Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sandberg, Hjalmar - Sandberg, Hjalmar - Sandberg, Johan Gustaf - Sandberg, Lars - Sandberg, Oscar, musiker, se s. 496 - Sandberg, Ragnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sandberg
494
Sandberg
den italienska litt., översatte
operalibretton m. m.; 1915 utgav han "Fria
tolkningar i bunden form" (efter
huvudsakligen italienska och franska
skalder). S. var v. ordf. i
Publicistklubben 1889—90. Livligt
konstintresserad donerade han till Norrköpings
stad 140 000 kr., därav 100 000 kr.
("Carl och Mika Sandbergs fond")
till stadens museum för inköp av
konstverk. — Ogift. D. M. W.
Sandberg, Bror Erik H jalmar,
målare, f. 10 sept. 1847 i Stockholm,
† 12 april 1888 därstädes. Föräldrar:
vinskänken Erik S. och Carolina
Gustava Sjölander. — S. var först
anställd som biträde i en pappershandel
i Stockholm och utbildade sig till
målare på egen liand. I Carl Larssons
sällskap for ban 1877 till Paris, där
lian utställde på Salongen och
stannade till 1879. Om somrarna bodde
lian bl. a. i Barbizon. Efter
hemkomsten anställdes han som intendent och
konservator vid Fören. för nordisk
konst. — S:s konstnärsgärning blev
genom de många bisysslorna och lians
tidiga död fragmentarisk. Hans bästa
franska slättlandskap eller små
na-turutsnitt äro finstämda prov på
naturalistiskt friluftsmåleri. Om hans
självuppoffrande vänfasthet och
entusiasm ha konstnärsvännerna vittnat.
Nat. mus. äger fyra
landskapsmålningar av S. — Ogift. R. S.
Sandberg, Johan Gustaf,
målare, f. 13 maj 1782 i Stockholm, †
26 juni 1S54 därstädes. Föräldrar:
k. lakejen och snickaren Anders 8. ocli
Catharina Maria Högberg. — S.
studerade 1794—1810 vid Konstakad.
Under tiden livnärde han sig genom
att ge lektioner i teckning och
klavér-spelning och var en tid
dekorationsmålaren J. G. Brusell behjälplig på
operans ateljé. Frånsett ett par
kortare besök i Köpenhamn kom ban
aldrig utanför Sveriges gränser. Tills,
med B. E. Fogelberg ocli J. F. von
Breda stiftade lian 1814 Sällskapet
för konststudium, vilket kom att spela
en roll, som påminner om
"opponenternas" på 1880-talet, fastän
verkningarna blevo mindre
genomgripande. Vid Konstakad. blev S. agré 1810,
led. 1821, v. prof. 1823, skattmästare
1827, prof. 1828 och dir. 1845, på
vilken post han kvarstod till 1853. Han
tillhörde stiftarna av Sveriges allm.
konstfören. 1832. — S:s utveckling
kom att försiggå utan direkta
impulser utifrån och beror närmast på
intryck från Bredas färgkonst och
Hilleströms genremåleri, sedda med
ny-klassicismens lineära ocli plastiska
ideal som mönster. Därtill kom som
befruktande element den götiska
rörelsen. Som historiemålare valde S.
främst ämnen ur Vasaättens historia,
Johan Gustaf Sandberg. Självporträtt.
och 1831 fick han det betydelsefulla
uppdraget att smycka det
gustavianska gravkoret i Uppsala domkyrka med
sju freskomålningar, återgivande
scener ur Gustav Vasas liv. Målningarna
tillkommo 1833—38, och resultatet
kan trots en del påfallande brister
inte frånkännas förtjänster i
komposition ocli karakteristik. Som
folklivsskildrare för ban arvet från
Hilleström vidare i medvetet nationell
riktning. Hans intresse var främst
inriktat på det folkliga dräktskicket.
