871).
Sandeberg, Fredrik (Frits)
Isidor David a f, kontorschef,
idrotts-främjare, f. 15 aug. 1859 i Stockholm,
† 25 mars 1941 därstädes. Föräldrar:
stadsmäklaren Hugo David af 8. och
Maria Charlotta Branting. — Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1877 kom
S. som e. o. tjänsteman till
Biksban-ken 1879. Från 18S0 var han anställd
i bankirfirman C. G. Cervin i
Stockholm, där lian 1900 blev kontorschef.
■ — S. var ivrigt verksam inom
idrottens administration och organisation,
lian hörde till Victor Balcks trofasta
och kunniga medarb. Han var med om
att stifta bl. a. Stockholms roddfören.
18S0, Stockholms gymnastikfören.
1882 och Stockholms allm.
skridskoklubb 1883. Han ledde
cykeluppvisningar i Cirkus och hörde till
ledningen för den första cykeltävlingen
Mälaren runt. En av stiftarna av
Fören. för skididrottens främjande
(1892) var ban dess ordf. 1907—09
samt Sv. skidförb:s förste ordf. 1908
—10. Biksidrottsförb:s överstyr,
tillhörde ban 1907—16 (från 1913 som
skattmästare) och Stadionstyr. 1915
—35. I organisationskommittén för
Stockholmsolympiaden 1912 var han
skattmästare, liksom i Sveriges
olympiska kommitté 1913—16. Vid de
första sv. amatörbestämmelsernas
utformande på 1880-talet var S. mycket
verksam. — S. var i sin ungdom god
gymnast och roddare. Han deltog bl. a.
i den segrande utriggade fyran i
Stockholms roddfören:s första
tävlan 1881. — Ogift, S. S., Lt.
Sandeborg, Martin Olof,
veterinär, f. 27 aug. 1869 i Borrby skn,
Kris-tianst. län. Föräldrar: lantbrukaren
och riksdagsmannen Lasse Jönsson i
Sandby och Anna Mårtensdotter. —
Efter mogenhetsex. i Hälsingborg
1888 och studier i botanik och kemi
vid Stockholms högskola blev S. elev
vid Veterinärinst. 1S89 och avlade
veterinärex. 1893. Han blev sistn. år
Martin Sandeborg.
distriktsveterinär i Vårdinge distrikt
i Södermanland, erhöll 1895 transport
till Åtvidabergs distrikt i
östergöt-land ocli blev 1899 bitr. veterinär vid
Stockholms stads hälsovårdsnämnd
samt 1901 bitr. stadsveterinär i
Stockholm och föreståndare för dess n.
köttbesiktningsbyrå. Åren 1904—10
var han dir. för Göteborgs offentliga
slakthus och 1910—34 dir. för
Stockholms stads offentliga slakthus ocli
saluhallar. — S. har företagit flera
resor till kontinenten, huvudsakligen
för studium av slakthus- och
salu-hallsväsen, kylteknik och
livsmedelstillförsel till större städer. Av hans
skrifter märkas "Några råd angående
köttkontrollens organisation och
ut-öfvande" (1902, tills, med S. Nystedtj,
"Om stallhygien, särskildt med
hänsyn till häststallar i större städer"
(1903) och "Kommunalt slakthus-,
torghandels- och saluliallsväsen i
Sverige" (1912). S. var 1927—40 ordf. i
Sv. veterinärläkarefören:s förtroende-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