Typiska äro "Midsommardans" och
"Bröllop och begravning i Västra
Vingåker" (båda från 1825). Ett
monument av varaktigt etnografiskt
värde skapade S. med planschverket
"Ett år i Sverige", som utkom 1827
—35 (plåtarna till verket utförda av
kopparstickaren C. D. Forssell efter
S:s akvarellerade förlagor; text av
skalden Grafström; utkom även i
fransk uppl.; senare omtryckt i
litografi). S. utgav vidare "Galleri af
utmärkta svenska lärde,
vitterhetsidkare och konstnärer" (1835—42),
omfattande hundra porträtt litograferade
av J. Cardon efter original eller
kopior av S. I S:s porträttkonst kan
intryck från Breda spåras, men han
är nyktrare i sin färghållning,
hårdare i formen ocli når stundom
djupare i den psykologiska
karakteristiken ("J. J. Berzelius", 1827; "E. G.
Geijer", 1828, återgivet i bd 3; "S.
ödmann", 1S30). S:s produktion på detta
område omfattar 225 nr, varav dock
en del äro kopior. Ex. på S:s
porträttkonst äro helsidesbilderna av Lars
Hjortsberg (bd 3), Hans Järta (bd 4)
och Esaias Tegnér. S. har vidare
utfört altartavlor i Vetlanda kyrka
(1816), Skeppsholmskyrkan i
Stockholm (1840) och Vasa kyrka i Finland
(1841). Han är repr. i Nat. mus.,
Nord. mus., Nyköpings mus.,
Ateneum i Helsingfors och Äbo mus. —
Gift 1824 med Sofia Dorotea
Kökerits. — Litt.: M. Beijerstein, "J. G.
S. 1782—1854" (1928). Th. N.
Sandberg, Lars Vilhelm,
sjukgymnast, f. 25 april 1S77 i Stockholm.
Föräldrar: tjänstemannen i
Järnvägs-styr. Lars Nilsson S. ocli Anna
Charlotta Herz. — Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1899 genomgick S.
Gymnastiska centralinst. och blev
gymnastikdirektör 1902. Han var 1902—04
assistent vid Kneippbaden och
samtidigt ledare för Norrköpings
gymnastikklubb och Norrköpings
gymnastik-fören. Sedan 1904 innehar han ett
sjuk- och friskgymnastikinst. i
Bryssel, där lian även var föreståndare
för den sjukgymnastiska avd. vid
S:t Jeansjukhuset 1911—35 och vid
univ.-sjukhuset S:t Pierre 1935—37.
År 1904 bildade han vid Bryssels univ.
gymnastikfören. Ling-Universitas,
vars ledare lian var 1904—34. S. har
tagit initiativet till en högskola för
fysisk fostran vid Bryssels univ.,
organiserad efter Lings principer. Åren
1921—47 var S. v. ordf. och sedan 1948
är lian ordf. i styr. för Sv.
sjukgymnastiksällskapet Ling, i vars tidskr.
Sv. Gymnastiken i In- och Utlandet
ban varit en flitig medarb. Hans
mångåriga verksamhet i Belgien liar
varit av stor betydelse för den sv.
gymnastikens befästande där. Sedan
1921 är S. belgisk hovsjukgymnast.
Bland lians skrifter märkes "Analyse
des exercices fondamentaux de la
gvmnastique pédagogique suédoise"
(1905). Han tog 1922 initiativet till
Nordiska sällskapet i Bryssel, vars
ordf. och sekr. han varit. — Ogift.
D.L-g.
Sandberg, Oscar, musiker, se s.
496.
Sandberg, Ragnar Gustaf
Leopold, målare, tecknare, f. 16 febr. 1902
i Sanne skn, Göteb. län. Föräldrar:
köpmannen Alfred 8. och Johanna
Lovisa Schagerholm. — Efter
läroverksstudier i Uddevalla och Göteborg
studerade S. för Tor Bjurström vid
Valands målarskola i Göteborg 1921—
25. Han har företagit resor till
Frankrike 1926 och 1936—37 samt haft
separatutställningar i London 1939,
Stockholm 1939 och 1944 och Göteborg
1934, 1941 och 1945. Han blev prof.
i teckning vid Konstakad. 1947 (led.
s. å.) och prof. i måleri där 1949.
Sistn. år blev ban led. av Konstrådet.
— I likhet med Valandkamraterna
anknöt S. i början av 1920-talet till Karl
Isaksons konst. Viktig för honom
blev också den av Ivan Ivarson
förmedlade bekantskapen med Carl
Kyl-bergs produktion. I början av
30-talet framträdde S. som målare med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
